Statsvetaren Bo Rothstein vill lansera en ny politisk idé – den liberala socialismen.

Kaj Odestål: ”En utmärkt bok för den som vill sätta sig in i Palestinafrågans sammansatta historia”

Britney Spears spökskrivna bokjag låter som en besynnerlig blandning mellan lågstadieflicka och tant. Det hindrar inte ”The woman in me” från att vara djupt berörande, skriver Kristin McMillen.

Bret Easton Ellis har fullbordat sin resa från dissad outsider till finkulturell legend. Men när han blickar tillbaka på sitt 80-tal blir nostalgin ideologisk.

I Josefine Klougarts romaner hittar man den där trösten man bara kan få av att frossa i misslyckande familjer, skriver Jenny Aschenbrenner.

Selma Brodrej blir gråtmild under läsningen av Gunnar Ardelius ”Ingenmansland”. Tycker inte män att de förtjänar mer än så här?

”Monstrens tid”, är mästerlig i sin skildring av hur vi alltid ger upp precis när allt är på väg att lösa sig, skriver Jenny Aschenbrenner.

Det borde vara triggervarning på SVT:s nya program ”Andarnas rike”. En public service-finansierad orgie i kristaller, häxor, medium och andlig kirurgi. Men fyra av tio svenskar tror på paranormala förmågor, skriver Clara Lee Lundberg.

Netflix dokumentär döljer att han var pionjär för den fotboll som nu får världsspelarna att flytta till Saudiarabien.

Knivslagsmål, alkohol, poesi och onani. Gunnar Ekelöf var en sanslöst stökig människa. Jesper Högströms nya biografi över diktaren är så uppriktig att man skäms, skriver Carsten Palmær.

Nog måste det vila en katastrof runt hörnet på allt detta vanlighetsliv? I Vigdis Hjorts nya kortroman vågar dottern i en kristen familj till slut se sin familj så som de är.

Det händer så mycket i Annika Norlins gröna vågen-roman att man inte vill avslöja någonting. Det är ett dåligt tecken.

Den häpnadsväckande podden “The Santiago boys” närstuderar försöket att bygga en digital teknologi som skulle ge arbetarna makt.

”Vulcan” är motsatsen till samtidens självupptagna jag-berättelser. En roman med hundra karaktärer, berättad på dialekt av ett kollektiv på 46 personer. Är det en ingrediens för mycket?

Det är en ynnest att få betrakta vuxna interaktioner genom Lena Anderssons lins. Men plötsligt bryts illusionen, och man befinner sig i en sarkastisk Twitter-tråd.

”Taelgia” är ett högaktuellt drama, men det vore läge för ett svenskt "The Wire" i narkotikans spår.

Kerstin Ekman läxar upp Thomas Mann, avskyr ”Röda rummet” och erkänner att hon aldrig läst Oidipus innan hon fyllde 80. Hennes bok om läsning avfärdar alla idéer att böcker är nyttiga, skriver Jenny Aschenbrenner.

Amanda Svensson har skrivit en roman om en quirky tjej som startar ett band, inte helt olikt Belle & Sebastian. Det låter som receptet på något förfärligt. Men Teodor Stig-Matz tycker sig hitta den litterära realismens kärna i ”Själens telegraf”.

En ”smooth ride”. Andres Lokko kan inte hålla tillbaka engelskan när han recenserar Khemiris nya mastodontverk. En roman som glider förbi frågan om litteraturens självupptagenhet.

Nadine skickas till en internatskola för bråkiga flickor. Där viskar djävulen i deras öron. Den egensinnige Sami Said är efter en tids tystnad tillbaka, skriver Jenny Aschenbrenner.