Debatt: Schyman: "Feminismen har utvecklats – men det har inte riksdagspartierna"

"Vad Greider missar i det feministiska genombrott som nu pågår är att feminismen blivit både djupare och bredare sedan 70-talet. Feminismen innefattar idag kunskaper om att det finns fler maktordningar än kön och klass som formar samhället", skriver Gudrun Schyman i sitt svar på kritiken.

Jag uppfattade inte Göran Greiders ledare som ett angrepp på feminismen. Tvärtom tycker jag det är bra att han reser en frågeställning som jag vet är viktig för fler. När Feministiskt initiativ gjorde en valanalys  efter valet 2010 så var det just den här frågan som hade varit avgörande för att många feminister hade röstat rödgrönt. Vi gjorde analysen eftersom vi var förvånade över att vi/F!, samtidigt som vi uppskattades av allt fler, faktiskt fick ett sämre valresultat än i det första valet, år 2006. Regeringsfrågan var det som de allra flesta nämnde som skälet till varför man inte röstat feministiskt. Så visst är det fler än Greider som tänker taktiskt.

I mitt svar till Göran Greider konstaterade jag att det taktiska tänkandet, i praktiken, hade fått motsatt effekt, eller i alla fall inte den effekt de taktiska ville uppnå. I valet 2006 blev ju resultatet just en borgerlig regering och i valet 2010 blev det fortsatt borgerlig regering. Dessutom fick de "otaktiska", de som ville ha in problemformuleringen "hur mycket invandring tål Sverige?" full utdelning när Sverigedemokraterna kom in.

Ska feminister dra någon lärdom av det? Ja, det tycker jag. På samma sätt som att vi ska dra lärdom av att de feministiska framsteg som gjorts – Greider nämner 60 och 70-talet – har gjorts när det dels har funnits en social rörelse utanför parlamenten och dels partier innanför som varit beredda att lyssna. Vad vi sett de senaste decennierna är att få partier varit beredda att lyssna på rörelserna utanför. Vad vi sett är att det i princip inte hänt ett dugg när det t.ex. gäller lönefrågan. År 1994 var kvinnors andel av mäns löner 84%. År 2014 86%, Drar vi ut linjerna får vi rättvisa löner år 2138 (SCB:s beräkningar). Löneorättvisorna får dessutom numera groteska konsekvenser i det pensionssystem som sjösatts av de borgerliga och socialdemokraterna tillsammans, med livslön som beräkningsgrund.

Jag är övertygad om att vi måste vidga politikens innehåll med den dimension som handlar om jämställdhet och frihet från alla former av diskriminering, precis som miljörörelsen via Miljöpartiet en gång krävde parlamentarisk plats för dimensionen hållbarhet. Det är inte frågan om antingen eller, parti eller folkrörelse, det är frågan om både och.

Vad Greider missar i det feministiska genombrott som nu pågår är att feminismen blivit både djupare och bredare sedan 70-talet. Feminismen innefattar idag kunskaper om att det finns fler maktordningar än kön och klass som formar samhället. Insikten om att bland annat etnicitet, sexualitet och funktionalitet också bildar grund för olikabehandling och diskriminering är en insikt som inte inkluderades i 70-talets feminism. Den här kunskapen har som följd att den feministiska rörelsen också är antirasistisk och dessutom lyfter och synliggör hela diskrimineringstänkandets spektra, hur det ser ut och hur det samverkar.

Det har alltså varit en utveckling, en medvetandehöjning, inom den feministiska rörelsen. En utveckling som de etablerade partierna inte har hängt med i men där ett växande medborgerligt engagemang efterlyser en politisk kraft som kan bära hela samhällets komplexitet av konflikter in i politiken. Det är därför Feministiskt initiativ finns. Inte för att begränsa folkliga rörelsers  initiativkraft och aktivism utan för att berika politiken med en kunskap och en dimension som idag saknas men som är nödvändig om vi ska kunna försvara mänskliga rättigheter och stärka demokratin. En uppgift som både Göran Greider och jag brinner för.

Del 1 | Greider: Därför röstar jag inte på Fi

Del 2 | Schyman: Greider borde uppmana rödgröna att rösta Fi

Del 3 | Greider: ”Ledaren var inget angrepp på feminismen”

Läs även: Dinamarca & Skrak (V): Både klass och kön är viktigt