Olga Ravn beskriver livet på en en arbetsplats i rymden, där ingen, vare sig människa eller maskin, är mer värd än sin prestation.

Romanen ”Demon time” vill provocera. Och den tar i från tårna. Det är delvis nyskapande. Men vad har egentligen redaktörerna gjort? skriver Saga Cavallin.

Nej, det handlar inte om att poesin inte är bra nog, eller att juryn är inkompetent. Poesin har bannlysts från Augustpriset av ett helt annat skäl.

Selma Brodrej blir gråtmild under läsningen av Gunnar Ardelius ”Ingenmansland”. Tycker inte män att de förtjänar mer än så här?

Det händer så mycket i Annika Norlins gröna vågen-roman att man inte vill avslöja någonting. Det är ett dåligt tecken.

Så lyckades näringslivet sänka löntagarfonderna: ”Historisk ironi.”

Det pågår en debatt om huruvida svenska romaner är för självcentrerade. Dagens ETC begav sig till Bokmässan i Göteborg för att fråga författarna hur upptagna av jaget de anser sig vara.

Kultursidorna exploderar just nu av debatter och i helgen samlas alla inblandade på mässgolvet i Göteborg. Dagens ETC sammanfattar tre av de pågående debatterna.

I år har juryn lagt sig exakt rätt.

”Så förändrar vi allt!” har en perfekt tonträff.

I en ny antologi om Edith Södergran undersöker ett antal litteraturvetare nya sätt att förstå jaget i hennes diktning.

I Argonauterna blandas självbiografi med feministisk och psykoanalytisk teori. Den amerikanska författaren Maggie Nelson har skrivit en rik berättelse som både är en kärleksförklaring till den egna familjen och till alla de tänkare och lärare som inspirerat och stöttat henne.

Elsie Johanssons självbiografi Riktiga Elsie är ett riskabelt företag. Författaren har tidigare skrivit flera böcker om sitt liv i litterär form och som läsare frågar man sig om man verkligen vill ha den ”riktiga” versionen?

”Philip Roths Amerika är något av det mest skoningslösa som har skrivits de senaste decennierna, en frustande uppgörelse med USA och dess medborgare”, skriver Rasmus Landström.

Samtidens bästa skräckförfattare heter Thomas Thomas Ligotti. Han är i det närmaste okänd i Sverige trots att han har ett enormt inflytande på populärkulturen. Dagens ETC:s Rasmus Landström guidar i ett mörkt författarskap där det existentiella skrämmer mer än monstren.

Lucia Berlin var en författare som hade medkänsla med alla sina karaktärer. Såväl den rasistiska gamla tandläkaren som den prostituerade kvinnan på torken. Det är ett stort författarskap som nu introduceras på svenska, menar Dagens ETC:s Rasmus Landström.

I en nyutkommen antologi skriver historiker om gatans politik. Från rösträttskravallerna i 1900-talets början fram tills 80-talets husockupationer. ETC:s Rasmus Landström hör ekon in i vår tid när Podemos och Bernie Sanders anhängare kommer in i politiken.

Nu kommer kultförfattaren Marguerite Duras bok Kärleken (1971) ut på svenska, i översättning av poeterna Athena Farrokhzad och Olivia Iso. Berättelsen är scenisk och meningarna stjärnklara. Men du bör inte vara för besatt av handling om du vill njuta av den, skriver Ida Therén.

I Siri Hustvedts nya textsamling guidar författarens bekanta röst oss genom essäer inom tre avdelningar. Leva, med mer personliga reflektioner. Tänka, med intellektuella grubblerier och titta, som mest handlar om (att se på) konst.

Caroline Hainers roman Åsneprinsen har marknadsförts som en modern arbetarroman och en berättelse som problematiserar klassresan. Dagens ETC:s Rasmus Landström läser en bok med ett viktigt ärende, men som har problem med gestaltningen.