Finansmarknadsminister Peter Norman har kallat Vattenfall den största miljöboven i Sveriges historia. Miljöorganisationen Greenpeace driver just nu kampanjen Sveriges sämsta idé mot Vattenfalls planer på fem nya brunkolsgruvor i östra Tyskland och kallar företaget en skam för Sverige. Facit för bolagets köpfest under 00-talet är misslyckade miljardaffärer, osäljbara kärnkraftverk, hög skuldsättning, nedsolkat varumärke och en hårt kritiserad position som en av Europas värsta miljöbovar.
Vattenfalls omvandling från finansiellt stabil leverantör av klimatneutral el på den inhemska marknaden till ett av Europas största energibolag inleddes under Göran Perssons socialdemokratiska regering 1997. Expansionen, och miljardrullningarna, tog fart vid millennieskiftet sedan Lars G Josefsson tillträtt som ny vd.
Lars G Josefsson tycks idag vara ensam om att ge företagets businessverksamhet under förra decenniet ett gott betyg, även om påhejarna var många när det begav sig.
– Inget svenskt företag har någonsin gjort bättre affärer i Tyskland, sade han förra sommaren i en intervju i Veckans affärer.
Och sant är att Vattenfall under åren 2001–2008 gjorde fantastiska vinster. Ständigt stigande elpriser och låga priser på utsläppsrätter förvandlade kolkraftverken till rena guldgruvorna. Företagets samlade vinster uppgick 2001–2008 till drygt 120 miljarder kronor. Samtidigt växer kritiken.
”Världens värsta hycklare”
Kraftverken slukar kol och Vattenfall slukar byar i jakt på det svarta guldet. Byinvånare tvångsförflyttas och kan bara se på när familjegårdarna jämnas med marken. På något decennium går Vattenfall från nära noll koldioxidutsläpp till att släppa ut nästan dubbelt så mycket som hela Sverige. Av företagets totalt tio kolkraftverk finns fyra på Världsnaturfondens ”Dirty thirty”-lista över Europas klimatsmutsigaste kraftverk.
Idag bygger Vattenfall ännu ett kolkraftverk i Moorburg, Hamburg – en satsning som, utom miljökonsekvenserna, sannolikt innebär en klar finansiell risk.
Det tyska institutet för ekonomisk forskning, DIW, har slagit fast att kolenergi inte har någon plats i framtidens tyska energimix på grund av den pågående energiomställningen.
Vattenfall har tjänat miljarder på sina kolkraftverk, men till priset av gigantiska utsläpp, förlorad goodwill och miljöförstöring. I augusti samlades tusentals människor från ett trettiotal länder i den polsk-tyska Lausitz-regionen för att protestera mot –attenfalls planer på nya brunkolsgruvor i området. Bryts och förbränns de 1,2 miljarder ton brunkol som finns gömt i marken kommer lika många ton koldioxid att släppas ut i atmosfären. Att då liksom Vattenfall i Sverige, profilera sig som ett klimatvänligt företag har lett till protester i Tyskland där företaget nyligen fick dra tillbaka en reklamkampanj med budskapet ”Vad är viktigt? Vår framtid! Lösningen är: brunkol”.
– Uppenbarligen har budskapet inte nått fram, kommenterade Vattenfalls kommunikationsdirektör Ivo Banek i ett pressmeddelande.
Fiaskoaffär och kärnkraftsavveckling
Redan 2009 vann Vattenfall internationella Climate Greenwash Awards utmärkelse Världens värsta hycklare.
Det var i maj. Några månader tidigare förvärvade Vattenfall nederländska Nuon, med bland annat sex gaskraftverk och två kolkraftverk i ägarportföljen, för 95 miljarder kronor. Det var den största affären någonsin i svensk företagshistoria. Den har också kallats den sämsta affären någonsin. Turerna efteråt med miljardnedskrivningar av Vattenfalls värde, dimridåer kring vad Reinfeldt och Borg visste och Maud Olofsson som vägrade inställa sig i KU har det skrivits spaltmeter om. Inom ett par år hade tio av elva personer i Vattenfalls ledningsgrupp vid tiden för fiaskoaffären lämnat bolaget. Sammanlagt fick de över 132 miljoner i avgångsersättning och pension, enligt DN.
Efter 2007 började Vattenfalls vinster minska samtidigt som omsättningen ökade. Elpriserna sjönk och hösten 2008 slog finanskrisen till. Men Lars G Josefsson ville att Vattenfall skulle fortsätta växa och planerade att sälja Vattenfalls svenska elnät för 50 miljarder för att istället investera i brittisk kärnkraft. Då reagerade den annars frånvarande näringsministern Maud Olofsson och begärde Josefssons avgång. Den 14 november ersattes han av Nuons tidigare vd Øystein Løseth.
Efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima i mars 2011 beslutade Tyskland att omedelbart inleda en avveckling av den tyska kärnkraften. Vattenfalls båda anläggningar, som stått mer eller mindre stilla sedan 2007 till följd av flera allvarliga incidenter och ett par påstått mörkade bränder, offrades först. Istället har företaget ansökt om att få bygga två nya reaktorer i Sverige.
Det nya kolkraftverket i Moorburg, Hamburg beräknas vara i drift tidigast vid årsskiftet 2014/2015. Fem nya brunkolsgruvor är planerade för att säkra tillgången på kol till 2050. Samtidigt är bolagets uttalade mål att komma ned till 65 miljoner ton utsläppt koldioxid per år till 2020, men enligt den senaste årsrapporten ökar Vattenfall idag sina koldioxidutsläpp, medan den nya investeringsplanen visar att satsningarna på vindkraft 2014-2017 ska halveras.
Det är staten som äger Vattenfall och utformar direktiv för verksamheten. 2010 ändrade regeringen hållbarhetsformuleringen i ägardirektivet från att Vattenfall ska vara ”ledande” till att företaget ska vara ” ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion”.
Greenpeace kräver ett nytt ägardirektiv som tydliggör att Vattenfall till 2030 ska ha ställt om hela sin ägarportfölj till 100 procent förnybar energiproduktion. Vad säger partierna? Det kan du läsa om på nästa sida.
Läs alla artiklarna:
Del 1: Från grön kassako till förlusttyngd miljöbov
Del 2: Vad vill partierna med Vattenfall?
Del 3: Ehrenberg: "Feg politik bakom Vattenfall"
Vattenfalls europeiska expansion
1992 – Vattenfall blir aktiebolag.
1996 – Den svenska elmarknaden avregleras.
1997 – En strategi för Vattenfalls omvandling från ett svenskt till ett nordeuropeiskt energiföretag slås fast.
1999 – Vattenfalls inleder sin europeiska expansion med köp av 25 procent av HEW, Hamburgs elektricitetsverk.
2000 – Lars G Josefsson blir ny vd. Vattenfall fortsätter sin etablering i Tyskland och Polen och inleder sina stora brunkolssatsningar i östra Tyskland.
2001 – Vattenfall blir majoritetsägare i HEW, som då var nästan lika stort som det svenska moderbolaget I HEW ingår bland annat de tre kärnkraftverken Krümmel, Brunsbüttel och Brokdorf. Några månader senare köper HEW de östtyska brunkolsbolagen Veag och Laubag och Berlins kraftbolag Bewag med 29 kraft- och värmeverk.
2003 – Vattenfall börjar sluka tyska byar i jakt på brunkol, bland annat jämnas den gamla byn Horno i Brandenburg med marken.
2005 – Lars G Josefsson utses av Time Magazine till Time European Hero 2005. Angela Merkel utnämner honom till klimatrådgivare och han får presentera sin globala miljöplan inför FN:s kommission för hållbar utveckling i New York.
2005 – juni. Vattenfall förvärvar flera kolkraftverk i Danmark, samt ett antal vindkraftsparker.
2007 – Vattenfall inleder bygget av ett nytt kolkraftverk, i Moorburg utanför Hamburg. Värmeverket ska bli ett av de största i Europa.
2007 – oktober. Invånarna i byn Proschim protesterar när Vattenfall vill tvångsförflytta dem för att utvidga det angränsande koldagbrottet Welzow-Süd. Striden är fortfarande inte över.
2008 – Bygget av det nya kolkraftverket orsakar stora protester. När delstatsmyndigheten krävde att bygget skulle följa EU:s miljölagstiftning svarade Vattenfall med att stämma dem.
2008 – Vattenfall köper brittisk vindkraft, man vill också ta över ett antal brittiska kärnkraftverk, men det blir inte av.
2009 – februari. Vattenfall förvärvar det nederländska energiföretaget Nuon för 95 miljarder kronor. Det är den största affären någonsin i svensk företagshistoria, den har också kallats den sämsta affären någonsin.
2009 – maj. Vattenfall vinner utmärkelsen Världens värsta hycklare – genom internationella Climate Greenwash Awards.
2009 – juli. Skadade bränsleelement upptäcks i Vattenfalls kärnkraftverket Krümmel. Reaktorn stoppas. Krümmel hade återstartats bara två veckor tidigare efter att ha stått stilla nära två år efter en likartad incident 2007. Även företagets andra kärnkraftverk Brunsbüttel har stått stilla i åratal till följd av allvarliga incidenter och säkerhetsproblem.
2009 – november. TV4 avslöjar att Vattenfall vill sälja det svenska elnätet för 50 miljarder för att investera i brittisk kärnkraft. Regeringen sade nej. Vd Lars G Josefsson tvingas avgå med ett avgångsvederlag på 12 miljoner kronor som han senare tvingas betala tillbaka. Men han får ändå 61,7 miljoner avgångspension, utöver de drygt 80 miljoner han redan tjänat under sin tid på företaget.
2009 – den 14 november håller Vattenfall ett extra styrelsemöte där en ny vd, Øystein Løseth, utses. Den extra utbetalningen på 12 miljoner kronor till Lars G Josefsson innebar att Vattenfalls styrelseordförande Lars Westerberg fråntogs sitt uppdrag.
2011 – maj. Efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima beslutar Tyskland att avveckla kärnkraften. Vattenfalls anläggningar offras först. Vattenfall har stämt tyska staten på miljardbelopp för uteblivna intäkter.
2012 – juli. Vattenfall ansöker hos Strålsäkerhetsmyndigheten om att få bygga två nya kärnkraftsreaktorer i Sverige.
2013–juli. Vattenfall skriver ner värdet på sina tillgångar med 30 miljarder, inklusive värdet på Nuon som skrivs ner med 15,2 miljarder.
2013 – En majoritet i både Hamburg och Berlin röstar för att köpa tillbaka de kommunala elnäten från Vattenfall.
2013 – juli. Koncernen beslutar sänka sina kostnader, personalen minskas med 6 500 personer. Vattenfall gör en förlust på drygt 15 miljarder – det blev ingen utdelning till staten 2014.
2014 – 1 januari. Vattenfall tudelas i en nordisk del och en del för verksamheterna på centraleuropa och i Storbritannien.
2014 – februari. Det upptäcks att ett stort antal tunnor med kärnavfall i Vattenfalls kärnkraftverk Brunsbüttel rostat sönder.
2014 – augusti. Tusentals människor från 30 länder protesterar i tysk-polska Lausitz mot Vattenfalls planer på att anlägga fem nya brunkolsgruvor.