Under sommaren har situationen i Jemen eskalerat. Sedan Saudiarabien i en koalition med andra stridande parter i södra Jemen försökt bomba och svälta ut de shiamuslimska houthirebellerna, som sedan i januari har makten över huvudstaden Sanaa, så har 2 000 civila dödsoffer krävts. Saudiarabien har fått slut på militära mål, och därför börjat bomba civilbefolkningen, förklarar Ole Solvang.

– Den saudiska koalitionen började redan i våras använda flygangrepp för att försöka stoppa houthirebellernas framgångar. Då var den mer inriktad på militära mål. Man angrep militärbaser, vägspärrar och liknande. Men sedan tog de militära målen slut, och hade inte heller den inverkan som Saudiarabien hade önskat. Houtirebellerna är nämligen inte från början baserade i dessa områden, de flyttar runt och är väldigt mobila, och de blandar sig ofta med civilbefolkningen. Så då har det blivit bomber mot civila mål.

– Senast vi var där i slutet av juli kunde vi notera fyra attacker mot marknadsplatser, exempelvis. I ett fall dödades 60 civila i en enda attack. Också houthisidan använder raketer i tättbefolkade områden. 

Förutom bombningarna har Saudiarabien också inlett en handelsblockad mot Jemen, som innebär att nästan inga varor kommer in eller ut, annat än genom smuggeltrafik. Detta har gjort bränsle och en rad basvaror mycket dyra, förklarar Ole Solvang.

– Att bränslekostnaderna gick upp ledde till högre matpriser, men också till att sjukhus inte fungerar i Jemen, eftersom den el de använder kommer från generatorer. Mycket av utrustningen kan inte användas. I ett land där människor redan före kriget hade problem att ha råd att köpa mat kommer ökade matpriser dessutom att få stora effekter. 

– Sedan innebär också bombningarna att vatteninfarstrukturen skadats. På en del ställen är det därför väldigt lite vatten och det är väldigt svårt att få tag på vatten som är rent. Det är också så att Jemen importerar 90 procent av sina mediciner. Men nu finns det ingen import längre, så det får stora konsekvenser.

– Saudiarabien och koalitionen tillåter humanitära organisationer att komma in, men de utgör en droppe i havet jämfört med kommersiell handel.

Det var i januari som houthirebellerna förvånansvärt lätt tog över presidentpalatset och huvudstaden Sanaa i Jemen. Då hade de länge kämpat, först för att störta den tidigare presidenten, Saleh, och senare den vicepresident som hade fått ta över efter Saleh i samband med den arabiska våren 2011. Skiftet på presidentposten skedde i sig i strid med den demokratirörelse som var upprinnelse till upproret och som i stället ville vinna mark för sitt nationella råd, som representerade en rad intressen i det jemenitiska samhället. 

En motsägelsefull pakt bildades då mellan Saleh och houthirebellerna för att återvinna kontrollen över området, och det var genom detta samarbete som houthirebellernas kupp tidigare i år kunde genomföras. 

Så varför reagerade Saudiarabien med bombningar och handelsblockad? Vad vill de, som extern part, egentligen i konflikten?

– Det är lite svårt att säga, men det är flera faktorer som spelar in, säger Ole Solvang.

– Från Saudiarabiens sida ser man nog den här konflikten som ett krig via ombud med Iran. Houthirebellerna tillhör shiasidan av islam och har en del förbindelser med Iran. Även om det är oklart precis vilken roll Iran faktiskt spelar så vill Saudiarabien inte att den här gruppen etablerar sig starkare och därmed ger Iran större inflytande i Jemen. Jemens gräns mot Saudiarabien är väldigt lång. Så finns det andra teorier om vilka faktorer som ligger bakom, som att man önskar kontroll över hamnar i Jemen. Men jag tror att den religiöst politiska aspekten är viktigast.

Den här konflikten har hamnat i medieskugga jämfört med kriget i Syrien till exempel. Utgör Jemen nästa stora flyktingkris?

– Jag anser att situationen är mycket svår i Jemen, och att det bara kommer att bli sämre. Anledningen till att vi inte sett så många flyktingar från Jemen ännu är att det är väldigt svårt att lämna landet, på grund av blockaden. Så det finns många människor som lever som flyktingar inom landets gränser och som skulle ha lämnat Jemen i normala fall, men som inte kan. 

– Men redan har människor börjat hitta smuggelvägar. Man åker till Djibouti i Somalia, för att sedan försöka ta sig därifrån. Det säger något om hur allvarlig situationen är. 

Vad är det ni försöker göra i den här situationen?

– Vi har jobbat länge, bland annat tillsammans med internationella Röda korset, för att få den saudiska regeringen att binda sig till att reducera användandet av explosiva vapen i tättbefolkade civila områden. 

– Förra veckan mötte vi i Wien i Österrike en grupp av regeringsrepresentanter som intresserar sig för den här frågan och såg för första gången att regeringar var villiga att ställa upp bakom ett gemensamt politiskt ställningstagande som ett första steg att reducera dessa vapen. Jag hoppas att Sverige också ska vilja ställa sig bakom detta och det är en av anledningarna till att vi ska träffa utrikesdepartementet, för att se om de vill ställa sig bakom initiativet.

Sätter det här faktiskt tryck på Saudiarabien, och hur vet ni det? Är det effektivt?

– Kampanjen mot explosiva vapen är mer på lång sikt. Det kommer inte att ha effekt på Saudiarabien och koalitionen nu. Det för oss till vad vi försöker göra mer direkt, nämligen att försöka trycka på för en internationell utredning av konflikten. Vi har ända sedan början av konflikten haft kontakt med Saudiarabien och försökt träffas och uppmanat dem att utföra utredningar vid dödsfall. Vi har inte fått någon respons eller indikation på att Saudiarabien eller koalitionsstaterna har undersökt sådant. Det samma gäller houthisidan. Så det är därför vi uppmanar till en internationell undersökning. Nederländerna lagt fram ett förslag om detta i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna, men det har tillbakavisats från Saudiarabien, och USA har inte varit hjälpsamma alls. Även det här bör Sverige diskutera, eftersom Nederländerna behöver stöd i frågan. Men mest hoppas vi förstås på USA, det land som har mest inflytande över det saudiska styret.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.