I september 1995 genomförde Nato en kraftig bombkampanj mot serbiska ställningar i Bosnien-Hercegovina. Samtliga Nato-länder uttryckte stöd för operationen och runt 500 stridsflygplan från 15 olika länder deltog. 

Kriget avslutades i och med Daytonavtalet hösten 1995 då presidenterna i Bosnien, Kroatien och Serbien enades om ett fredsavtal.

Serbien och Kosovo

Human rights watch (HRW) har identifierat 90 olika luftangrepp med civila dödsoffer under en 78 dagar lång kampanj år 1999 då Natostyrkor bombade Serbien och Kosovo. 

Flera av angreppen var inriktade på mål som HRW menade var helt civila och därför illegitima; exempelvis bombningen av huvudkvarteret för Serbiens radio och tv i Belgrad, ett värmeverk och flera broar som varken var viktiga som transportrutter eller för militären. 

När insatsen pågick skapade den även rubriker i internationell press, inte minst för att Nato-styrkorna mer än en gång bombade flyktingkonvojer. När Nato erkände att de av misstag hade bombat en flyktingkonvoj eftersom piloten hade trott att det var militära enheter bad talespersonen Jamie Shea om ursäkt, enligt BBC. Men ”ibland måste man riskera livet på ett fåtal för att rädda livet på många”, fortsatte han.

Libyen

2011 gick flera av Natos medlemsländer till angrepp med flygstyrkor mot Muammar al-Gaddafis styrkor i Libyen. Enligt en rapport som Amnesty international släppte när insatsen hade avslutats verkade militärunionens styrkor i många fall ha ansträngt sig för att minimera risken för civila dödsfall, men människorättsorganisationen kunde ändå styrka att ett stort antal civila dödats och skadats i luftangreppen. 

Bland annat kunde Amnesty peka på fem bombattacker mot civila hem under loppet av fyra månader.

Afghanistan

Efter 11 september-attackerna i USA 2001 utlöstes för första och hittills enda gången Natos artikel 5, det vill säga den klausul som inleds med orden: ”Parterna är ense om att ett väpnat angrepp mot en eller flera av dem i Europa eller Nordamerika ska betraktas som ett angrepp mot dem alla.” Utlösandet av artikel 5 ledde bland annat till spaningsoperationer efter terrorister på Medelhavet. 

Nato som organisation deltog inte aktivt i USA:s invasion av Afghanistan, men det var Nato som ansvarade för den fredsbevarande styrkan Isaf i landet från 2003 till 2014. När insatsen var som störst stred omkring 130 000 soldater från Isaf i Afghanistan. Omkring 50 länder deltog, däribland Sverige. 

Nato och dess allierade har anklagats för en rad krigsbrott i Afghanistan. 2019 meddelade dock den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, att flera av de misstänkta krigsbrotten kommer att förbli outredda. Detta bland annat efter att USA, som är ett av länder som inte har ratificerat Romstadgan som utgör grunden för ICC, satte sig på tvären. 

"Det här är en stor internationell seger, inte bara för dessa patrioter, utan för rättssäkerheten", menade den dåvarande amerikanske presidenten Donald Trump i ett skriftligt uttalande.