– Den handlar om thailändarnas förhållande till kungahuset. I Thailand betraktas kungen som en helighet. Samhället, politiken och rättsskipningen präglas av tron på dhamma, den buddhistiska högsta sanningen, och kungen anses vara dhammas främsta uttolkare, säger Mattias Sköld.
Alla typer av kritik mot monarkin och kung Bhumibol Adulyadej betraktas som majestätsbrott och kan ge upp till 15 års fängelse. Det är historien om detta andra Thailand Mattias Sköld berättar i sin nya bok Äntligen diktatur, ett levande reportage med röster och berättelser bortom paradisstränderna.
– De flesta av oss ser inte och vill inte heller se Thailand som en militärdiktatur, trots att landet uppfyller varje kriterium för att vara det, säger han.
Majestätsbrott är inte unikt för Thailand, men på de flesta håll tas inte brottet på lika stort allvar eller omfattar så obetydliga kritiska yttringar som där.
– Eliten, de så kallade gulskjortorna, är lierad med kungahuset, och militären använder allt oftare de hårda straffen som ett verktyg mot politiska motståndare, säger Mattias Sköld.
En thailändsk Berlusconi
Den tidigare premiärministern Thaksin Shinawatra kom till makten 2001. Han var populär hos majoriteten på landsbygden, rödskjortorna, och betraktades därför som ett hot av de gula. Mattias Sköld beskriver Thaksin Shinawatra som en sorts thailändsk version av Silvio Berlusconi.
– Han tillhör en röd elit. Många tror att det röda representerar vänstern, men det ska förstås som en kontrastfärg till gult. Thaksin Shinawatra är företagsledare och ville driva landet som en vd för aktiebolaget Thailand, säger Mattias Sköld.
Det finns en tydlig skiljelinje mellan stad och landsbygd i Thailand.
De flesta av de som förespråkar demokrati och fria val är landsbygdsbor. I huvudstaden Bangkok är den välbärgade medelklassen i majoritet. De är gula och motståndare till demokratin.
– Landsbygdsborna har alla skäl att vara demokrater eftersom deras partier vunnit varenda val sedan Thaksin blev premiärminister, säger Mattias Sköld.
Medelklassen fick det inte sämre under Thaksin Shinawatras styre, men de såg en risk att förlora sin dominans. Militärkuppen mot honom 2006 följdes av protester från de röda. Under de rödas demonstrationer i Bangkok några år senare slog regeringstrupperna till hårt och fler än 90 människor miste livet.
– De rödas protester handlar om att de också vill få tillgång till bra sjukvård och utbildning för sina barn, privilegier som varit förbehållna eliten i Bangkok och södra Thailand, säger Mattias Sköld.
Ett sken av normalitet
2011 fick de röda revansch när deras parti Phuea Thai åter vann valet, och Thaksin Shinawatras syster Yingluck Shinawatra intog premiärministerposten. Men hennes tid vid makten blev kort. Under ett halvår 2014 samlades den vanligen diskreta thailändska societeten på Bangkoks gator i massprotester mot premiärministern.
– Bokens titel Äntligen diktatur syftar framförallt på att huvudstadens medelklass bad militären att gripa in och störta Yingluck Shinawatras regering, säger Mattias Sköld.
Det ledde till att hon avsattes av en rojalistiskt färgad författningsdomstol, anklagad för maktmissbruk.
Sedan dess styr militärjuntan, som kallar sig Nationella rådet för fred och ordning. Det är inget ovanligt i Thailand. Sedan landet blev en konstitutionell monarki 1932 har landet genomlevt 12 statskupper och haft 18 olika konstitutioner. Militären har alltsedan 1930-talet sett till att underminera utvecklingen mot demokrati, med stöd av eliten, säger Mattias Sköld.
– Många i medelklassen menar att militären nu återställt ordningen i landet. Men landet är splittrat. På ytan kan det verka som att en försoning är på gång. Militären är mån om att skapa ett sken av normalitet och att framstå som en neutral medlare mellan gula och röda, men de som är emot det rådande systemet sätts i fängelse, säger Mattias Sköld.
Sverige håller tyst
Till skillnad från länder som Tyskland, Frankrike och USA har Sverige inte fördömt militärkuppen i Thailand, bortsett från ett meddelande på Carl Bildts Twitterkonto där han krävde en omedelbar återgång till civilt styre i Thailand, dagen efter kuppen mot Thaksin Shinawatra.
– Svenska ministrar har starka skäl att hålla sig väl med Thailands ledare, oavsett om de är folkvalda eller inte. Thailand har de senaste åren varit bland de största köparna av svensk krigsmateriel och många svenska företag gör affärer i landet.
Trots att Thailand de facto är en militärdiktatur ser inte Mattias Sköld något värde i en turistbojkott – turismen är viktig för många thailändares försörjning, menar han.
– Men man kan fundera på var man spenderar reskassan. Vi åker nästan uteslutande till de rikare, promilitära delarna Bangkok och södra Thailand. Det skulle göra större nytta om vi valde att semestra i exempelvis den fattigare nordöstra regionen. Där har militären ofta farit hårt fram och invånarna betraktas som andra klassens medborgare, säger Mattias Sköld.
