Det är ett beslut som förändrar svensk försvarspolitik i grunden, där vi avsäger oss vår suveränitet och lägger stora delar av makten för svenska säkerhetsöverväganden i händerna på USA:s allt mer oförutsägbara politiska ledarskap.
Som Jan Guillou uppmärksammade i sin kolumn i Aftonbladet den 25 februari så är det här avtalet ”unikt i vår historia och obegripligt långtgående. Det handlar om i det närmaste total underkastelse.” Detaljerna i avtalet visar tyvärr att Guillou inte överdriver.
Det knappt omdebatterade avtalet ger USA ”obehindrad tillgång till och användning” av svenska anläggningar och områden. Vissa delar av Sveriges territorium kommer enbart få användas av amerikansk militär och hamna under amerikansk jurisdiktion.
Själva begreppet ”svenskt territorium” förlorar sin mening när Sverige ger upp sin självständighet på detta remarkabla sätt
Svensk lag kommer inte längre entydigt att gälla i hela Sverige.
Amerikansk personal kommer kunna agera utanför svensk lagstiftning i Sverige och inte ens svensk säkerhetspolis kommer att ha tillåtelse att övervaka dem. Svenska myndigheter förlorar även rätten att inspektera amerikanskt flyg och sjöfart när de rör sig på svenskt territorium.
Själva begreppet ”svenskt territorium” förlorar sin mening när Sverige nu tänker ge upp sin självständighet på detta remarkabla sätt.
Det finns dem som vill mena att man inte bör dramatisera betydelsen av avtalet utan att det är ett standardavtal. Problemet är emellertid att standardavtalen med USA i dessa sammanhang är mycket långtgående och det är inget annat än naivt att tro att det inte är amerikanerna som får sista ordet om något händer.
Att ge upp Sveriges självständighet på det här viset har ingenting med vår Natoanslutning att göra. Det är ett bilateralt avtal mellan Sverige och USA där vi avsäger oss våra rättigheter på ett sätt som inte kan liknas vid något annat än att Sveriges försvarsdepartement gör oss till en lydstat till Washington – men under täckmanteln att vi blivit medlemmar i Nato.
Den dagen Nato eventuellt upplöses eller USA övergår till en autokrati eller på annat sätt utvecklats på ett för Sverige ogynnsamt sätt, sitter vi kvar i det sjunkande skeppet och av allt att döma, när man nagelfar avtalet – med Washington vid rodret.
Sverige behöver inte på något sätt välja bort en bra relation till USA om vi väljer bort det här avtalet
Ett medlemskap i Nato påstods av förespråkarna vara viktigt för svensk självständighet, för att stärka oss genom att ingå i en sammanslutning som en suverän och likvärdig partner, och för att inte hamna under rysk dominans. Med det här avtalet hamnar vi istället under amerikansk dominans genom att sälja ut vår suveränitet till Washington och på så vis bli beroende av ett USA som försvagas för varje år som går.
Sverige behöver inte på något sätt välja bort en bra relation till USA om vi väljer bort det här avtalet. Men en bra relation för svensk del baseras på ömsesidig respekt där Sverige inte tvingas underordna sig en rad intressen som formulerats i Pentagon och som inte sammanfaller med våra.
Här vore det angeläget att få insyn i de analyser som utrikes- och försvarsdepartementet samt riksdagen lutar sig mot, om man tänker sig säga ja. Hur har man kommit fram till att det är säkerhetspolitiskt smart av Sverige att mitt i en uppblossande stormaktsrivalitet mellan Kina och USA, positionera sig på en sida och ge upp möjligheten att balansera olika intressen och verka för de-eskalering och samarbete?
Det vore även angeläget att få veta om och hur analyserna man gjort beaktat att USA sedan landet blev ensam supermakt har sökt dominans i omvärlden på ett sätt som inneburit att man dramatiskt ökat antalet militära interventioner per år jämfört med hur många man genomförde under kalla kriget när man hade en tydlig antagonist i Sovjetunionen.
Interventioner som inte har lett till demokratiutveckling någonstans utan skapat kaos och instabilitet – trots att demokrati uttryckligen varit målet. Och vilka slutsatser har man dragit kring hur kriget mot terrorismen utformades och vilka intressen som skapade den ”du är antingen med oss eller emot logik” som styrt?
Samt hur detta underminerat internationella rättsprinciper, kostat ofattbara 16 tusen miljarder dollar och minst 4,5 miljoner människor livet i det globala syd som nu vänder sig bort från Washington som ett resultat av landets dubbla standarder i världspolitiken.
Tycker man verkligen att det främjar svensk säkerhet att vara nära sammanflätad med en genom-militariserad ekonomi som lämnar få andra möjligheter att förstå konflikter än att lösa dem med militära medel?
Som Natomedlemmar kan vi välja att i stället förvalta den roll vi haft historiskt och aktivt arbeta för avspänning genom att medla i den stormaktsrivalitet som tonar upp sig och riskerar ett för mänskligheten förödande krig mellan Kina och USA på sikt.
I förra veckan stod det klart att Trump återigen står som presidentkandidat för det republikanska partiet och en rad mätningar visar att han har goda chanser att vinna valet i november. Trump som president, men även utvecklingen generellt i USA, med en försvagad demokrati och allt djupare polarisering innebär många risker för framtiden.
Riksdagen bör fundera en vända till på om den vill ge upp Sveriges självständighet till Washington under dessa omständigheter eller om vi vill känna oss fria att fatta beslut som gör oss obekväma för den som för tillfället bor i Vita huset.
