Storytel tvingar böckerna att bli längre

Men det som på ytan ser ut som vanlig konkurrens är egentligen något helt annat – ett för förlagsbranschen historiskt lågvattenmärke.

Det finns i dag två stora spelare på den svenska bokmarknaden.

På ena sidan har vi Bonnier, som länge varit en dominant ägare. I koncernen ingår bland annat näthandeln Adlibris, ljudbokstjänsten Bookbeat, ljudboksförlaget Bonnier Audio, bokklubbarna Bonniers bokklubbar och Månadens bok samt förlag som Albert Bonniers, Forum, Bazar, W&W, Romanus & Selling, Bonnier Carlsen och Historiska Media.

På andra sidan finns Storytel books.

Här ingår den största ljudboks­tjänsten Storytel och ljudboksförlaget Storyside, men numera även en drös förlag, som förvärvats med en rasande fart. På bara några år har Norstedts förlagsgrupp (där Rabén & Sjögren, bokklubbarna Böckernas klubb och Barnens böcker ingår), införlivat Massolit, Printz Publishing, Brombergs och Lind & Co under samma tak.

Det är väl begripligt att man inte stoltserat med att nästan hela den svenska bokmarknaden numera tillhör bara två ägare. Men kanske för att man lyckats göra detta utan större ramaskri så vågar man nu ta det ett steg längre.

Under 2022 valde Storytel att sluta publicera nya titlar från bolagets egna förlag (Norstedts, m fl) hos Nextory – en ljudbokstjänst som är en av få oberoende aktörer på den svenska bokmarknaden.

Under samma år saktade Nextorys tillväxt på den svenska marknaden ned, kanske på grund av det sämre utbudet. Trots det har Storytel under 2023 valt att gå ännu längre och drar nu tillbaka alla sina tiotusentals titlar från konkurrenten.

Anledningen är att man inte kunnat ”komma överens” om ersättningen.

Konflikten beror dock enligt Shadi Bitar, vd och grundare för Nextory, på att Storytel begärt en ökning på cirka 80 procent (Breakit, 25 jan).

Utöver att det är en extrem höjning, så är just siffran 80 intressant, eftersom Nextory, som är tvåa på marknaden efter Storytel, ökade precis så många procent i prenumeranter under 2021.

Dessutom är man den tjänst som ersätter oberoende förlag överlägset bäst.

Exakt vad en författare får betalt varierar baserat på den royalty-deal som hen förhandlat fram med förlaget (det brukar ligga mellan 20-30 procent), så dessa siffror rör endast den totala summan som förlaget får.

Nextory

Fast pris, som varierar baserat på bokens längd:

Cirkapriser:

0–30 min – 5 kr

30 min–2h – 10 kr

2–6 h – 20 kr

6–15 h – 30 kr

15h+ – 40 kr

Bookbeat

Betalar per lyssnad timme:

Titlar nyare än 6 månader – 3 kr/h

Titlar äldre än 6 månader – 2 kr/h

Storytel

Storytel delar intäkterna 50/50 med förlagen utifrån lyssningar. Modellen kallas ”revenue share”. Naturligtvis varierar därför slutsiffran, men några exempel på intäkter är:

2019 Q2 – 1,83 kr/h

2020 Q4 – 2,29 kr/h

2021 Q4 – 2,16 kr/h

Den absoluta majoriteten av ljudböcker är mellan 6 och 15 timmar långa. Snittlängden på Storytels topp tio-lista är 10 ­timmar och 22 minuter.

Det innebär att Nextory i snitt ersätter sina oberoende förlag ca 50 procent bättre än Storytel, och att Nextory jämfört med både Storytel och Bookbeat är ojämförligt mycket bättre på att ersätta kortare böcker som ligger mellan 0 och 10 timmar.

Här är två exempel på ersättningsnivåer från de olika ljudbokstjänsterna från två framgångs­rika, oberoende författare.

Exempel 1: Längd 7h 22 min

Nextory – 27,00 kr

Bookbeat – 14,75 kr

Storytel – 16,02 kr

Exempel 2: Längd 16h 16 min

Nextory – 36,00 kr

Bookbeat – 32,53 kr

Storytel – 35,11 kr

Det är alltså först när böckerna börjar närma sig 20 timmar som konkurrenterna blir jämförbara i ersättning. När det gäller noveller och kortromaner ger Nextory överlägset mest pengar.

En naturlig utveckling har blivit att nya författare som främst lever på ljudboksintäkter siktar på både fler, men framförallt längre böcker. En kombination som omöjligt kan leda till något annat än att arbetet med en bok från förlagens sida blir allt hafsigare.

I stället för att försöka finslipa ett enskilt mästerverk ligger den ekonomiska moroten i att skriva serier där karaktärer och miljöer etableras tidigt, varpå samma koncept sedan kan upprepas gång på gång. Det är ett av få sätt som fungerar för att skapa ”lojalitet” hos läsekretsen utan att varje enskild, snabbt framhastad bok ska behöva stå på egna ben.

Ett förlag som fokuserar på genrelitteratur tjänar sina pengar först när en serie blivit lång och när varje nytt köp eller ny lyssning innebär en chans att alla tidigare delar i serien också konsumeras.

Det är därför inte ovanligt i dag att avtal skrivs mellan förlag och författare där man beställer fem, nio eller till och med arton delar till en serie. Tyvärr är det långt innan man verkligen kan veta om karaktärer och storyline kommer att ha något konstnärligt värde, eller ens hålla under så lång tid.

Men det finns undantag från Storytels hårda krav. De är betydligt mer generösa när de förhandlar ersättningar till ­Bonnierförlagen.

Redan 2018 blev det en mindre skandal kring den extrema skillnaden i hur Storytel ersatte olika förlag. På den tiden betalade Story­tel fasta priser, på samma sätt som Nextory gör i dag – med den lilla skillnaden att de betalade strax över 50 kronor per lyssning till Bonnierförlagen och strax under 20 kronor till mindre förlag.

Redan då varnade många för risken att författare skulle överge sina mindre förlag för att få komma till Bonnier och därmed förstärka monopolet.

Och det var precis vad som hände.

Monopoliseringen har nu gått ännu längre, när Storytel Books blivit egen förlagskoncern och tagit majoriteten av de mindre förlagen under sig.

Och det är här vi når vårt historiska lågvattenmärke för branschen, där två gigantiska spelare – samma spelare som tar emot priser och predikar i media och på galor om vikten av det fria ordet och allas tillgång till litteratur – väljer att krossa den enda oberoende ljudbokstjänsten som finns på marknaden.

Att man samtidigt berövar sina egna författare intäkter som de tidigare fått från konkurrenten, samt de hundratusentals användarna värdefull lyssning (Annie Ernaux, Stieg Larsson, Karl Ove Knausgård, för att nämna några) talar bara ytterligare för att det är ett hänsynslöst maktspel.

Redan ifjol, när Storytel kom med de nya ersättningskraven och stoppade nya titlar, varnade Nextorys vd Shadi Bitar i Dagens Industri för att det skulle leda till en anmälan till Konkurrensverket. Nu har anmälan gått i väg, och en förstudie hos Konkurrensverket pågår i skrivande stund.

Men det är osäkert vad anmälan att mynnar ut i och därför är det viktigt att vi läsare, författare och förläggare talar ut.

I den bästa av världar är det här bara ett kommersiellt snedsteg som kan åtgärdas, men att låta det gå obemärkt förbi vore att sätta en farlig standard.