BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Mellan dessa uppstår stiltje. Dagarna går. Kritiken skärps. När Louise Boije af Gennäs i Aftonbladet avslöjar att en ledamot trakasserat henne med en pornografisk novell, förvånar sig få. Ändå händer inget. Ingen myndig stämma ingriper. Svenska Akademien är unik och låter sig inte styras.
Vad krävs för att stiltjen ska brytas? Jag ropar på de röster som ännu inte hörts.
Med Lena Anderssons utspel i Nyhetsmorgon formas en innebörd kring dem som vittnat. Kulturmedier saknar ”kritisk hållning till det som man har bestämt sig är den goda sidan.” Medierna borde inte publicerat och mottagit berättelserna okritiskt, menar Andersson. Så smyger en historisk, välkänd föreställning in om kvinnors trovärdighet och opålitlighet när de berättar om sexuellt våld.
Så förstärks bilden av att ledamöterna och Kulturprofilen har utsatts för anklagelser som mycket väl kan vara falska. Ett hänsynslöst angrepp, enligt Engdahl. En syndabocksjakt, enligt Frostenson, gift med Kulturprofilen. Förtal, enligt Kulturprofilen själv.
Horace Engdahl har dömt ut vittnesmålen och kallat avslöjandena i Expressen 1997 för ett rykte de inte satt någon tilltro till eftersom det inte stämde med deras bild av Kulturprofilen. Det brev Anna-Karin Bylund skickade till Akademien året före var inte viktigt, enligt Sture Allén, då ständig sekreterare. De hade inte tid att göra den sorts kritisk granskning som Andersson avkräver kulturmedierna, att bedöma: ”Är detta sant eller inte?”. De lade det åt sidan då ”det fanns ett förtroende för Kulturprofilen.” Kravet på kritisk hållning tycks inte omfatta alla.
Det räckte inte med Anna-Karin Bylunds brev 1996, anonyma vittnesmål 1997, 18 kvinnors detaljerade berättelser i november 2017. Det räckte inte att också ledamöter, deras döttrar, hustrur och personal vid Akademiens kansli utsatts.
Det räckte inte heller att tre av de 18, Elise Karlsson, Gabriella Håkansson och Lena ten Hoopen, berättar om hopp som väckts när Danius lyssnat, tagit dem på allvar och velat ta itu med övergreppen. Om sorg, ilska och besvikelse när hon avgick. De säger att Allén, Engdahl, Anders Olsson och andra har vänt vittnesmålen ryggen, blundat och gynnat en man som begått sexuella övergrepp och våldtäkter i decennier.
Deras lösning är en vädjan till kungen att upplösa och nybilda Akademien.
Inte ens vittnesmål om att Kronprinsessan Victoria blivit sexuellt trakasserad har räckt. Hur många kvinnor behöver gå samman för att styrkan i att vara många ska vara tillräcklig? Hur många vittnesmål om sexuella trakasserier, övergrepp och tystnadskultur behövs? En förundersökning om sexualbrott pågår men andra har lagts ner. Kan fler polisanmälningar bryta stiltjen?
Det är intervjun med Anna-Karin Bylund som berör mig starkast. Hon säger:
– Att vittna utan att någon svarar skapar en känsla av klaustrofobi. Särskilt om man länge bär något inom sig som ingen annan erkänner. Jag vet ju varför jag skrev det där brevet. (…) Det var berättelserna jag hört från andra kvinnor. Jag visste att vi var många, och beslutet var rätt i mitt universum, som jag skulle leva i resten av livet.
Att bära på något som inte blivit erkänt. Att se att många andra delar den erfarenheten. Att vilja veta, våga lyssna och ta in det andra upplevt. Att ge stöd tillbaka och begära förändring. Det var och är #metoo-upprorens drivkraft. Den sista tiden har den kommit att omfatta många fler, bortom könsidentitet. Men när är den drivkraften tillräcklig för att möta en institution med ledamöter som har själve konungen som sin höge beskyddare?
Alla kvinnor som blivit utsatta och mötts av Svenska Akademins tystnadskultur, var är ni? Jag ropar efter er. Den brittiske sociologen Ken Plummer skriver: ”För att berättelser ska kunna blomstra måste det finnas ett samhälle som hör.”
#Metoo i Sverige är ett sådant samhälle. Vi väntar och hör er.
1996
Konstnären Anna-Karin Bylund skickar ett brev till Svenska Akademien om att Kulturprofilen utsatt henne för sexuella trakasserier och övergrepp. Sture Allén, då ständig sekreterare, agerar dock inte på informationen. Hon skrev också till Stockholms läns landsting och bad dem ompröva stödet till ”Klubben”. Detta avslöjar Bylund i DN i april 2018.
1997
Expressen har talat med flera unga kvinnor som har trakasserats och utnyttjats av Kulturprofilen när de har arbetat på ”Klubben”.
– Han var fixerad vid unga tjejer, berättar en av kvinnorna.
2017
Den 24 november publicerar Dagens Nyheter sitt grävreportage om Kulturprofilen. 18 kvinnor vittnar – flera av dem öppet – om grova sexuella övergrepp och trakasserier. Enligt DN har Kulturprofilen också använt sitt nära band till Svenska Akademien som både lockbete och hot. Kvinnor som nobbar honom får höra att de ”inte blir långlivade i branschen med den attityden”.
Mars 2018
Delar av den förundersökning som inletts mot Kulturprofilen i december 2017 läggs ned. Anledningen är dels att några brott har preskriberats, dels att det inte går att bevisa vad som har hänt.
6 april 2018
Kjell Espmark, Klas Östergren och Peter Englund hoppar av Svenska Akademien. ”Beslut har fattats som jag varken tror på eller kan försvara”, kommenterar Englund, som var ständig sekreterare 2009–2015.
10 april
Horace Engdahl, själv nära vän med Kulturprofilen, går ut i en debattartikel och kallar Sara Danius den sämsta ständiga sekreteraren sedan 1786.
12 april
Sara Danius meddelar att hon lämnar akademien. Avgången sägs vara en kohandel för att få även Katarina Frostenson att avgå. Dagen efter bär tusentals människor knytblus för att visa Danius sitt stöd. I och med de två avhoppen och Sara Stridsbergs ett par dagar senare är det bara tio ledamöter kvar – enligt stadgarna för få för att välja in nya.
18 april
Kungen ändrar stadgarna för Svenska Akademien. Nu ska den som inte har deltagit i arbetet på två år anses ha lämnat sin stol och det ska också vara möjligt att begära utträde, vilket flera ledamöter också gör.
27 april
Ekobrottsmyndigheten inleder en förundersökning om misstänkt ekonomisk brottslighet kopplad till Svenska Akademien.
4 maj
Akademien meddelar att Nobels litteraturpris inte delas ut 2018.
22 maj
Sara Danius, Kjell Espmark och Peter Englund kräver i en debattartikel att Horace Engdahl avgår. Om så sker kan de komma tillbaka till arbetet och möjliggöra inval av nya ledamöter.
31 maj
Akademien, som har anlitat en medlare för att lösa de låsta positionerna så att Akademin blir beslutsmässig, håller sitt sista möte för terminen och hoppas kunna välja in fyra nya ledamöter.
