Fotbollens historia är inte lätt att sammanfatta, men det var under 1800-talet som fotbollen etablerade sig på de brittiska privatskolorna för pojkar och 1863 bildades det engelska fotbollförbundet. Fotbollen spreds, precis som många andra idrotter, från England till andra länder och runt 1890-talet började herrfotbollen organiseras i Sverige och Svenska mästerskapet i fotboll (numera kallat Allsvenskan) grundades.
Herrarnas första EM-turnering spelades 1958–1960. Damfotbollen kom igång senare. Både föreställningar om och regleringar av kvinnors idrottande är förklaringen. Under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet talades det om att kvinnor inte borde idrotta eftersom det påverkade deras reproduktiva förmåga – alltså deras möjligheter att få barn. Kvinnors och mäns kroppar ansågs vara olika och skulle därför användas på olika sätt. Så sent som i början av 1980-talet menade den olympiska kommittén att kvinnor inte var fysiskt kapabla att springa längre sträckor och läkare talade om att livmodern kunde trilla ut.
Maratonloppens historia är ett tydligt exempel. År 1967 anmälde sig Kathrine Switzer till Boston maraton – ett prestigelopp. Hon upptäcktes och funktionärer försökte stoppa henne handgripligen. Hon fullföljde loppet, men hennes tilltag ledde till flera förbud mot kvinnors deltagande i lopp med manliga löpare. På sikt svängde opinionen när det gällde löpningen och år 1972 välkomnades kvinnor att delta.
Hur var det med fotbollen? Under första världskriget blev fotboll populärt bland kvinnor i Storbritannien och 1920 spelades den första internationella matchen. Damfotbollen drog stor publik, men 1921 röstade det engelska fotbollförbundet för att dammatcherna skulle stoppas på medlemsklubbarnas planer. Först 1971 upphävdes förbudet.
I Sverige fanns inte samma förbud, men damfotbollen hade svårt att uppnå acceptans. De första damlagen bildades under slutet av 1910-talet, men först under 1960- och 1970-talen går det att tala om en organisering. Antalet tävlingslicenser ökade snabbt och år 1972 arrangerades det första dammästerskapet.
Året därpå bildades damlandslaget i svensk fotboll. Lagen kämpade mot dåliga träningstider och planer, men även fördomar. Flera distriktsförbund var mot att stödja damfotbollen på samma villkor som pojk- och herrfotboll. Damfotbollen ignorerades eller förlöjligades i media och ansågs inte seriös.
Idag har damfotbollen en annan status. Fotboll är en av de största barn- och ungdomsidrotterna på både pojk- och flicksidan och det är nästan 40 år sedan den första EM-turneringen för damerna anordnades (1984).
Det svenska damlandslaget är bland tio i topp i världen och har skördat fler medaljer än herrlandslaget. Trots det skiljer sig de ekonomiska förutsättningarna för manliga och kvinnliga spelare stort.
År 2018 var norskan Ada Hegerberg den bäst betalda kvinnliga fotbollsspelaren i världen. Hon tjänade cirka 80000 kronor i veckan. Det är få förunnat att ha en så hög veckolön, men hennes lön är inget mot vad de högst betalda männen inom fotbollen tjänar. Världens bäst betalda manliga fotbollsspelare, Lionel Messi, drar in omkring 21 miljoner kronor i veckan. Här ingår lön, prispengar och sponsorer. Lönerna är långt ifrån jämställda, och parollen ”lika lön för lika arbete” har inte slagit igenom i fotbollens värld.
Men under senare år har skillnaderna belysts och diskuterats. Förutom att det är orättvist finns det andra skäl till att verka för mer jämställda villkor. Skaderisken är exempelvis större för kvinnliga spelare som stressar mellan lönearbete och matcher i damallsvenskan.
Ekonomiska förutsättningar handlar inte bara om individers löner. Fotbolls-EM för herrar är ett av världens största idrottsevenemang, med höga publiksiffror och gigantiska intäkter genom reklam och sponsoravtal. I dagarna samlas många för att titta på matcherna under fotbolls-EM för herrar.
Pandemin satte stopp för herrarnas turnering 2020 och damernas mästerskap flyttades till 2022. Är det möjligt att tänka sig att det skulle blivit tvärtom – att ett herrmästerskap i fotboll skulle ha flyttats för att lämna plats för ett dammästerskap?
Precis som den kvinnliga rösträttens genomförande inte automatiskt ledde till ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män, visar fotbollens historia på ett tydligt mönster. Under de senaste 50 åren har visserligen damfotbollen flyttat fram sina positioner när det gäller rätten att spela, men den ekonomiska jämställdheten är långt borta.
Vad nuvarande mästerskap inbringar vet vi inte, men det är inte otroligt att ekonomiska skäl gjort att herrarnas mästerskap gavs företräde.
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
