I en roman från 1904 hittar jag ett argument för hur samhällets omvandling till socialism ska gå till som jag aldrig har stött på tidigare.

En gång var konservatismen liberalismens viktigaste politiska motpol, inte socialismen. Håkan Blomkvist tecknar historien om partiets lappkast och undrar var Johan Pehrsons liberala gräns går.

Hur neutral är journalistiken – och ska den ens sträva efter neutralitet? Mats Deland blickar tillbaka till en tid då tidningar uttalat ville något.

Bakom den blåbruna valvinsten: Pia Laskar tittar närmare på tankesmedjan Timbros historia och finner en rad strategier som gett utdelning.

Härifrån kommer SD:s inspiration: Ska högerns bakåtblickande leda till Sverigedemokraternas förfascism?

Mats Deland reder ut vad som hände inför världens mest berömda extraval och den våldsamma valkampen då 100 personer dödades.

Med emfas eller melankoliskt tonfall talar politiker om en välfärd som de vill återskapa. Pia Laskar väcker frågan om det verkligen är välfärden vi vill ha tillbaka – eller om det är det demokratiska utrymmet vi vill återta? 

Redan för hundra år sedan varnade pedagoger för risken att arbetarungar kunde vända sig mot varandra. Nina Björk ställer detta mot valrörelsens utspel för så kallade utsatta områden. 

Partiet går till val som ett liberalt mittenparti som väljer Magdalena Andersson för att markera mot SD. Men var kommer Centerpartiet ifrån? Håkan Blomqvist påminner om hatet mot facket och hur C stuckit ut.

Karl Olivecrona var möjligen den svensk som gav den största hjälpen till Nazitysklands propaganda under krigets inledande skede. Mats Deland dissekerar hans progressiva bakgrund.

Miljöpartiet har gått från anti-etablissemang till etablerat – en resa som tagit dem till riksdagsspärrens avgrund.

Våld mot queera för med sig ett budskap till oss alla, om hur vi bör och får uppföra oss i ett samhälle som alltjämt idealiserar det heterosexuella, skriver Pia Laskar.

Hur påverkar mode villkoren för mänskligt liv? • Nina Björk tar poesin till hjälp för att fördjupa hur vi människor förändrar vår blick – och upplever maktlöshet. 

Någonting kvider i Vänsterpartiets själ. Det är antimilitarismen.

Håkan Blomqvist tecknar en partihistoria där pansarskott till Ukraina berör något existentiellt i vänsterprojektens själva ursprung.

Den europeiska nazismens förmåga att vädja till rasistiska, misogyna och auktoritära impulser har i hög grad utvecklats på svensk botten.

Har en samtid av fake news påverkat hur vi ser på människan? Nina Björk använder Virginia Woolfs teorier om kvinnors underordning och konstaterar att de är relevanta.

Avståndstagandet mot Nazi-Tyskland formade partiets ryggrad. 

Kjell Östberg minns hur partiet på 1970-talet hade socialismen som en självklar referensram.

Finlands sak var inte bara vår under Vinterkriget, som vi påminns om idag med den svenska Nato-ansökan. 

Individ och frihet är centrala begrepp för liberalismen – trots det verkar det som liberaler själva har svårt att förstå förstå innebörden, skriver Nina Björk.