Antisemitism inom rap-världen är inget nytt, utan ett gammalt problem som även lämnat avtryck i den svenska rap-scenen, skriver Mathan Shastin Ravid. Kanye West, Ken Ring, ”Jacco” och Leo ”Kinesen” Carmona har alla uttalat sig på sätt som kan tolkas som antisemitiska.
Bild: AP/TT, TT (montage)
Dagens ETC
Kanye Wests antisemitiska utbrott under hösten 2022 skrämde många med sin aggressivitet. Men inom rap-scenen är det egentligen inget nytt fenomen.
Mathan Shastin Ravid har kartlagt de senaste årens antisemitiska budskap från svenska rappare. Att de aldrig kritiseras är bekymmersamt, menar han.
Mathan Shastin Ravid
Kanslichef, Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)
Under hösten fick den amerikanske rapparen Ye(Kanye West) stor uppmärksamhet för sina antisemitiska uttalanden. Han spred nidbilder av judar som giriga utsugare och påståenden om att de kontrollerar medierna, underhållningsindustrin, politiken och näringslivet.
Antisemitism inom rap-världen är dock inget nytt, utan ett gammalt problem som även lämnat avtryck i den svenska rap-scenen.
Jag och mina kollegor på Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) har vid ett flertal tillfällen uppmärksammat hur kända rappare i såväl låtar som andra sammanhang spridit antisemitiska budskap. Ofta har det handlat om konspirationsteorier, inte sällan framförda med vanliga kodord i antisemitisk propaganda, som ”sionister” och ”globalister”, eller hänvisningar till namn som Soros och Rothschild. Personer, grupper eller familjer som är judiska eller påstås vara judiska används som symboler för en påstådd judisk världskonspiration.
Som 2014, då Jacques ”Jacco” Mattar från gruppen Labyrint i ett Instagram-inlägg påstod att ”högt uppsatta zionister” hade skapat terrorrörelsen Islamiska staten och ”styr median”. Två år tidigare, 2012, hade rapparen Daniel ”Dani M” Monserrat i en läsarkommentar i Aftonbladet anklagat ”familjen Rothschild” för att styra ”i stort sett hela bankväsendet i världen” och ”i stort sett hela världsmedia”.
I låtar som ”Agenda” och ”Allt är en fasad” har han sen regelbundet framfört konspirationsteorier, bland annat påståendet om att världen styrs av ”hemliga sällskap” som ”binds samman av blod”, ”äger media” och ”gör allt för rikedomar”.
”Rika, snåla, giriga”
Vid sidan av myter om judars påstådda makt är det ofta troper som associerar judar med rikedom, snålhet och girighet som sprids av kända svenska rappare. Även nidbilder av judar som ”fega”, ”själviska” och ”illojala” har varit regelbundet förekommande.
2001 rappade gruppen Fattaru i låten ”Mer bounce (Hack Hack)” om att vara ”som en jude, tät”. I låtarna ”Håll om dom” och ”Fritt Palestina” sjöng Ken Ring några år senare om hur USA är ”styrt av några judar” och om att bli ”lika rika som alla judar”. Samme Ken Ring som 2013 på Instagram kallade rapparen Petter för ”jävla fucking jude” med motiveringen att Petter är ”en snål människa som alltid har en baktanke med allt han gör”.
Nya profiler inom svensk rap tycks ha tagit över stafettpinnen. En ”snål” (samt ”feg” och ”illojal”) jude återfinns exempelvis i låten ”Ingen idé” från 2021 av rapparen Sickan: ”I gäng han spelar tuff men själv han är opartisk. Sen de undrar varför man har svårt att va sympatisk. Snåljävel stackar undan som en ashkenaz”.
Ashkenazer är ättlingar till judar som under medeltiden bosatte sig i Central- och Östeuropa, och att ”stacka undan” är här slang för ungefär ”samla på sig” eller ”lägga på hög”, från engelskans ”stack”.
Personer som ”stackar som juden” kan man också höra om i låten ”Dom Vet De Vi” från 2018 av Kalid Abdulle, känd under artistnamnet K27.
I låten ”APTA” från 2022 rappar Baran Çelik, känd som VC Barre, på liknande sätt om någon som ”är rik för han vart som en jude”.
Föreställningar om judisk snikenhet återfinns också i Salah Abdi Abdulles musik. Känd under artistnamnet Dree Low var han år 2020 Sveriges mest strömmade artist på Spotify, och i skrivande stund har han omkring 600 000 lyssnare i månaden på musiktjänsten. Där finns bland annat låten ”Hoodparty”, framförd tillsammans med Blizzy (Hamza Mohamed), som innehåller raderna ”En trevlig benät kommer fram och hon blir bjuden. Brodern ducka baren vi kalla han för juden”. När jag nyligen googlade de ovan nämnda låtarna från de senaste åren hittade jag inte ett enda exempel på kritik mot den rasism mot judar som artisterna spridit.
Ett färskt exempel på antisemitism från kända svenska rap-profiler kom på Instagram så sent som den 25 mars, då Leo ”Kinesen” Carmona, bland annat bekant ifrån hiphopkollektivet Kartellen, la upp en story på Instagram som inleddes med ett hyllande av Rysslands diktator Putin som en ”kung” som ”inte vill världen illa”. Påståenden om motsatsen är, enligt Carmona, ”bara smutskastning och propaganda från Zionisterna som styr USA”.
Samma ”Zionister” vars ”girighet”, ”ondska” och manipulationer påstods vara anledningen till att ”latinos, araber, afrikaner osv har fått lida i decennier”. Men tack vare Putin är ”en ny världsordning” på väg, förutspådde Carmona.
Retoriken är karakteristisk för antisemitisk propaganda. I centrum står en konspiration genom vilken judarna sägs vilja öka sin makt och stilla sin penninghunger. De sägs ligga bakom allt från krig, revolutioner och finanskriser till kolonialism och rasism. Språket som Carmona använder påminner också om hatbudskap på nazistiska sajter, där judarna (eller sionisterna/globalisterna/Rothschild/Soros/Israel, etc) sägs vara roten till all världens ondska men där man också drömmer om en lyckad ”revolt” mot en föreställd judisk övermakt. Eller ”en ny världsordning”, som Carmona uttrycker det.
Inget unikt
Antisemitism är inget unikt för rap-scenen. Enligt en undersökning från 2021 av Forum för levande historia bär en inte obetydlig del av den svenska befolkningen på antisemitiska attityder och föreställningar. Inte minst vissa former av antisemitiska konspirationsteorier är vanligt förekommande. Mellan 10–20 procent instämde i påståenden som uttrycker konspiratoriskt präglade föreställningar om judisk makt och inflytande. Nedsättande användningar av ordet ”jude”, inte minst som synonym för ”snål”, är också vanligt förekommande, något som bekräftats av undersökningar om antisemitism i svenska skolor.
Den antisemitism som påträffas inom rapmusiken är med andra ord i mångt och mycket en spegling av de fördomar och myter som finns i samhället i stort. Samtidigt kan det vara så att föreställningar om judars ”inflytande”, ”rikedom” och ”girighet” lättare kan användas i vissa former av rapmusik än i många andra sammanhang, då rapmusiken inte sällan påstår sig sparka uppåt, och företräda svaga och mindre bemedlade grupper i samhället.
Genom historien har antisemitismen ofta framträtt som en påstådd ”maktkritik”. Idéer och påståenden om att det finns en (judisk) ”elit” och ett kollektivt utpekande av gruppen judar legitimeras som ett uppror mot en förtryckande övermakt. Att sådana budskap regelbundet sprids av kända artister och profiler inom svensk rap med stor publik och många följare, inte minst bland unga, är oroväckande.
Förekomsten av antisemitiska troper i rapmusiken bidrar till att sprida, legitimera och normalisera fördomar, konspirationsteorier och hat mot judar.
Frånvaron av en bredare kritisk debatt om detta gör inte saken mindre bekymmersam.