Låga elpriser och högre krav på säkerhet gör att kärnkraftsindustrin har svårt att få ekonomin att gå ihop. Enligt Vattenfalls kärnkraftschef Torbjörn Wahlborg är ytterligare en orsak till det effektskatten – alltså den skatt som industrin betalar på elen från kärnkraft. För snart ett år sedan höjdes skatten med ungefär ett öre per kWh. Nu kräver inte bara industrin utan också Moderaterna och Liberalerna att skatten ska sänkas igen. Men Lennart Söder, professor i elektriska energisystem på KTH, menar att skatten egentligen inte har någon större betydelse för lönsamheten.

– Den är inte så stor att det är den påverkar särskilt mycket. Men för staten har den ju viss betydelse, den drar in några miljarder per år, säger han.

Enligt Rolf Lindahl, kärnkraftsansvarig på Greenpeace, innebär den höjning som gjordes av effektskatten förra året en ökad kostnad med i genomsnitt runt 70 miljoner kronor per reaktor och år. Det kan jämföras med kostnaden för de säkerhetsförbättringar som industrin måste genomföra om de ska driva reaktorer efter år 2020 – de kommer att kosta cirka en miljard kronor per reaktor. Trots detta har regeringen nu öppnat för en sänkning av effektskatten, enligt Dagens Industri.

– Vi har en ny verklighet och då är vi beredda att se över den, sa statsminister Stefan Löfven till tidningen härom veckan.

Går med underskott

Men Rolf Lindahl menar att en sänkning vore olyckligt.

– Det skulle ge helt fel signaler. Kärnkraften bär inte sina fulla kostnader som det är idag, skulle skatten sänkas kommer den göra det i ännu lägre grad. Då blir det istället skattebetalarna som får stå för notan, säger han.

Ett av de områden som redan nu går med underskott är systemet för avfallshantering. Tanken är att kärnkraftsbolagen själva ska stå för kostnaden som avfallshanteringen innebär, och därför tas en avgift ut som baseras på hur mycket el som produceras. Den avgiften är nu cirka fyra öre per kWh – men hade behövt vara högre. För att systemet skulle gå ihop anser Strålskyddsmyndigheten, som är de som föreslår till regeringen hur stor avgiften bör vara, att avgiften för Ringhals behöver vara 5,5 öre per kWh och 6,7 öre för Oskarshamn. Att avgiften inte är så hög innebär att det i slutändan är staten som får betala.

– När pengarna inte räcker blir det ju så. Indirekt handlar det alltså om en statlig subvention, säger Lennart Söder.

Bör satsa på förnyelsebart

Skulle dessutom effektskatten sänkas går staten miste om ännu mer intäkter från kärnkraftsbolagen. Rolf Lindahl menar att regeringen istället för att sänka skatten bör satsa på incitament som kan få den förnyelsebara energin att växa.

– Ju förr regeringen sätter ned foten och säger att vi på allvar ska ställa om till enbart förnybara energikällor så snabbt vi kan, desto större chans har vi att nå det målet, och att motverka eventuella problem som kan uppstå när kärnkraften stängs ned, säger han.

Lise Nordin, energipolitisk talesperson för Miljöpartiet, säger dock att någon sänkning av skatten inte är aktuell. I alla fall är det inget regeringen har pratat om, än.

– Det är sannolikt något vi kommer att ta upp i energikommissionen, men att Socialdemokraterna vill sänka den är rena spekulationer, säger hon.

Hon menar att Miljöpartiets inställning är att kärnkraftsbolagen ska stå för en större del av de samhällskostnader kärnkraften innebär – inte en mindre.

– Avgiften för avfallet är till exempel för låg. Jag tror att det är mer sannolikt att den höjs än att effektskatten sänks, säger hon.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Effektskatt

Sedan 1984 har el från kärnkraftverk beskattats. Sedan år 2000 i form av en effektskatt, som innebär att skatten baseras på reaktorernas värmeproduktionsförmåga. Den räknas alltså på hur mycket reaktorerna kan producera.

Våren 2015 höjdes effektskatten med 17 procent – det innebär en ökning med cirka 1 öre per kWh.

Kärnavfallsavgift

Avgiften tas ut i förhållande till producerad el. Hur stor den ska vara bestäms av regeringen, efter förslag från Stålskyddsmyndigheten.

Förra året höjdes avgiften till 4 öre per kWh

I och med att kärnkraftsreaktorer stängts behöver kostnaderna för avfallshanteringen fördelas mindre mängd elenergi – det är en orsak till att avgiften behöver höjas ytterligare.