Regeringens snabbutredning lockar gruvbolag till Jämtland

Anna Norlén och Christian Häggman samt deras barn Sigsten och Haldor bor sedan tre år i ett rejält trähus ungefär en kilometer den planerade gruvan.

– Min största rädsla är att det händer något vid gruvan som gör att Storsjön påverkas. Det är allvarligt eftersom hela området då berörs, säger Anna Norlén.

Paret har bestämt att familjen kommer att flytta om gruvan blir verklighet.

– Transporterna kommer att gå förbi här. Vi har en egen brunn. Hur påverkas den? Dammspridning är en annan sak som skulle påverka oss, säger Christian Häggman.

Snabbutredning bakom intresset

Tidöpartierna har sedan tidigare meddelat att de tänkt häva förbudet mot uranbrytning. Därmed var det inte överraskande att miljöminister Romina Pourmokhtari i slutet av februari tillsatte en snabbutredning för att göra uranbrytning tillåtet. Redan den 15 maj ska utredningen redovisa sina slutsatser.

Det finns en tydlig koppling mellan regeringens utredning och planerna på gruvor i Ovikenområdet. Direktiven till utredningen pekar på att uran ofta förekommer med metaller som molybden, vanadin och nickel. Med dagens regler blir uranet ett avfall som är dyrt att hantera. Blir det tillåtet att utvinna uran skulle det istället innebära ett ekonomiskt tillskott. ”Således innebär förbudet mot utvinning av uran att möjligheterna att utvinna de kritiska metallerna och mineral försvåras.”

Den här formuleringen i direktiven pekar tydligt mot de alunskiffrar som finns på många håll i landet. De innehåller med vissa variationer de metaller som räknas upp i direktiven. Framför allt finns det stora fyndigheter längs fjällkedjan. Det allra hetaste området är just Oviken söder om Storsjön.

”Hade helt klart betydelse”

District metals vd Garrett Ainsworth bekräftar att den svenska regeringens tidigare uttalanden om att förbudet mot uranbrytning kommer att hävas bidragit till intresset för Oviken och andra områden där det finns alunskiffrar.

– Det hade helt klart betydelse att den svenska regeringen öppnade för att man skulle häva förbudet mot uranbrytning. Det lägger till värde till alunskiffern, konstaterar han.

Samtidigt är motståndet mot gruvplanerna i Oviken är starkt. När Aura Energy ordnade samrådsmöten i slutet av förra året genomfördes ett fackeltåg med 300 deltagare. De fyra kommunerna runt Storsjön har uttalat sig mot planerna, främst utifrån en oro för hur Storsjön kommer att påverkas.

– Det verkade som att bolagets representanter var lite omtumlande av det motstånd de mötte under samrådsmötena. Det var en ganska känslosam stämning, berättar Christian Häggman.

”Slagghögar överallt”

En arbetsgrupp har bildats för att organisera protesterna mot planerna på gruvor i området söder om Storsjön.

– Gruvor är en verksamhet som orsakar miljöproblem. Ser man sig om i världen går det inte att se några positiva exempel inom gruvbranschen. Det är slagghögar och miljöproblem överallt, säger Katarina Lundqvist, som ingår i den arbetsgrupp som organiserar motståndet mot gruvplanerna.

– Oviken är ett aktivt jordbrukslandskap. Det tycker jag är en jätteviktig aspekt. Att förstöra jordbruksmark och vatten har vi inte råd med i en tid av klimatförändringar, säger Katja Kristoffersson, som också ingår i arbetsgruppen.

Svårbedömda effekter

Oron för miljöeffekterna av gruvverksamhet i alunskiffer får stöd av den statliga så kallade alunskifferutredningen från år 2020 . Utredningen sammanfattar den kunskap som finns kring utvinning av alunskiffer. Det finns risk för att betydande mängder metaller lakas ut när alunskiffern kommer i kontakt med luft. Dessutom är effekterna svårbedömda, eftersom det finns många olika grundämnen i skiffrarna i varierande halter. Det finns också erfarenheter från tidigare gruvverksamhet i alunskiffer. Efterbehandlingen av Sveriges hittills enda urangruva, Ranstad, kostade 580 miljoner kronor.

En poäng som görs i utredningen är att de relativt låga halterna av metaller gör att det troligen bara går att få lönsamhet vid en storskalig brytning. Detta är tydligt i Ovikenområdet. Aura Energy söker i ett första skede tillstånd för att bryta 42 miljoner ton. Men gentemot investerare säger man att man har kartlagt en fyndighet på 2,5 miljarder ton. Motsvarande siffra som District metals redovisat är 2,8 miljarder ton. Det kan jämföras med att det vid gruvorna i Malmfälten har brutits ungefär två miljarder ton sedan starten 1890.

Största fyndigheterna i EU

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har i en rapport tittat på de svenska uranförekomsterna. Slutsatsen är att fyndigheterna är betydande.

– I ett globalt perspektiv är uranfyndigheterna i Sverige inte så stora, men i ett EU-perspektiv har Sverige absolut de största fyndigheterna, säger Peter Åkerhammar, utredare vid SGU.

Han påpekar att priset på uran har stigit rejält under det senaste året.

– Det byggs och planeras för nya kärnkraftverk på olika håll i världen, vilket driver upp priserna. Det gör att det borde finnas ett intresse för att prospektera efter uran i Sverige. Men det gäller att komma ihåg att vi konkurrerar med alla andra länder när det kommer till intresset från prospekteringsbolagen.

Avböjer intervju

Hos arbetsgruppen i Oviken finns en oro för att regeringens utredning ska mynna ut i att det kommunala vetot mot uranbrytning kommer att tas bort.

– Man kan tänka sig att det blir bortsorterat i kommande lagändringsförslag. På den sittande regeringens ministerposter finns idag inte en enda person kopplad till området ”norr om Dalälven”, så det enda vi har att stödja oss mot är miljöskyddslagen och att den ska segra, säger Katarina Lundqvist.

– Vår förhoppning är ändå att det kommunala vetot kommer att finnas kvar även i framtiden.

Dagens ETC har sökt miljöminister Romina Pourmokhtari för att få svar på frågor kring utredningens direktiv, men ministern har avböjt intervju med hänvisning till tidsbrist. Till tidningen Altinget säger näringsminister Ebba Busch att det kommunala vetot ska vara kvar. Romina Pourmokhtari säger till samma tidning att det är för tidigt att säga något om detta innan utredningen har lagt fram sina slutsatser.