Kärnkraftsutredningens plan går ut på att staten ska vara med och dela på ansvaret för att bygga de nya reaktorerna. Bolag som vill bygga dem ska få låna upp till 600 miljarder kronor från staten. Därefter ska de garanteras ett elpris på 80 öre per kilowattimme i 40 år.

Förslagen väckte omedelbart kritik. Oppositionen har påpekat att det kommer bli en dyr affär för skattebetalarna – dels genom att det garanterade elpriset är högt, men också för att staten troligen kommer få skjuta in mellanskillnaden när elpriserna sjunker i framtiden. Dessutom har utredningen kritiserats för att ensidigt gynna ett energislag framför alla andra.

Skoningslös kritik

På tisdagen var sista dagen för berörda instanser att lämna in sina remissvar på regeringens utredning. Flera av dem är inte oväntat skoningslösa i sina sågningar av förslagen. Både ekonomiska och miljö- och klimatrelaterad skäl väger tungt i bedömningarna.

Naturvårdsverket fokuserar främst på bristande klimat- och miljöperspektiv i sin kritik. Dels saknar myndigheten en analys av förslagens miljökonsekvenser och dels en analys av hur det ensidiga fokuset på kärnkraft kommer att påverka Sveriges chans att nå upp till klimatmålen.

Statliga Vattenfall som kommer få huvudrollen i förverkligandet av regeringens planer inkom sent med sitt svar. Bolaget håller med utredaren om att staten måste ta på sig en del av ansvaret för uppbyggnaden av reaktorerna. Men samtidigt anser Vattenfall att det finns mycket kvar att klargöra innan projektet kan dras igång, och att siffror i utredningen för elpriser och räntor bara kan ses som ”räkneexempel”. Förslaget om att försörja projektet med en elskatt ifrågasätts också och det poängteras att en färdig ekonomisk plan för den känsliga frågan om slutavfallet saknas.

”Korruptionspotential”

Chalmers tekniska högskola går längre i sin kritik och konstaterar bland annat att förslaget innebär ett av de mest generösa och långsiktiga skattefinansierade stödet med till enskilda företag i Sveriges historia. Den stora summan bidrag skulle, enligt remissinstansen, ha ”korruptionspotential”. Lärosätet skriver också att utredningen bygger på ”optimistiska kostnadsberäkningar” och att förslagen skulle ”tränga undan andra samhälleliga investeringar” inom det finanspolitiska ramverket. Så pass kraftigt subventionerad kärnkraft skulle dessutom ”konkurrera ut annan, billigare elproduktion”, skriver Chalmers. 

Snedvriden konkurrens

Energimarknadsinspektionen avstyrker promemorian som helhet. De anser att underlaget helt enkelt är så pass bristfälligt att det inte räcker som grund för analys. Exempelvis saknar de analysen av vilka konsekvenser det ekonomiska stödet till kärnkraften skulle få för marknaden.

Den tunga instansen Konjunkturinstitutet är också skeptisk och anser att utredningen inte lyckas klargöra om en så pass omfattande satsning på kärnkraft ens är motiverad. Man skriver också att ett statligt stöd för kärnkraftsutbyggnad riskerar att snedvrida konkurrensen och hämma utvecklingen av elmarknaden. 

Även Institutet för näringslivsforskning, som bland annat finansieras av Svenskt näringsliv, sågar utredningen. ”Vi vill inledningsvis uttrycka vår skepsis mot att en så pass komplex och viktig fråga snabbutreds på bara drygt sex månader”, skriver institutet. Det identifierar också andra brister i utredare Mats Dilléns förslag. Dels ser institutet en stor risk resurser kommer missbrukas och dels anses det vara problematiskt att det kommer bli skattebetalarna som får stå för risken.

Katastrofala följder

Tomas Kåberger är professor i energisystem vid Chalmers och expert på elmarknader. Han har också varit generaldirektör för Energimyndigheten och suttit i Vattenfalls styrelse. Efter att ha tagit del av remmissvaren konstaterar han att kritikerna av regeringens kärnkraftslöften nu har fått vatten på sin kvarn: 

– Kärnkraftsgänget påstod att kärnkraft var billigt och att det var politik som stängde reaktorer. Det var inte sant. Nu visar det sig att om man ska kunna bygga kärnkraft krävs stora subventioner eftersom kärnkraft kostar flera gånger mer än förnybar energi.

Tomas Kåberger anser att remissvaren talar för sig själva: kostnaderna för de planerade kärnkraftsprojekten är orimliga.

– Det är uppenbart för alla som förstår storleksordningarna att detta är orimligt. Ändå är kostnaderna fortfarande underskattningar jämfört med verkliga projekt.

Han anser att regeringens fokus på kärnkraften kommer få katastrofala följder.

– Man lovade bygga reaktorer, och skippade annan klimatpolitik.