Kärnreaktorer kommer stå stilla i vinter – risk för effektbrist

Revisionen skulle ha avslutats i oktober, men sedan sprickbildning på skovelinfästningarna i två turbiner upptäckts flyttades datum för återstart fram. Sedan dess har stoppet förlängts två gånger. 

– Det görs en koll av de här turbinerna vart tolfte år. Det är 600 turbinblad som gås igenom, en spricka i taget. Fel i turbinerna påverkar inte reaktorsäkerheten, berättar Johanna Blavier, presschef på Forsmark, för Dagens ETC. 

Men det kan finnas djupare orsaker. 

Reaktorn är snart 40 år, den har stått stilla fler gånger tidigare i år och nu är det stopp i fem månader. Är det ett ålderstecken? 

– Våra ”tre damer” är förvisso i medelåldern, men i gott skick, säger Johanna Blavier. 

”Risk för effektbrist” 

Erik Böhlmark, chef för elmarknadsanalys på Svenska Kraftnät, ser en risk med att reaktorn står stilla. 

– Stoppet på Forsmark 3 ger ökad risk för effektbrist, säger han.  

Effektbrist uppstår när det förbrukas mer el än som produceras, även efter att vattenkraften skruvats upp så mycket det går. Det kan balanseras genom minskad elimport och en högre andel importerad el. Räcker inte det kan reservkraftverk – som oljekraftverket i Karlshamn – tas i drift, och i sista hand kan Svenska Kraftnät koppla bort  användare. Det har dock inte hänt i mannaminne. 

Bidrar till stabilt nät 

Oljekraftverket i Karlshamn har satts i beredskap vid några tillfällen, men har inte aktiverats sedan 2013, enligt Svenska Kraftnät.​

– Ökande andel av väderberoende kraft skapar osäkerhet om effekttillräckligheten, särskilt eftersom man räknar med att elförbrukningen ska öka, säger Erik Böhlmark.  

Samtidigt kan sol- och vindkraftverk bidra till ett stabilt elnät, om de körs på ett annat sätt än nu. 

– De snabbt ökande batterilagren plus ökad flexibilitet hos elanvändarna kan bidra till stärkt effekttillräcklighet, säger Erik Böhlmark. 

Inte unikt 

Det är inte unikt att en stor reaktor står still större delen av vintern. Förra vintern levererade enbart 84 procent av kärnkraften under den så kallade topplasttimmen, alltså den timme då efterfrågan är störst. Den inträffar oftast i december eller januari, en vardagsmorgon eller sen eftermiddag i rusningstid.  

Under topplasttimmen 2022 och 2023 var bara 64 procent av kärnkraften i drift. Då var bland annat Ringhals 4 avställd ett helt år. 

Det längsta reaktorstoppet hittills inleddes 1992 och avslutades 1996 när Oskarsham 1 togs i drift igen efter att ha stått stilla i tre och ett halvt år.