Gratis kollektivtrafik är en av de lägst hängande frukterna.

– Vi måste få ner utsläppen här och nu, och då är gratis kollektivtrafik en av de lägst hängande frukterna. Våra makthavare kan inte ens göra det utan höjer priserna i stället. Då behövs motstånd, säger Lior Tell Stefansson, en av deltagarna i aktionen på tunnelbanan.

– Det är helt sjukt att priset för kollektivtrafiken har ökat dubbelt så mycket som bensinpriset sedan år 2000, fortsätter han.

Många är skitförbannade över att priserna ökar.

Även Josefin Eidrup Dahlberg deltog i aktionen:

– Vi fick mycket positiv respons från resenärer vi pratade med. Många är skitförbannade över att priserna ökar. De ser orättvisorna som pågår och många är också oroliga för klimatkollapsen, säger hon.

För aktivisterna i Återställ våtmarker är kopplingen mellan ökad rättvisa och minskade klimatutsläpp viktig, och de ser avgiftsfri kollektivtrafik som ett sätt att uppnå båda målen.

– Vi behöver leva rättvist för att alla ska kunna få de saker vi behöver och ta hand om varandra i klimatkollapsen som kommer. Det är uppenbart att elitpolitikerna skiter i människors liv, därför behöver vanligt folk själva skapa den värld vi vill ha, säger Josefin Eidrup Dahlberg.

På listan med dyraste

Avgifterna i kollektivtrafiken höjdes i år i de flesta av landets regioner. I Gävleborg ökade de med hela 21 procent, i Kronoberg med tolv procent. Västra Götaland, Stockholm, Uppland och Örebro är andra regioner där taxorna höjts.

– Sverige har bland de dyraste priserna i Europa, även om vi inte ligger högst i topp. London, Dublin, Paris och Amsterdam är de dyraste städerna, säger Malin Henriksson, senior forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

De måste välja mellan att köpa mat eller att resa.

Hon pekar bland annat på att priserna i Stockholmsregionen ökat med 109 procent mellan år 2000 och 2019.

– Vi ser i vår forskning att när priserna är höga, känner personer med låg inkomst att de måste välja mellan exempelvis att köpa mat eller att resa. Man reser till jobbet eller skolan, men undviker resor för att träffa vänner och familj eller för att göra fritidsaktiviteter.

Avgifterna har även höjts indirekt genom sänkta giltighetstider, nyligen bland annat i Stockholm och Uppsala.

– Det har stora konsekvenser för vissa grupper som reser. I vår forskning har vi fått höra om folk som verkligen kämpar med vad de hinner göra inom giltighetstiden, säger Malin Henriksson.

”Driver upp kostnaderna”

De höjda avgifterna i den svenska kollektivtrafiken står i kontrast mot politiska initiativ i en del andra europeiska länder, såsom den nyss införda avgiftsfriheten i kollektivtrafiken i Montpellier i södra Frankrike, eller den populära Tysklandsbiljetten.

Höjningarna kontrasterar också mot de sänkta skatterna på bensin och diesel, vilket gör att de som har möjlighet oftare väljer bilen.

– Många som kör bil till vardags upplever att kollektivtrafiken är väldigt dyr, och resonerar att ”eftersom jag har bil, har jag inte råd att åka kollektivtrafik också”, säger Malin Henriksson.

Samtidigt som regeringen lägger miljarder på nya fossila subventioner i form av sänkta bränsleskatter, ser många ekonomiskt pressade regioner sig tvungna att höja avgifterna i kollektivtrafiken.

Malin Henriksson ser en bakomliggande orsak till detta i de avregleringar av kollektivtrafiken som lett till ökande kostnader för regionerna i samband med offentliga upphandlingar av trafiken.

– När regionerna fick ansvar för kollektivtrafiken för ett tiotal år sedan så blev upphandling vanligare, och det har visat sig vara väldigt kostnadsdrivande. Varje region ska ha sin egen profil, bussar med olika färger, olika biljettsystem och olika drivmedel. Allt det här driver upp kostnaderna.