Det är en fantasi, anser Mycle Schneider. 

– Det är omöjligt! Vem ska bygga dem? säger han, och påpekar att den svenska industrin för kärnkraftsbyggnation har varit inaktiv sedan 1985. 

Avtal med vem?

All nybyggnation av kärnkraft kräver därför avtal med utländska bolag, men bland kandidaterna för sådana avtal finns en mängd problem: konkurser, geopolitiska slitningar, brist på kompetent arbetskraft och skulder på över 1 000 miljarder. 

– Ska politikerna bygga reaktorerna själva? Man kan inte köpa kärnkraftsverk online, det finns inget Amazon för reaktorer. Det existerar bara ett fåtal producenter och idag kan ingen av dem visa att de är industriellt kapabla att genomföra byggprojekten – även om den svenska regeringen tog på sig alla kostnader och risker, säger Mycle Schneider.

Som exempel nämner han franska EDF, som bygger två storskaliga reaktorer i Storbritannien. Projektet har blivit försenat många gånger och blivit långt dyrare än planerat – den senaste prislappen låg på mellan 520 och 580 miljarder kronor, räknat i dagens värde. Även på hemmaplan har företaget misslyckats med att leverera i tid och inom budget. Den storskaliga reaktorn Flamanville 3 kostade till slut 254 miljarder kronor – vilket är nästan sju gånger så mycket som EDF planerade när de började bygga – och blev tolv år försenad.

– Det handlar inte om huruvida kärnkraft är ett bra eller dåligt alternativ. Det är inte något alternativ alls! Uppenbarligen vet inte rådgivare och beslutsfattare vad de talar om, säger Mycle Schneider. 

– Det är inte det att de inte har tillgång till data, men de har inte rätt nivå av förståelse inom fältet. Industriella tidsskalor exempelvis – förståelsen för dem är väldigt låg.

”Rädd göra nytt Nuon”

Nyligen avslöjade Svenska Dagbladet att Finansdepartementet bromsar regeringens planer på ny kärnkraft. 

– Finansen (Finansdepartementet, reds. anm.) är rädd att göra ett nytt Nuon, säger en källa till SvD. 

Det Holländska kraftbolaget Nuon köptes av statliga Vattenfall för nästan 100 miljarder kronor år 2009. Värdet fick sedan skrivas ned med hälften – en förlust för skattebetalarna på 50 miljarder kronor. 

Kort sagt: Finansdepartementet bedömer att kärnkraft är en väldigt osäker investering. 

Mycle Schneider ifrågasätter också de så kallade små modulära reaktorerna (SMR), som han ironiskt kalla små ”mirakulösa” reaktorer. I debatten framställs de som snabba och billiga att bygga. I verkligheten finns i hela världen bara fyra exemplar som är i drift: två i Kina och två i Ryssland. Det ryska byggprojektet var planerat att ta ungefär fyra år, men blev färdigt först efter nästan tretton. I Kina landade byggtiden på tio år istället för fem. Den mest avancerade varianten i västvärlden, NuScale i USA, har nyligen avbrutit sitt enda kommersiella projekt. De har ingen design som är licensierad och möjlig att förverkliga, och ligger femton år efter schemat.  

Det är inte bara svenska politiker som drömmer om kärnkraft. Under 2023 års klimattoppmöte i Dubai ingick över 20 länder – inklusive Sverige, USA, Storbritannien och Frankrike – en överenskommelse om att tredubbla den globala operativa kapaciteten till 2050. 

Även det är ett löfte som är fullständigt omöjligt att infria, säger Mycle Schneider. Den globala trenden har länge varit att kärnkraften minskat, och det finns ingenting som tyder på att det kommer ändras. Överenskommelsen tycks därför egentligen inte handla om att komma till rätta med klimatkrisen, säger Mycle Schneider.

– Jag ser överenskommelsen från Dubai som ett geopolitiskt initiativ. Det har ingenting med kärnkraft att göra, eftersom det ändå är omöjligt att implementera. Varken Kina eller Ryssland – de enda producenterna som nyligen har startat reaktorbyggen – är del av överenskommelsen. Det väcker frågan om det här är ett anti-ryskt och anti-kinesiskt alliansbygge.

Det är inte möjligt att bygga kärnkraft på ett sätt som gör skillnad för klimatnödläget

Falska förhoppningar

Även om det var möjligt att göra det som politikerna utlovar vore investering i kärnkraft kontraproduktiv som klimatlösning betraktad, säger Mycle Schneider. Klimatnödläget kräver åtgärder som är snabba och kostnadseffektiva. 

– Kärnkraft är inte bara det dyraste alternativet, det är också – och framför allt – det långsammaste. Det är inte möjligt att bygga kärnkraft på ett sätt som gör skillnad för klimatnödläget inom de tidsramar vi har. 

Lockelsen med kärnkraft är att den framstår som en snabb och enkel lösning på den komplexa och svåra klimatkrisen. Men det är en illusion, anser Mycle Schneider. 

– Vi behöver komma ner på jorden igen. Spenderar vi pengar nu, så behöver vi göra det på ett så klimateffektivt sätt som möjligt.

Mycle Schneider visar också hur förnyelsebar energi har exploderat under 2023. I EU genereras nu mer vindkraft än el från fossilgas, och 2022 producerade Kina för första gången mer solkraft än kärnkraft. Under 2023 fördubblades världens solkraftsproduktion, enligt preliminär data. 

Det väger dock inte upp för det missriktade fokuset på kärnkraft, enligt Mycle Schneider som förklarar att klimatkrisen kräver mer än bara elektrifiering – däribland energieffektivisering och livsstilsförändringar. 

– Förnyelsebara energikällor kan inte på egen hand klara av klimatutmaningen, även om utvecklingen är lovande. Det räcker inte att bara ersätta fossila bränslen med förnyelsebara. Vi måste göra mer.