Stort bakslag för kommersialisering av små kärnkraftverk
Regeringen har ålagt Riksgäldskontoret att ta fram en modell för hur regeringens föreslagna 400 miljarder kronor i kreditgarantier för ny kärnkraft ska kunna användas för att få fart på investeringarna. På bilden kärnkraftverket Forsmark.
Bild: Christine Olsson/TT
Dagens ETC
Nyligen lade världens ledande företag för små kärnkraftverk (SMR) ner planerna på att bygga sin första anläggning i Idaho, USA. Trots miljardstöd går kalkylen inte ihop.
– Det är ett av många exempel på att SMR-tekniken har långt kvar innan den eventuellt kan bli kommersiellt gångbar, säger Anna Storm, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
Det amerikanska företaget Nuscales prestigeprojekt med sex minireaktorer à 77 megawatt i Idaho väntades inleda en våg av satsningar på ny kärnkraft i USA. Men planerna skrotades nyligen. Kalkylen överlevde inte räntehöjningar och inflation, trots statligt stöd på drygt sex miljarder kronor och löfte om ytterligare mer än det dubbla.
Lars J Nilsson, professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet, är inte förvånad.
– Branschen har präglats av en överdriven optimism om möjligheterna vid låga kostnader. Man kan säga att vi har en SMR–hype, säger han.
SMR står för Small Modular Reactors, eller små modulära reaktorer på svenska.
Tidöpartierna räknar med SMR
SMR ingår också i Tidöpartiernas gemensamma färdplan för ny kärnkraft, jämte det tiotal nya storskaliga reaktorer koalitionen vill se i Sverige till 2045.
”Vi ser framför oss att konventionella reaktorer är mest aktuella i närtid på de befintliga platserna. Samtidigt som olika former av SMR-reaktorer lär dyka upp ute i landet, i närheten av industrikluster med mera”, säger näringsutskottets ordförande Tobias Andersson (SD) till TT.
Regeringen har ålagt Riksgäldskontoret att ta fram en modell för hur regeringens föreslagna 400 miljarder kronor i kreditgarantier för ny kärnkraft ska kunna användas för att få fart på investeringarna.
– Och det kommer inte att räcka, säger energiministern Ebba Busch till Sveriges Radio.
Efterlyser mer fakta
Regeringen konstaterar själv i sin budgetproposition att den höga risken gör projekten svåra att finansiera. Listan över kraftigt försenade eller avbrutna reaktorbyggen med skenande kostnader är lång. Vårt närmaste exempel är finska Olkiluoto 3 som togs i drift i somras, fjorton år efter planerad driftstart och fyra gånger dyrare än planerat.
– De internationella exemplen visar att kärnkraft är fel väg att gå för att klara klimatomställningen. Vi har varken tid eller råd med ny kärnkraft, det finns bättre alternativ. Det visar inte minst företagens ovilja att på egen risk investera i ny kärnkraft, säger Anna Storm, professor i teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
Om det nyss nedlagda SMR-projektet i Idaho säger hon:
– Det visar att en satsning på SMR även i Sverige är förenat med hög risk, inte minst ekonomiskt.
Lars J Nilsson anser att förväntningarna på kärnkraftens potential borde vara mer underbyggda av fakta än de är idag.
– Det görs stora politiska utfästelser som saknar ekonomiska analyser eller annan konsekvensbeskrivning. Dessutom diskuteras knappt frågor om olycksrisker, avfallshantering och vapenspridning, fast de är mer aktuella än någonsin, säger han.
Påverkas av väder och klimat
Förutom svagt underbyggda antaganden om framtidens elbehov och behovet av kärnkraft för att möta det, brukar regeringen hävda att kärnkraften är planerbar och reglerbar, framhåller Anna Storm.
– Erfarenhet från de senaste åren visar dock att kärnkraften tvärtom påverkats kraftigt av såväl mer allmänna driftstörningar som väder. Högre temperaturer i havsvattnet gör till exempel att kylsystemen kan sättas ur spel.
Regelbrott
Enligt Lars J Nilsson har Sverige goda förutsättningar för att utveckla ett helt förnybart elsystem.
– Det är därför det danska företaget Seaborg Technologies som utvecklar SMR inte alls ser en marknad i Norden utan riktar in sig på Asien.
Han håller med energiminister Ebba Busch om att 400 miljarder i kreditgarantier knappast räcker för att locka affärsmässiga investeringar i ny kärnkraft.
– I England garanteras producenten ett fastpris för elen på 1,20 kr/kWh. Jag tror något liknande skulle krävas i Sverige men ser inte varför den svenska staten skulle försöka utverka så kraftiga statsstöd, som dessutom förmodligen bryter mot EU:s regelverk, säger Lars J Nilsson.
Regelverken handlar exempelvis om förbud mot att gynna vissa företag eller att snedvrida konkurrensen.
– Man kan inte veta på förhand hur en subvention till kärnkraft skulle bedömas. Det är en känslig fråga i EU, säger Lars J Nilsson.