Järnvägens usla rälsar är en katastrof för klimatet

Enligt rapporten ”Trafikverkets Järnvägsnätsbeskrivning 2017” befinner sig den svenska järnvägen på dekis. Från att årligen ha behövt sänka hastigheten på grund av bristfälliga spår på omkring 20 sträckor måste Trafikverket nu sänka hastigheten på 69. Rälsproblemen är inte lokaliserade till något speciellt område utan sträcker från norr till söder. Storstadssträckor som Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö påverkas, liksom landsbygdssträckor som Örbyhus-Hallstavik och Harrträsk-Gällivare.

– Nu ser vi konsekvenserna av det bristande underhåll som har pågått under väldigt lång tid. Det är förödande, järnvägen har en helt central roll för att klara miljömålen och är det absolut viktigaste när det gäller person- och godstrafik, säger Johanna Sandahl.

Varför satsar inte regeringen mer?

– Det handlar om prioriteringar och budgetpussel. Det rör sig också om enormt mycket pengar nu när man har eftersatt det så länge.

Regeringen slog i sin höstbudget fast att det skulle satsas mer på järnvägen. Även om de största löftena låg bortom nästa val så vill man satsa drygt en miljard per år. För lite, enligt Kristoffer Arvidsson Thonäng, utredare på fackförbundet Seko med fokus på järnvägsfrågor.

– Det behövs kanske fyra-fem miljarder till om året, säger han.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Hur ser Seko på den här rapporten?

– Det är inte bra att järnvägen inte levererar. Vi har höga klimatambitioner i Sverige och då måste man ha en järnväg som är tipp-topp. Det här påverkar hela samhällsekonomin – företag kan inte lita på att deras varor kommer fram i tid, personal blir sena till jobbet och produktionen påverkas. Det är inte så att det bara handlar om att man får sitta och vänta på perrongen några minuter extra.