De utlånade pengarna hoppas regeringen att staten ska få tillbaka när kärnkraften börjar leverera ström. Beskedet från finansminister Elisabeth Svantesson (M) har varit att de därför inte behöver räknas in när man bedömer om man lever upp till budgetreglerna i det så kallade finanspolitiska ramverket. Det är okej för staten att tillfälligt öka sin skuld för att låna ut till elbolagen har finansministern resonerat.

Ska rymmas inom målet

Men att hålla lånen utanför det finanspolitiska ramverket kan vara oförenligt med EU-myndigheten Eurosats regler, eftersom projekt som finansieras till mer än hälften av offentliga medel ska räknas som just offentliga. Och de nya reaktorerna ska till 75 procent betalas genom lån från staten, enligt utredningsförslaget.

I den överenskommelse om ramverket som presenterades på torsdagen slår man fast att stödet till ny kärnkraft ska rymmas inom det nya målet om balans i de offentliga finanserna. Det gäller den prisgaranti staten ska erbjuda elbolagen för strömmen från de nya reaktorerna, men också lånen för bygget – om EU:s regler sätter stopp för att hålla det utanför. 

Kärnkraften slukar allt

Kontentan är att det blir mindre pengar till allt annat. De runt 25 miljarder om året som på sikt ska frigöras genom att dagens överskottsmål ersätts med ett balansmål kommer ätas upp de kommande åren om regeringens kärnkraftsplaner blir verklighet. 

När reaktorerna byggs belastas statens budget med 60 miljarder under det år kostnaden är som högst, enligt regeringens utredning. Om projekten fördyras, vilket varit det vanliga när reaktorer byggts på andra håll, kan summorna bli betydligt högre än så.

Alla investeringar vi behöver kommer att trängas undan – och mer än så.

Vänsterpartiet varnar för att uppgörelsen mellan S, C och Tidöpartierna inte alls innebär att pengar frigörs till sådant som elnät och järnväg om kärnkraften blir verklighet.

– Går regeringen vidare med förslaget till kärnkraftsfinansiering kommer alla investeringar vi behöver att trängas undan och mer än så. Det blir nedskärningar i välfärden, säger Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson.

”Mycket stora belopp”

Socialdemokraternas förhandlare Fredrik Olovsson beskriver det däremot som en socialdemokratisk framgång att eventuellt stöd till ny kärnkraft ska räknas in.

”Ska man bygga kärnkraft i Sverige behövs en stabil finansiering. Det är mycket omfattande investeringar som behöver en seriös hantering”, skriver Fredrik Olovsson i ett mejl.

För ett enskilt år kan lånen till kärnkraft kosta staten närmare 90 miljarder under byggfasen. Vad innebär detta för möjligheten att finansiera exempelvis elnät och järnvägar?

”Det är mycket stora belopp och ännu större blir de om regeringen tänker bygga motsvarande tio reaktorer. Det skulle såklart påverka möjligheten att finansiera andra viktiga investeringar. Det är ett absolut krav att det finns en tydligt ekonomisk plan innan några beslut fattas”, skriver Fredrik Olovsson.

Då kan det bli underskott

I samband med presentationen av överenskommelsen sa Fredrik Olovsson till Dagens ETC att man i normalfallet ska undvika att göra undantag från principerna i ramverket. Däremot kan man gå med större underskott vid stora kriser som krig eller katastrofer, vilket reglerna tillåter.

– Det är hela poängen med att vi har en rimlig skuld och inte för stora underskott i den vardagliga driften, det gör att vi verkligen kan agera. Men i normalfallet ska man inte ha undantag, säger Olovsson.