Det är inga småslantar det handlar om. Nästan 1200 miljarder ska fördelas i det förslag infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) lägger på riksdagens bord den 8 oktober, har regeringen aviserat. Det är 200 miljarder mer än nuvarande planperiod i fasta priser räknat och nästa lika mycket som hela årets statsbudget.

Ny asfalt ska det bli. Ett av de projekt som väntas sluka allra mest pengar de kommande åren är en motorväg strax söder om Stockholm. Tvärförbindelse Södertörn heter den och beräknas kosta minst 20 miljarder. Ett av argumenten för projektet är att avlasta de vägar som idag är hårt trafikerade av tung trafik med gods från hamnen i Norvik i Nynäshamn.

– Det är inte en hållbar situation, säger Maria Stockhaus, Moderaternas trafikpolitiska talesperson.

Förhoppningar om fossilfritt

2033 när vägen väntas öppna är det elbilar som gäller, hoppas Trafikverket. Det är också vad regeringen arbetar för, enligt Maria Stockhaus.

– Även tunga transporter som går med lastbil ska elektrifieras.

En from förhoppning, enligt Jens Forsmark, sakkunnig för hållbara transporter på Naturskyddsföreningen. Elbilsförsäljningen har bromsat in och elektrifieringen av den tunga trafiken är bara i sin linda, påpekar han.

– Det går inte att hävda att vägen är utsläppsfri när den är klar, det är helt enkelt inte sant.

Att miljardsatsa på en ny motorväg i storstad mitt i en klimatkris håller inte, anser Jens Forsmark.

– Vi vet kommer att vägen kommer öka bilberoendet och vi vet att den gör att järnvägen får svårare att konkurrera om gods från hamnen i Norvik.

Kräver stopp i domstol

Vägbygget krockar med klimatmålen, enligt myndigheten Naturvårdsverket. Därmed är den också olaglig, anser Naturskyddföreningen. De har överklagat projektet till Högsta förvaltningsdomstolen med hänvisning till klimatlagen och miljöbalken. Om domstolen går på Naturskyddsföreningens linje skulle det vara ett genombrott för miljöjuridiken i Sverige, enligt Jens Forsmark.

– Då har vi tagit ett enormt steg framåt.

Tvärförbindelsen ska inte bli det sista stora vägbygget i Stockholm, enligt Tidöpartierna. Genom motorvägen Östlig förbindelse från Nacka till Frihamnen ska ringleden runt staden slutas, är tanken.

– Vi lär vara det enda land i hela Europa som inte har någon ringled runt huvudstaden, säger Maria Stockhaus.

I budgetpropositionen flaggar regeringen för en utredning om alternativ finansiering av den östlig förbindelsen. Hur en sådan kan se ut är för tidigt att säga, enligt Maria Stockhaus, men hon nämner vägavgifter som ett exempel. Sådana har bekostat exempelvis Öresundsbron och Sundsvallsbron.

M: Låt inte MP sabba

Hennes partikamrat Kristoffer Tamsons, oppositionsregionråd i Stockholm, har efterlyst en överenskommelse med Socialdemokraterna. En sådan vore utmärkt, enligt Maria Stockhaus. Det skulle förhindra att Miljöpartiet stoppar projektet vid ett maktskifte. Men om S avvisar en uppgörelse måste Tidöpartierna gå vidare ändå, anser hon.

– Vi hoppas att andra tar sitt förnuft till fånga och inser att det här något Stockholm verkligen behöver, säger Maria Stockhaus.

Socialdemokraterna säger varken bu eller bä till Östlig förbindelse i dagsläget. Frågan är för tidigt väckt, enligt den trafikpolitiska talespersonen Gunilla Svantorp. Men rent generellt tycker hon att regeringen behöver ta större hänsyn till klimatet.

– Just nu är det slagsida mot väg och flyg från regeringens sida, säger hon.

Gunilla Svantorp vill ha satsningar på ny järnväg. Trängseln på spåren drabbar inte bara de resenärer som står och fryser på perrongerna i väntan på försenade tåg. Den är också ett hinder för mer hållbara godstransporter. 

– Man ser nu hur omläggningen av gods från väg till järnväg stannar av för att kapaciteten är för dålig, säger Gunilla Svantorp.

Ett av regeringens första beslut var att skrota planerna på nya stambanor för höghastighetståg Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Istället ska man prioritera att komma ikapp med det eftersatta underhåll som är en viktig orsak till de många förseningarna. Ny räls ska byggas där det finns flaskhalsar, som mellan Göteborg och Alingsås, anser Maria Stockhaus.

– Vi ska absolut bygga ny räls och nya vägar, men fokusera där det behövs.

Bra bort från Bromma

Det måste ske satsningar på både underhåll och nya spår, anser Jens Forsmark. Bristen på spår gör det svårt att komma ikapp med underhållet – och konsekvenserna för resenärerna blir stora. När Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg ska rustas upp halveras trafiken under två års tid. 

– Nya stambanor vore en enorm lättnad för järnvägen, säger Jens Forsmark.

Dragkampen om statens miljarder står inte bara mellan vägar och järnvägar. Jens Forsmark fruktar att en utbyggnad av Arlanda flygplats står för dörren. Om Bromma flygplats läggs ner kan pressen öka på satsningar på Arlanda. I Tidöavtalet står det fastslaget att Bromma ska bevaras, men nyligen kom ett besked som skakar om förutsättningarna: Flygbolaget Bra lämnar flygplatsen vid årsskiftet till förmån för Arlanda. Idag står bolaget för 90 procent av trafiken på Bromma. Statsminster Ulf Kristersson säger till Dagens Nyheter att flygplatsen inte ska läggas ned med "politiska metoder", men vad som nu kommer ske är oklart.

– Hur framtiden ser ut för Bromma törs jag inte spekulera i just nu, säger Maria Stockhaus.

”Marknaden får avgöra”

Brommas nuvarande trafiken ryms på Arlanda. Och flygets klimatomställning går alldeles för långsamt för att det ska vara rimligt att planera för utökad trafik, anser Jens Forsmark. Dessutom innebar pandemin ett genombrott för digitala möten som håller tillbaka antalet tjänsteresor.

– Att satsa på flyg är otidsenligt. Företagen har lärt sig att flyga är dyrt och att de anställda kommer hem trötta.

Nästa vår ska den statliga utredaren Peter Norman presentera förslag på hur kapaciteten på Arlanda ska öka. En helt ny landningsbana är en av de möjligheter han ska titta på. För ett exportberoende land som Sverige är en internationell flygplats med bra förbindelser avgörande, anser Maria Stockhaus. Hon tycker inte det är hennes sak att säga om flygtrafiken ska öka eller minska.

– Hur behovet ser ut får marknaden avgöra, det som vi politiker har ansvar för är skapa möjligheter för flyget att ställa om.