Men när myndigheten förra året faktiskt valde att säga stopp för nya etableringar i Upplands-Bro räddade förvaltningsrätten – efter att ledande politiker i kommunen önskat dit ännu fler friskolor – sökande Internationella Engelska skolans IES expansion.

– Med IES i Upplands-Bro så kan vi bredda det utbud av skolor vi har i kommunen och säkra alla elevers rätt till en bra utbildning. Upplands-Bro är en växande kommun med flera nya bostadsområden som kommer växa fram över tid, säger Paul Gustafsson (M), utbildningsnämndens ordförande.

”Vi talar för döva öron”

Skolinspektionen tvingades godkänna etableringen och protesterna har nu växt i kommunen. 

– Kommunen kan idag inte fylla platserna i de kommunala och fristående skolor som finns, men vi talar för döva öron, säger Lars-Erik Larsson, ordförande för Sveriges Lärare i Upplands-Bro, till tidningen Vi Lärare. 

Marcus Larsson, tankesmedjan Balans, har tidigare uppmärksammat att utbildningsnämnden i kommunen har som prioriterat mål att friskoleverksamheten ska öka. Trots att Riksrevisionen slagit fast att reglerna för skolpeng slår mot kommunala skolor där friskolor etableras och där det inte finns behov av skolplatser. 

Skolan finns ju där så länge man inte lägger ner den

– När den kommunala skolan får färre och färre elever och friskolorna får högre andel elever blir lokalkostnaden per elev väldigt hög. Man kan inte bara göra sig av med lokalkostnader i den kommunala skolan. Skolan finns där så länge man inte lägger ner den, säger han.

Räknat tomma platser

En del kommuner har försökt lösa problemet genom att räkna in ”tomma” elevplatser i den kommunala skolan när elevpengen räknats ut, men mött bakslag i domstol när friskolor överklagat. 

Andra kommuner vill av ideologiska skäl underlätta som mycket som möjligt för friskolor. På flera håll har IES fått extra ersättning för lokalkostnader. 

– Upplands-Bro är en sådan kommun där man har den här extra lokalersättningen. Då kommer de förstås vara väldigt många som vill till den kommunen, säger han.

Ideologi är orsaken

Så sent som i februari överklagade Axel Conradi (M), oppositionsråd i Sundbyberg, hur kommunen beräknat elevpengen eftersom han ansåg att det gjorts till friskolornas nackdel. 

– Sådant uppstår förstås i de kommuner som vill ha snabb tillväxt av friskolor. Syftet är förmodligen att ideologiskt uppmuntra friskolor. Man ser på det kommunala uppdraget mer som att man är den som ska fördela resurser till aktörer. Inte att man ska ge sina egna skolor så bra förutsättningar som möjligt, säger Marcus Larsson.

Han påminner om ytterligare en negativ spiral som uppstår när friskolor tar över elever.

– Systemet bygger på att rektorn får pengar för varje elev. Det är lättare att betala för elever som behöver särskilt stöd om man har många elevers skolpeng. När eleverna blir färre i den kommunala skolan minskar skolpengen som kan betala det särskilda stödet. Problemet är att de elever som blir kvar på de kommunala skolorna är ofta de som behöver särskilt stöd. Kvar blir färre elever och mindre skolpeng som ska betala för lokaler som står tomma, säger han.