BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Det var otroligt stort och otroligt hedrande. När jag förstod att de frågade om posten som miljöminister blev jag helt överväldigad. Inom Miljöpartiet har den här posten speciell, säger Karolina Skog.
Redan innan regeringsombildningen i våras var Karolina Skog ett känt ansikte inom politiken i Malmö. Som kommunalråd med fokus på stadsbyggnad och service hade hon bland annat drivit igenom flera lokala beslut för att stärka cyklismen och fått smeknamnet Cykelministern. Pragmatikern är ett annat som fortfarande hänger kvar.
– Min ambition som miljöminister handlar väldigt mycket om att göra det lätt att göra rätt. Jag vet att det finns ett stort engagemang och en vilja att göra världen bättre, säger hon.
Karolina Skog tar emot i sitt arbetsrum i Miljödepartementets lokaler i centrala Stockholm. Hon beskriver det som omtumlande att kliva in mitt i en mandatperiod.
– Nu efter semestern när vi startar upp så är det mycket mer kontrollerbart. Nu hittar jag till mötena jag ska gå på! Det är ett jättebra steg som gör livet lättare.
Efter regeringsombildningen blev klimat – och miljöfrågorna uppdelade på två ministerposter istället för en.
– Det innebär att vi nu är två statsråd som jobbar med den väldigt stora klimatfrågan. Den är jättestor och viktig, så då har man gjort bedömningen att det behövs två statsråd. Det är lite olika fokus, men jag och Isabella jobbar väldigt nära, säger Karolina Skog.
Det finns en kritik om att MP har hamnat för lång från miljöfrågorna. Vad behöver ni göra för att återfå er position?
– Dels behöver vi berätta mer om de saker som faktiskt har åstadkommits, för det är mycket. Den andra delen handlar om att fokusera på frågor som ligger nära människor och att genomföra reformer som snabbt får genomslag i människors vardag. Fokus framöver kommer att handla mycket om transportsektorn för där finns det ganska mycket kvar att göra. Sedan tror jag ganska krasst att det är så att när man är ny i regeringen så tar det tid innan reformerna märks.
Karolina Skog menar att den uppmärksammade brunkolsaffären har blivit "en oproportionerlig symbolfråga" och säger att den inte gick att stoppa utan en majoritet i riksdagen.
– Vi måste hitta tillbaka till kärnan för vad som är avgörande i klimatarbetet. Kolfrågan är helt avgörande, men kolets framtid avgörs inte av vem som äger ett antal gruvor i Tyskland. Hur länge de är öppna beror på tysk klimatpolitik och tysk jobbpolitik.
– Det Sverige kan bidra med och som vi fokuserar på är hur väl utsläppshandeln fungerar. Vi har en tydlig prioritet från regeringens sida att få utsläppshandeln i hela EU att fungera bättre.
Regeringen har beslutat att köpa och annulera utsläppsrätter för 300 miljoner årligen mellan 2018 och 2040. Finns det inte en risk att kommande regeringar struntar i det?
– Vi har redan nu uppvaktat andra länder för att fråga om de vill gå med i vårt initiativ. Och vi kommer också öppna upp för företag att vara med och köpa, så det blir ett initiativ som involverar många. Genom att skapa en allians kring detta så kommer det vara väldigt svårt för kommande regeringar att backa ur.
Den blocköverskridande Miljömålsberedningen kom nyligen med sitt slutbetänkande, där det bland annat framgår att utsläppen av fossila bränslen från inrikestransporter ska minska med 70 procent till 2030, jämfört med 2010. Karolina Skog är positiv till att målet är brett förankrat.
– Det har varit problemet med tidigare miljömålsarbete att partierna i efterhand inte har stått upp för vad de har lovat. Det är ohederligt att göra så, där kommer det att behövas en tydlig press, säger hon.
Kommer man kunna nå nollvisionen år 2045?
– Det tror jag absolut. Det man har sett historiskt är att de mål inom klimatområdet som har satts har hittills kunnat nås mycket snabbare än beräknat. Landets förmåga att göra en omställning har konsekvent underskattats. Men med detta sagt så behövs det väldigt tydliga styrmedel för att nå målet.
Ett klimatpolitiskt råd ska tillsättas och ett arbete pågår för att ta fram konkreta åtgärder. Tidigare samma morgon presenterade Karolina Skog ett av dessa i media – en ny miljömärkning ska göra att konsumenterna kan se vad de fyller tanken med redan på bensinstationen. Själv kör hon med fordonsgas.
– Jag har behov av att köra i väldigt gles bebyggelse så jag kan inte alltid ladda. Då är gas ett bra alternativ.
När det dagen därpå är dags för partikollegan, tillika språkröret och klimatministern, Isabella Lövins sommartal i Avesta är uttalandet om att regeringen ska tillsätta ytterligare 1,6 miljarder till Klimatklivet en av de stora nyheterna. Utöver att kommuner och andra aktörer kan söka mer pengar för miljöinvesteringar, handlar mycket av talet om en levande landsbygd. Enligt Karolina Skog är potentialen för omställning däremot störst i städer och tätorter i nuläget.
– Samtidigt måste vi få en övergång till förnybara bränslen över hela landet. Förr eller senare kommer beroendet av fossila bränslen på landsbygden att kunna slå väldigt hårt mot landsbygden. Vi måste se till att det rullar och inte skjuta det framför oss.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
Karolina Skog menar att det på sikt behövs en "permanent lösning" på koldioxidskatten och berättar att det pågår ett intensivt arbete med att ta fram ett regelverk. Det kommer däremot inte att läggas några fler förslag kring höjd bensinskatt under mandatperioden, enligt henne. Den senaste höjningen infördes vid årsskiftet, och röster höjdes om att beslutet drabbar glesbygden hårt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Planerar ni några åtgärder i en nära framtid för att minska bilberoendet på landsbygden?
– Vi har gjort en riktad satsning mot kollektivtrafiken på landsbygden, med medel och uppdrag till Trafikverket. Det har tagit lite tid att få ut de pengarna, men vad jag förstår nu är de åtgärderna på gång. Men vår bild är att landsbygden kommer att behöva bilen och det är inget problem om det sker en generell omställning av bränsle.
– Jag tror inte att vi har hunnit få någon redovisning från Trafikverket om vad exakt pengarna gick till.
Många kommuner vill växa, samtidigt som det finns behov av att behålla odlingsbar mark. Hur ska det gå ihop?
– Det är otroligt viktigt att bostadsbyggandet sker i befintliga tätorter och att man planerar bostadsbyggande och kollektivtrafik tillsammans. Då kan man bygga mycket utan att behöva bygga på åkermark.
Karolina Skog nämner satsningen på naturvård som ett annat exempel på en av de pågående reformerna. 880 miljoner kronor har avsatts för bildandet av nya naturreservat och pengar har också öronmärkts till upprustning av vandringsleder. När Karolina började engagera sig i miljörörelsen i gymnasiet var det de internationella frågorna som pockade.
– Regnskogarna försvann och försurningen var stort då. Det var stora miljöfrågor och en känsla av att det här går inte bra, minns hon.
Strax efter Rio-konferensen gick Karolina Skog med i KU 2000, som till stor del bestod av högskolestudenter. Parollen var att gå in och delta i processen istället för att stå utanför och skrika.
– Jag var en skrivbordsaktivist, även när jag var ung.
En aktionsgrupp blockerade nyligen en byggarbetsplats i protest mot Förbifart Stockholm. Hur ser du på civil olydnad inom miljörörelsen?
– Det är ett redskap som finns och som har sin plats. Problemet är att det ofta kommer alldeles för sent. Om man blockerar byggen när det börjat byggas så kan besluten ha tagits flera år tidigare. Det svåra som aktivist är att veta när det är dags att komma in och det är också det som är konsten i det politiska hantverket. Det är väldigt ovanligt att man lyckas hindra utbyggnader. Civil olydnad har sin plats men det ska användas ansvarsfullt och med eftertanke tycker jag. Min bild är att politiskt arbete ofta är mer effektivt.
Hon fortsätter:
– Men det är inte för att jag tänker att det är otänkbart, jag skulle kunna göra det i rätt läge.
Ska beslutet att rädda Ojnareskogen ses som att miljön kan gå före näringslivet och jobben?
– Man ska se det som att den här regeringen tar naturvårdslagstiftningen på allvar. Konceptionen med Natura 2000 är att om ett område har den typen av värde som är definierade så ska regeringen helt utan hänsyn till andra aspekter anmäla det till EU-kommissionen. Det vi gör är att ta det på allvar, vilket inte har varit självklart för tidigare regeringar. Eftersom det funnits en oro på Gotland så har vi samtidigt gjort en speciell satsning på näringslivet på Gotland.
Vilken betydelse hade protesterna när ni fattade beslutet?
– Det är alltid så att vi verkar i ett opinionsläge och de insatser som gjordes från miljörörelsen var helt fantastiska. Det är klart att det påverkade våra möjligheter att ge kraft till regeringen. Man känner en stor tacksamhet gentemot det engagemang som har lagts ner.
Regeringen har infört en skatt på solcellsanläggningar på mer än 255 kilowatt. Bland annat Familjebostäder i Stockholm kommer inte att satsa på solcellsanläggningar, då det inte är lönsamt. Hur går det ihop med en grön politik?
– Det är ingen som tycker att det är bra. Absolut inte. Det handlar om att vi har svårigheter att hitta rätt relaterat till EU:s regler. Det här är en kompromiss, säger hon och tillägger:
– Den är långt ifrån perfekt. Vi tittar fortfarande på om vi kan förbättra den.
Har du själv solceller?
– Det huset jag äger i Malmö har solfångare och –värme, men nu bor vi i ett hyreshus.
Efter regeringens beslut om en hårdare flyktingpolitik svarade Karolina Skog i en intervju med Sydsvenskan att "det här är definitivt inte vad vi ville ha" och "vi måste diskutera med våra partikamrater i Malmö, då kommer frågan om att lämna regeringen definitivt upp". När hon tillträtt som miljöminister, sa hon till SVT att "det är otroligt viktigt att vi står upp för de beslut som regeringen fattar".
Vad fick dig att ändra dig?
– Jag har inte ändrat mig. Det var ett skede där vi fick besked om åtstramningarna och vi blev upprörda i Malmö. Vi hade ett möte där vi väckte frågan om att lämna regeringen och då sa 100 procent av våra medlemmar att vi inte ska det. Sedan tog vi i Malmö initiativ till en process som handlade om att vi tror att det bästa sättet att göra de här lagarna så korta som möjligt är att stärka etableringen. Vi måste från Miljöpartiets sida bli bättre på att beskriva hur det ska gå till.
Vad känner du själv inför de kompromisser som man har fått göra?
– Hösten var hemskt, verkligen. Jag hade stunder då jag vacklade och tvivlade på politiken i Sverige. Ibland måste man gå till botten, "Är det rätt att göra detta?". Jag har varit där, men har valt att ja, det ska jag, för jag ser ändå att det leder framåt. Därför är det också viktigt att se till att lagarna blir tillfälliga och där har vi i Miljöpartiet ett ansvar att vara kvar och lägga fokus på det. Och också vara med i diskussionen och påminna om att Sverige behöver invandring.
Finns det någon miljöpolitisk fråga som du själv aldrig skulle kunna kompromissa om?
– Socialdemokraterna får aldrig den frågan. Det är inte en relevant fråga för ett statsbärande parti. Jag har inga mer svar på den frågan än mina socialdemokratiska kollegor. Är man i en regering så hanterar man alla frågor som kommer upp.
En del ifrågasätter vilken funktion MP fyller. Varför behövs det ett grönt parti i regeringen?
– Vi är inne i en omställning till ett mer hållbart samhälle. Den omställningen kräver politiskt mod och en del svåra beslut, och då krävs det ett parti i regeringen som klarar av att prioritera miljöfrågor. Den här regeringen tar flera steg framåt, klimat- och miljöpolitiken är mycket tydlig, jämfört med den tidigare regeringens. Och vi för in ett sätt tänka kring klimatfrågorna, för oss är det självklart att ta beslut som är vetenskapligt förankrade.
– Det handlar helt enkelt om att stå emot en populistisk opinion och att stå fast vid en tydlig inriktning.
MP hamnade under riksdagsspärren i den senaste Yougov-undersökningen. Hur är det att komma in som minister under en så turbulent tid?
– Det tar tid innan man går igenom en kris riktigt och det tar framför allt tid innan det vänder i opinionen. Jag har aldrig tänkt att det ska kunna märkas redan nu. Jag kom in som miljöminister nu och vi gör en nystart som handlar om att fokusera mer på miljöfrågor. Det innebär väldigt höga förväntningar på partiet och på mig. Det känner jag verkligen av, men jag känner också att det finns en tydlig energi i partiet som jag tar kraft ifrån. En väldigt tydlig vilja att göra avtryck i regeringen, samtidigt som vi är med och fattar svåra beslut.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
