Beslutet kan redan vara taget. Och en gemensam Nato-ansökan från Sverige och Finland bara vara veckor bort. Flera S-röster kritiserar nu processen för att gå alldeles för snabbt.
– Det är mycket sorgesamt att beskåda, säger Pierre Schori.
Först var det tal om en ansökan redan innan midsommar, men nu pekar mycket på att det kan gå ännu snabbare. Enligt Expressen och den finska tidningen Iltalehti är Sverige och Finland överens om att skicka in Nato-ansökningar samtidigt. Ett tillkännagivande om ansökningarna ska ske redan om ungefär tre veckor. Pierre Schori, tung S-profil som varit FN-ambassadör, kabinettsekreterare på UD och biståndsminister, är en av de hårdaste kritikerna mot Socialdemokraternas hantering av Nato-frågan.
– Själva processen är panikartad i en så allvarlig fråga. Det är mycket sorgesamt att beskåda, säger han.
– Det är inte bara ett problem för partidemokratin i den stora folkrörelsen som socialdemokratin är, utan också för medborgarna i allmänhet. Man kan jämföra med högertrafiken och EU. Inom socialdemokratin är det kultur, en hedersbetygelse, att man har folkbildning och öppen debatt, utan hets. Det finns inget som ger folklig legitimitet i det här.
– Själva processen är panikartad i en så allvarlig fråga. Det är mycket sorgesamt att beskåda, säger Pierre Schori. Bild: JONAS EKSTRÖMER /TT
Argumentet att läget är exceptionellt nu ger Schori inte mycket för.
– Det är ganska historielöst att säga att det är ett exceptionellt läge. 1956 när sovjetiska trupper gick in i Ungern och 1968 när de slog ner upproren i Prag var också exceptionella händelser. Eller hela Afghanistan-kriget som också är en exceptionell sak i modern tid och som höll på i 20 år under Nato-flagg.
”Processen går för snabbt”
Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och tidigare ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet, är skeptisk till uppgifterna att Sverige och Finland verkligen har tagit ett beslut.
– Jag känner mig inte alls bekväm med det, ingen borde göra det. Den här frågan är så stor att den inte kan hastas igenom, säger Ulf Bjereld. Bild: Hossein Salmanzadeh/TT
– Det sprids en mängd olika uppgifter nu som man måste vara utomordentligt källkritisk till, och ha med sig att de som vill att Sverige ska gå med i Nato har ett intresse av att framställa det hela som redan avgjort. Möjligen kan överenskommelsen bestå i att om båda länder kommer fram till att vi ska söka, då går vi fram tillsammans.
Men oavsett hur det eventuella beslutet ser ut tycker även Ulf Bjereld att processen går alldeles för snabbt.
– Jag känner mig inte alls bekväm med det, ingen borde göra det. Den här frågan är så stor att den inte kan hastas igenom, säger han.
Daniel Suhonen, debattör och chef för tankesmedjan Katalys, tycker däremot att den snabba processen ändå är begriplig – även om den skulle innebära att de digitala möten som ska hållas med S-föreningar i landet de närmsta veckorna i praktiken inte kommer ha någon betydelse för beslutet.
– Klart att den här processen som just nu genomförs inte är juste eller önskvärd ur ett partidemokratiskt perspektiv. Men, det som sker nu sker av nöden. Tiden springer ifrån oss. Med tanke på det vidriga som sker nu med Rysslands angrepp på Ukraina, och med tanke på att opinionen har svängt, även inom S, och att det finns en riksdagsmajoritet för, och att Finland lär vilja gå fram med en ansökan snart, förstår jag att regeringen behöver skynda på, säger han.
Själv är han en av de socialdemokrater som har ändrat uppfattning om ett svenskt medlemskap efter den ryska invasionen. Han tror att ett medlemskap är nödvändigt, och han tror att Sverige och Finland behöver ansöka samtidigt.
– Klart att den här processen som just nu genomförs inte är juste ur ett partidemokratiskt perspektiv. Men, det som sker nu sker av nöden, säger Daniel Suhonen. Bild: Henrik Montgomery/TT
– Vi går inte med i Nato för att vi älskar Nato, för att det inte finns baksidor med Nato, utan för att vi har en ny realitet där vi måste se om vår säkerhet. Rysslands angrepp på Ukraina har förändrat allt, och lett till en ny realpolitisk analys, där det är rätt att låta gå tillsammans med Finland. Under tiden mellan ansökan och medlemskap kommer det finns en hotbild, men om vi dessutom är i otakt med varandra, då öppnar vi flanken för påverkansaktioner.
Vill ha beslut efter kriget
Bland socialdemokrater ute i landet är många dock kritiska till den snabba processen. Nyligen berättade flera S-röster i Dagens ETC om hur de tycker att ett medlemskap pressas fram av partiledningen i Stockholm. De utlovade digitala mötena ses snarast som en presskonferens, och inte som en chans att verkligen påverka. Om det dessutom är så att ett beslut redan är taget innan medlemmarna fått chans att säga sitt vore det olyckligt, tycker Ingalill Bjartén, ordförande för Österlens S-kvinnor.
– Om ett beslut verkligen är taget skulle jag bli väldigt besviken. Vi ska ha ett första möte om några dagar och jag hoppas verkligen att partiledningen lyssnar på vad som kommer fram på de här mötena.
– Om ett beslut verkligen är taget skulle jag bli väldigt besviken, säger Ingalill Bjartén.
Ingalill Bjartén tycker att ett beslut om en ansökan inte bör tas alls, så länge Ryssland invasion pågår.
– Vi måste lugna ner oss. Man tar inte ett sådant här beslut när det råder krig i Europa. Jag förstår att folk är skärrade när man ser alla bilder från ett sönderbombat Mariupol, men det är inte skäl till att ta ett sådant här avgörande beslut just nu.
