Regeringen lyssnar. När infrastrukturpropsitonen presenterades på torsdagen var "alternativ finansiering" ett av de medel regeringen vill använda för att få "mer pang för pengarna”. Privat kapital ska in om det möjliggör att bygga mer än vad som annars varit fallet. Man hoppas också att intresset av att snabbt bygga klart, så att intäkter från väg- eller banavgifter kan börja rulla in, ska bidra till att tidsplanerna hålls.

I nuläget pekar regeringen ut tre projekt där alternativ finansiering ska prövas: Det första är utbyggnad av Malmbanan, som LKAB är beroende av. När trafiken i vintras stod still på banan förlorade det statliga gruvbolaget miljardbelopp. Här ska regeringen "pröva utbyggnad med privata aktörer". Motorvägen Östlig förbindelse, som enligt förespråkarna behövs för att Stockholm ska få en ringled, och dubbelspår mellan Luleå och Boden är de andra projekt där "alternativ finansiering" ska prövas. Här slår regeringen dock inte fast att det är privata pengar det kommer att handla om. Medfinansiering av Nato och EU är andra exempel som nämns i propostionen på alternativa finansieringsformer.

Maria Stockhaus, Moderaternas trafikpolitiska talesperson, tycker att man ska ta tillvara den vilja som finns från näringslivet att bidra med kapital. 

– Signalerna är tydliga från aktörer som gärna investerar och behoven är väldigt stora, säger hon.

Arlanda Express avskräcker

Också Svenskt Näringsliv har särskilt lyft fram Östlig förbindelse som ett projekt som kan förverkligas med hjälp av privat kapital. Höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Oslo och ny sträckning av E4:an förbi Örnsköldsvik är andra exempel, enligt organisationen. 

Det vanliga när en väg eller järnväg ska byggas är att Trafikverket projekterar och betalar för genomförandet med sitt anslag ur statsbudgeten. Likaså står myndigheten för driften när trafiken väl är igång. 

Vad menar då regeringen med alternativ finansiering? Det har man ännu så länge inte preciserat. Bland de historiska exempel som finns är det ett som sticker ut: Arlanda Express mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats. Staten stod visserligen för drygt hälften av kostnaden, men bolaget A-Train byggde järnvägen och har nu kontrakt på att köra trafiken fram till 2050. Med intäkterna från biljettförsäljningen betalar bolaget av sina lån.

De 350 kronor en vuxen resenär får punga ut med för en enkel resa är ett varnande exempel på vad som händer när privat kapital ska vara med och stå för notan. Det anser Daniel Suhonen, chef för den fackliga tankesmedjan Katalys. När näringslivet investerar handlar det inte om välgörenhet, påpekar han.

– Om samhället inte levererar kan storföretagen göra det, men då vill de ha avkastning på sitt kapital. Så enkelt är det.

”Ramlar ihop”

När det gäller den bristande leveransen från det offentliga håller han helt med Svenskt Näringsliv.

– Svensk infrastruktur håller på att ramla ihop, inte minst järnvägarna. Det måste lösas och det kostar mycket pengar.

Men brist på pengar är inte problemet, anser Daniel Suhonen. Den svenska statsskulden på runt 30 procent av BNP hör till Europas lägsta. Det går att låna betydligt mer pengar än idag och ändå hålla sig en bra bit under de 60 procent av BNP som EU tillåter. Att då släppa in privat kapital är helt onödigt, tycker han.

– Man försöker lösa ett problem som inte finns på ett sätt som blir dyrare.

Men att ökad skuldsättning är rätt sätt att möta det skriande behovet av infrastruktur är inte alla överens om. De stora partierna S och M håller emot. Låg skuld ger manöverutrymme när krisen slår till, anser de.

Men om staten inte vill, vågar och kan, då får väl Wallenberg gå in.

Men allra viktigast är att satsningarna blir verklighet, anser Daniel Suhonen. Om politikerna vägrar låna pengar, är det bättre att släppa in privat kapital än att låta bli att bygga. Även om han inte alls håller med om att det är ett problem att låna mer pengar för att under ett antal decennier komma ikapp med investeringar som släpat efter.

– Jag vill ha en järnväg som funkar. I första, andra och tredje hand är det staten som ska göra det. Men om staten inte vill, vågar och kan, då får väl Wallenberg gå in. Men då har staten totalt abdikerat från sitt uppdrag.

S: Stå i kö

Socialdemokraterna är försiktigt positiva till att släppa in privat kapital om mer kan byggas på kortare tid. Men det ska i så fall handla om projekt som kan klassas som miljömässigt hållbara.

– Det ska finnas ett klimatperspektiv, säger Gunilla Svantorp (S), trafikpolitisk talesperson.

Också hon ser Arlanda Express saftiga biljettpriser som ett varnande exempel. Dessutom måste samhällets behov styra vad som ska byggas och inte, understryker Gunilla Svantorp.

– Man får akta sig så att inte företag köper sig före i kön.