Maria Ferm (MP) reagerar starkt på berättelsen om den svårt apatiske elvaårige pojken Izmail, som lever gömd i ett litet rum med sin mamma och storebror.
– Jag tycker att det är hemskt att det fortfarande finns fall där svårt sjuka barn tvingas leva gömda. Jag har själv träffat sådana barn – det borde inte få ske, säger hon.
Maria Ferm tror att det stora problemet är att lagen som den har sett ut har krävt så kallade ”synnerligen ömmande omständigheter” för att bevilja uppehållstillstånd. Hon berättar att Miljöpartiet och regeringen har kommit överens om en ändring i regelverket som innebär att barn under 18 och deras familjer ska få stanna om barnets omständigheter är ”särskilt” ömmande. Även verkställighetshinder, som kan sökas av sjukdomsskäl efter ett avslag på en asylansökan, ska ställa mindre hårda krav på barn, istället för att kräva samma sjukdomsbild som krävs av vuxna.
– Det är väldigt viktigt för barn som har insjuknat under asylprocessen, säger Maria Ferm.
Insjuknar under processen
Att barn blir sjuka under asylprocessen gör det problematiskt för Migrationsverket att bedöma fall med barn med uppgivenhetssyndrom, anser presschefen Fredrik Bengtsson.
– Det händer ofta ganska långt in i processen, när vår handläggningstid har passerat.
Om beslutet överklagas så görs det till domstolen, säger Fredrik Bengtsson, och då kan inte Migrationsverket göra någonting åt saken.
– Gör domstolen dessutom bedömningen att vård finns att tillgå i hemlandet så är det hemlandet som har skyldighet att ge vård.
Fredrik Bengtsson säger att de flesta apatiska barnen ändå får stanna i Sverige – en intern utredning under förra året visade att 20 av 23 apatiska barn fick permanent uppehållstillstånd under 2012.
Är det rimligt att familjer som Guljas ska tvingas vänta i ett år på avslag medan deras barn blir sjukt?
– Det är en fråga till Kammarrätten, säger Fredrik Bengtsson.
– De som redan har sökt asyl innan förändringen i utlänningslagen går igenom ska också omfattas av de nya reglerna när de träder i kraft, säger Maria Ferm.
– För de apatiska barnen är det extra viktigt, eftersom att det ofta är den utdragna processen och ovissheten som förvärrar situationen.
Hårda förhandlingar
Det har tagit lång tid och hårda förhandlingar med regeringen för Miljöpartiet att få igenom ändringen, berättar Maria Ferm.
– Vi har tyckt olika och det krävdes mycket, men till slut så gick det.
Hon hoppas att mycket ska förändras när lagändringen träder i kraft den 1 juli i år.
– Vi har försökt vara väldigt tydliga. Jag hoppas att många fler barn och barnfamiljer ska få stanna i Sverige i och med det här.
Lagändringen har kritiserats av Vänsterpartiet, som menar att lagen borde ändras även för personer över 18 år.