En allians byggd på kärnvapen

Maj-Britt Theorin menar att Nato är en allians byggd på kärnvapen och det är odiskutabelt att en del av länderna förespråkar kärnvapen, medan andra inte är lika angelägna om att utveckla kärnvapenprogram.

– Det är en ständig fråga som diskuteras. Jag tror inte att man kan tvinga Sverige att delta i ett kärnvapenprogram, säger Charlotte Wagnsson.

Sverige måste ställa upp i konflikter

Nato har militära insatser på en rad ställen i världen, vissa är Sverige också med i, andra inte. Ett av argumenten mot ett medlemskap är att det kan leda till att vi dras in i konflikter vi inte är en del av.

– Det finns en möjlighet att säga nej till att vara med fullt ut på allt. Även inom Nato finns det en viss frihet, till exempel i Libyen var bara en bråkdel med. Men visst, går man med ska man ställa upp, annars är man inte lojal.

Deltagande i kriget mot terrorismen

USA har de senaste 14 åren drivit ett aggressivt krig mot terrorismen och där har Nato använts flera gånger. Nato åberopade paragraf 5, vilket är paragrafen om självförsvar, för första gången efter terrorattackerna den 11 september 2001.

– Kriget mot terrorismen är en central del i Natos hotuppfattning. När man listar de största hoten mot världen är terrorism ett av dessa. Det finns saker Nato gör även på det planet, bland annat en pågående operation just nu om att bekämpa terrorism internationellt.

Krav på upprustning

Som medlem i Nato måste två procent av BNP gå till försvaret. För Sveriges del skulle det innebära att den nuvarande försvarsbudgeten nästan skulle fördubblas, från 48 miljarder till runt 80 miljarder.

– Ett medlemskap för ju med sig stora krav. Alla medlemmar ska investera i det nationella försvaret och man ska investera i Nato, det är inte många europeiska länder som uppfyller de kraven, men det är fortfarande ett krav och naturligtvis skulle det kosta pengar för Sverige. Det är ett stort problem för USA som anser att Europa bidrar för lite till Nato och vill att länderna ska investera mer i försvaret och klara sig själva i högre utsträckning, säger Charlotte Wagnsson, professor vid Försvarshögskolan med inriktning mot säkerhetspolitik.