Men nästan fem månader senare har det sista steget fortfarande inte tagits. När Natoländernas utrikesministrar träffades i Bryssel i tisdags lovade dock Turkiets Hakan Fidan att medlemskapet ligger max några veckor bort, enligt Tobias Billström i en pressträff samma dag. Men han tillade också att det återstår att se om det verkligen blir så – möjligen luttrad efter höstens många turer. Den turkiska utrikesministern ska också ha meddelat de andra Natoländerna att Turkiet arbetar intensivt med ratificeringen, skriver Reuters.
Peter Hultkvist (S), ordförande i försvarsutskottet och försvarsminister fram till regeringsskiftet förra året, tycker att processen redan borde ha kunnat vara klar. Han tror att bilden av Sverige som islamfientligt är en orsak till att det dröjt så.
– Koranbränningarna och Richard Jomshofs uttalanden om att man skulle bränna fler koraner ledde till en stor internationell reaktion som har skapat problem för oss, och haft inverkan på Natoprocessen i väldigt negativ mening. Helgens utspel från Åkessson om att riva moskéer har knappast hjälpt, säger han.
"Varit för undfallande"
Jimmie Åkessons tal i helgen om att riva moskéer och förbjuda religiösa symboler fick stor spridning även i turkiska medier. Ulf Kristersson gick snabbt ut och sa att ”i Sverige river vi inte gudstjänstlokaler”. Men Peter Hultqvist tycker inte att det räcker.
– Han har varit alldeles för undfallande och inte orkat ta konsekvenserna av SD:s beteende. Så fort koranbränningarna blev en nyhet skulle han ha gått ut och sagt att det här är inget Sverige står bakom. Istället har både han och Tobias Billström gjort utfästelser till svenska folket som inte visat sig stämma, att vi snart är i mål. Regeringen har skapat sig ett stort trovärdighetsproblem.
Även Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menar att den utdragna processen får ses som ett nederlag för regeringen.
– Rent faktiskt är det ju det. De vill det här väldigt gärna. Men det är kanske inte ett nederlag på det sättet att de riskerar väljarflykt. Utrikespolitiska frågor leder sällan till det, säger han.
Regeringen pressade
Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap med inriktning på utrikespolitik, gör en liknande analys.
– Generellt är inte utrikespolitik den viktigaste frågan för väljarna, men som en del i ett lite större pussel kan det ha betydelse. Det är en av många frågor där regeringen är pressade, säger hon.
Båda tror också, som Peter Hultqvist, att SD:s uttalanden kan ha spelat roll för att Turkiet ännu inte godkänt Sverige. Men kanske inte en avgörande.
– Sverigedemokraternas uttalanden kan säkert användas som argument av Turkiet, både inrikespolitiskt och utåt. Hur stor betydelse är svårt att säga, men det gynnar inte Natoprocessen i alla fall, säger Ann-Marie Ekengren.
Inga kännbara kostnader
Paul Levin, Turkietexpert och associerad forskare på Utrikespolitiska institutet, håller med.
– Den risken finns, säger han.
Han tror dock inte att det bara är SD:s agerande som står i vägen för ett godkännande av Turkiet. Men vad det är som gör att Erdogan hela tiden förhalar går bara att spekulera kring, säger han.
– Uppenbarligen gör Erdogan bedömningen att det lönar sig mer att dra ut på processen än vad det kostar honom att göra det. Många inom Nato är irriterade på honom och Turkiet, men han verkar inte tycka att det handlar om så kännbara kostnader, säger Paul Levin.
Inför handslagsmötet i somras var en knäckfråga ifall Turkiet skulle få köpa de amerikanska stridsplanen F16 eller inte. USA ska ha sagt att Turkiet får göra det så snart de ratificerat Sverige. Men det löftet har inte räckt.
– Det kan handla om att de politiska kostnaderna i Turkiet av att släppa igenom Sverige är för höga, eller så använder Erdogan den här frågan som ett slags ess i rockärmen, för att få andra saker. Han är kanske inte helt nöjd med löftet från USA. Till exempel meddelade han nyligen att han vill köpa europeiska stridsplan, så F16 kanske inte räcker, säger Paul Levin.
