Ett sådant direktiv som regeringen nu lägger fram handlar om att införa högre krav för ägarprövning och stabil ekonomi. Att det redan idag finns höga krav på att skolhuvudmän har en mycket god ekonomi är något som små idéburna skolor tidigare efterfrågat undantag för. Argumentet har varit att kraven endast är möjliga för större skolkoncerner. 

Kommer ni att göra några undantag för idéburna skolor? 

– Ja, utredaren får ju titta på allt sånt här och se om det behövs. Men utgångspunkten är ju elevernas rätt till en bra utbildning. Oavsett om skolan är stor eller liten. En liten skola som är i idéburen behöver ju ha en ekonomisk bas för att inte eleverna ska bli ställda på bar backe om skolan lägger ner. Och sådana exempel finns det ju tyvärr.

Vad tror du att det kan innebära för valfriheten och mångfalden av skolor och pedagogiska inriktningar?

– Jag har väl egentligen inga synpunkter på det. Utredaren får ju utreda det här i grunden och sedan lägga förslag utifrån det som han tycker känns rimligt.

”Arbetet pågår”

Ett förslag i direktiven föreslår att varje skolenhet blir en egen huvudman för att enklare kunna följa pengarna. Det tillsammans med de övriga högre kraven som ställs kommer i sin tur leda till att Skolinspektionen får ett betydligt större uppdrag än vad de har idag. Här ska man enligt Lotta Edholm också matcha upp med medel. 

– Men en stor del av den här utredningen bygger ju på den tillsyn som Skolinspektionen redan gör idag. Till exempel när det gäller förelägganden. Och tanken är att har man fått ett föreläggande från Skolinspektionen så ska man inte också kunna ta ut vinst. Så det arbetet pågår ju redan idag kan man säga.

Lotta Edholm är inte främmande inför att reglera andra faktorer som rör kvaliteten i skolan. Att åtgärda en låg lärartäthet efterfrågas exempelvis av många lärare och är något som utredningen kommer att se över.

– Det ingår ju i det som är en bred kvalitetsgranskning. Det handlar inte bara om lärartäthet utan det handlar ju också om lärarbehörighet och att eleverna får en undervisning de har rätt till.

Ser du någon risk med att kravet att stoppa vinst för skolor som underpresterar i förhållande till sin elevsammansättning kommer kunna pressa lärare att sätta högre betyg?

– Det är ju den invändningen man kan ha mot den punkten. Det är därför det är otroligt viktigt att utredaren noggrant analyserar detta. Men det är klart att det finns ju många skolor som underpresterar i förhållande till de elever man faktiskt har. Så det där är ju en viktig fråga men det får absolut inte leda till mer betygsinflation än vad vi redan har i Sverige.  

Idag går det ju inte att reglera vad ägarna gör med sina aktieutdelningar. Innebär det att det även fortsatt kommer läcka ut pengar som från början var skolpeng till ändamål utanför skolan?

– Tanken är ju att en huvudman inte ska kunna ägna sig åt annan verksamhet än den som regleras av skollagen. Men sen så är det ju också en viktig punkt i utredningen att se över vilka risker det finns för att försöka hitta kryphål. 

Den nya utredaren som tar över efter Johan Ernstam är Joakim Stymne som tidigare varit moderat stadssekreterare och generalsekreterare för SCB. Han har enligt Lotta Edholms vetskap ingen tidigare erfarenhet av skolsystemet. 

– Han har ju framförallt varit tjänsteman i staten kan man säga. Han har lång erfarenhet både av regeringskansliet och att ha varit generaldirektör på flera olika myndigheter och har ju lång erfarenhet framförallt av hur lagar blir till. Och det här är ju ganska svår materia att reda ut, säger Lotta Edholm.