Elva och ett halvt år senare ser David Nutt händelsen som en positiv vändpunkt.
– Innan dess var det som kejsarens nya kläder – alla visste att drogpolitiken var nonsens men ingen vågade säga det. Jag tror att de insåg att de riskerade att få sparken. Jag sa som det var och fick sparken, men efter det blev det annorlunda. Idag är det acceptabelt att kritisera drogpolitik och rådande konsensus utan att folk säger att du är olämplig som forskare, eller läkare, berättar David Nutt, men tillägger:
– Politiskt har det blivit värre, politikerna har fortsatt att förneka att det finns förnuftiga handlingssätt.
Öppnare debatt
Däremot har diskussionen i stora delar av samhället blivit mycket öppnare när det kommer till droger, beroende, vad som är farligt och vilken politik som kan minimera skador, menar David Nutt, och tar åt sig en del av äran. Bara några månader efter att han fick lämna sitt jobb som chefsrådgivare startade han den oberoende drogforskningskommittén Drug Science, där han är ordförande än idag. 2012 gav han ut boken ”Drugs Without the Hot Air: Minimising the Harms of Legal and Illegal Drugs” – en titel som än idag tjänar som rubrik till det han kämpat för i 40 år: att minimera skadan, och maximera nyttan, av olagliga såväl som lagliga droger – oavsett vad opinionen eller politiker tycker är rätt. Varje år kommer den nu 70-årige Nutt ut med en mängd forskningsartiklar, om allt från hur psykadeliska droger kan användas i psykiatrin till varför stater inte bör ha ett absolut förbud mot heroin.
2018 finansierade ett bidrag från Norge David Nutt och hans forskningsteam med ett nytt uppdrag. Nutt hade i många år forskat brett och djupt kring olika drogers skadeverkningar, i hopp om att detta skulle ge bättre vägledning i hur stater lagstiftade respektive drog. Nu tog han det ett steg till. Han tittade på tre olika droger – alkohol, cannabis och heroin – och jämförde fyra olika regleringsalternativ
1. Drogen är laglig på en fri marknad.
2. Den är laglig men statligt reglerad.
3. Den är olaglig att sälja men bruket är avkriminaliserat.
4. Den är helt förbjuden.
Med hjälp av en expertpanel tog David Nutts forskargrupp fram 27 olika kriterier för att mäta en drogs skada och nytta. Vad blir hälsoeffekten på brukaren, brukarens omgivning och samhället i de olika regeringsalternativen? Vad blir effekten på skatteintäkterna? På våldet i samhället? På den organiserade kriminaliteten? Och så vidare.
Komplicerad forskning
Trots den ytterst noggranna och tidskrävande process som låg bakom forskningens kriterier, mätsystem och resultat medger David Nutt att detta är forskning som är mycket svår, och att inga exakta svar kan ges. Icke desto mindre menar han att han har skapat ett robust forskningsunderlag för den som vill konstruera en drogpolitik som minimerar skada och maximerar nytta.
När det gällde drogerna alkohol och cannabis visade forskningen tydligt vilket regleringssystem som var att föredra: statlig reglering. Det vill säga det som Uruguay har när det gäller cannabis och Sverige när det kommer till alkohol.
– Svenskar dricker ungefär hälften så mycket som britterna gör, men har bara omkring en tredjedel av hälsoskadorna. Problemet vi har i Storbritannien och många andra länder är att du kan dricka när som helst, dygnet runt. Kvartersbutikerna är öppna, du kan alltid hitta billig sprit, det finns inga hinder i vägen. Men i Sverige, om du vill bunkra upp för helgen, så måste du tänka. Och om du har djupa problem med drickande är det svårt att tänka. De värsta omåttligheterna blir det mindre av i Sverige, tror jag.
Enkla inköp
Så om statlig reglering är det bästa, och vi redan har ett system för det i Sverige, borde Systembolaget börja sälja cannabis då?
– Det är en väldigt intressant idé, säger David Nutt.
– Det skulle vara enkelt att göra nu eftersom det finns gott om lagliga producenter internationellt. Systembolaget skulle enkelt kunna köpa in laglig cannabis eftersom det finns gott om sådan som framställs för medicinskt ändamål, och i några länder framställs det också i rekreationssyfte. Folk skulle då inte behöva gå till den svarta marknaden för att få sin cannabis och det skulle troligen i ett slag eliminera alla kriminella aspekter av cannabis.
De illegala marknaderna för cannabis och andra droger och deras kopplingar till Sveriges djupa problem med våldsam gängkriminalitet och skjutningar diskuteras ibland i Sverige. Men att avkriminalisera eller legalisera droger som en del av att komma till bukt med gängkriminaliteten är i princip inte del av den politiska debatten.
Avkriminalisering har dock kommit upp på dagordningen den senaste tiden. Sverige har bland den högsta dödligheten i EU till följd av narkotika- och läkemedelsförgiftning, vilket är en av orsakerna till att Folkhälsomyndigheten förra året föreslog att regeringen utvärderar ”narkotikastrafflagen inklusive kriminaliseringen av eget bruk från 1988”. Tidigare förra året skedde också något historiskt då ett enigt socialutskott i riksdagen krävde att regeringen utvärderar narkotikapolitiken. En rad forskare har krävt detsamma de senaste åren, och menat att det är absurt att ingen utvärdering av den förda politiken har skett på 30 år. Men regeringen trotsar dem, riksdagen, och Folkhälsomyndigheten. De vill inte utreda. Istället presenterade de i mars en noll-vision för drogrelaterad dödlighet, med fokus på att få färre att använda narkotika och att förbättra vård och behandling.
– Att förbättra tillgång till behandling är bra. Om alla heroinberoende – det är framför allt heroin som dödar människor – skulle kunna få behandling i princip exakt när de får insikten att de vill förändras, inom ett par timmar, så skulle det vara en kraftfull metod för att hjälpa folk ur beroendecykeln, säger David Nutt.
– Men att få färre att använda har prövats och har inte riktigt fungerat.
David Nutt är inte förvånad över regeringens ovilja att utreda av rädsla för att det skulle leda till förslag på avkriminalisering – han ser liknande mönster i de flesta länder.
– Politiker stiftar lagar, och lagar handlar oftast om att stoppa folk från att göra saker. Att avkriminalisera handlar om att inte stoppa människor från att göra saker, så det är nästan skändligt. Det är emot deras instinkter, säger Nutt.
WHO emot kriminalisering
– Till och med WHO säger nu att det är fel att kriminalisera bruk av droger, liksom nästan alla relevanta FN-organ. Men regeringar vill fortsätta kriminalisera människor eftersom det är vad som förväntas av en del inom media och bland högerkommentatorer.
Frågan om hur cannabis ska regleras har ingen inverkan på dödligheten till följd av droger men, menar David Nutt, det är avgörande för något annat som Folkhälsomyndigheten per definition prioriterar: folkhälsan. Ett exempel på de många hälsofördelarna som cannabis har presenterades förra veckan av David Nutt och några kollegor. Barn med sällsynta epileptiska problem kommer med 96 procents sannolikhet drastiskt minska sina anfall och andra hälsoproblem med hjälp av medicinsk cannabis.
– Jag menar att medicinsk cannabis är en av de stora revolutionerna inom medicinen, säger David Nutt.
– Att göra cannabis tillgängligt skulle ha väldigt stora fördelar när det kommer till hälsa.
Ökat bruk
Om cannabis började säljas på Systembolaget eller i någon annan statlig regi skulle bruket av cannabis kunna öka rejält i Sverige, eftersom det är skulle vara mer tillgängligt än idag och dessutom sanktionerat snarare än fördömt av staten. Många skulle anse att en sådan utveckling vore skadlig, men inte David Nutt.
– Det är sannolikt riktigt att du skulle se en ökning i cannabisbruk, men det är också sannolikt, baserat på den forskning vi har, att du samtidigt skulle se en minskning i alkoholkonsumtion. Ett av skälen till att jag har argumenterat för en mer liberal linje när det gäller cannabis är att det är mindre skadligt, nästan hur du än mäter, än alkohol. Med andra ord kan vi förutsäga att den totala skadan för individer och samhället skulle minska när folk går över från alkohol till cannabis.
David Nutt tillägger att en statlig reglering också är bra för barn och unga, eftersom den svarta marknaden – som inte bryr sig om åldern på brukaren – krymper ihop. Även om alkoholkonsumtionen inte skulle minska är det tveksamt om ett ökat cannabisbruk är ett folkhälsoproblem, menar han.
– Det är en relativt harmlös drog. Och om staten tog ansvaret för försäljningen kan den reglera vad som säljs och se till att det som finns på marknaden är rent, och har de mest gynnsamma och minst skadliga effekterna.
Tre frågor: Snus, LSD och heroin
Snuset har av vissa forskare pekats ut som en orsak till den låga andelen rökare i Sverige – vad tycker du om det svenska snuset?
– Om jag tycker att den svenska alkoholpolicyn är klok så tycker jag att snuspolicyn är fantastiskt briljant. Det är skademinimering i versaler. Det har totalt omvandlat Sverige. Män i Sverige dör i lungcancer idag i samma utsträckning som kvinnor i muslimska länder.
Vad skulle vara fördelen om LSD avkriminaliserades?
– LSD var den första syntetiska psykedelian, det sågs som framtiden inom psykiatrin på 1950- och 60-talen. Sedan blev det förbjudet som en del av ”kriget mot knarket”, lett av USA. Det har inte gjorts några medicinska studier på 50 år. Men av de 130 studier som gjordes handlade sex om effekten på alkoholbruk. De visade att en eller två doser kunde radikalt förbättra dryckesvanor hos folk som ansågs obehandlingsbara. Intressant nog blev grundaren av Anonyma alkoholister, Bill Wilson, fri från alkoholen efter en tripp av en annan psykadelisk drog. Mer forskning om hur LSD kan hjälpa mot alkoholism skulle kunna vara revolutionerande.
Den forskning som du varit med och genomfört visade även att det bästa sättet att hantera heroin, sett till folkhälsan, är en statlig reglering. Vad tänker du om det?
– Ja, vi fann alltså samma sak som när det gällde alkohol och cannabis. För mig är det en mer utmanande slutsats när det gäller heroin, även om jag inte är överraskad. Jag tror att om en stat försökte sig på detta behöver man akta sig för att det inte tas emot som att det är okej att bruka. Det skulle behövas enorma skyddsmekanismer, egentligen skulle det bara gå att sälja till folk som redan har ett beroende.
Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.