Men det är inte alla som ser en spikrak väg framåt. Svenska Freds och Läkare mot kärnvapen ser flera frågetecken som måste rätas ut. Kommer svenska värnpliktiga att skickas utomlands i Natostyrkor? Placeras kärnvapen på svenskt territorium? Hur påverkar medlemskapet i Nato den svenska vapenexporten? 

De två föreningarna har gått samman och skrivit en gemensam rapport om vad ett svenskt Natomedlemskap kan komma att innebära i praktiken. Fokus ligger på transparens och vad Nato betyder för framtidens Sverige, med målet att påverka politikernas beslut och hur media rapporterar. 

Svenska Freds är tydliga: regeringen har valt fel säkerhetspolitisk väg framåt. Det är ett snedsteg av historiska proportioner, säger Kerstin Bergeå. Hon är sedan maj 2022 ordförande för föreningen som stått i rampljuset flera gånger och allt oftare under Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Sveriges pågående kamp för att släppas in och bli fullvärdiga medlemmar i Nato.

– Vi befinner oss i ett ökat och allvarligt säkerhetspolitiskt läge också för att den säkerhetspolitiska linje Sverige har valt bygger på militarisering och ökar spänningarna i världen.

Om Sveriges väg just nu är fel, vad är rätt väg?

– Rätt väg är att ha en tydlig politik för fredsförebyggande åtgärder, nedrustning och förebyggande av väpnad konflikt. De orden har vi knappt hört här på Folk och försvars rikskonferens. Förut har det varit honnörsord. Diplomatin var Sveriges främsta försvarslinje. Och nu hör vi inget om det.

”Chans att stoppa Nato”

Kerstin Bergeå förstår att retoriken kan vässas när säkerhetsläget är sämre.

– Men att man låter det gå så långt att man inte ser att det också finns andra verktyg, det tycker jag är obehagligt.

Allt pekar på att Sverige kommer att gå med i Nato, även om det fortfarande är oklart när exakt det blir. Vilken roll vill du att Sverige tar väl som medlem?

– Jag vill understryka att vi är emot ett svenskt medlemskap i Nato. Fredsrörelser i andra Natoländer säger det vi säger nu, att det är jättesvårt att påverka efter att man har gått med. Det är nu vi fortfarande har en chans att stoppa det här just för att vi inte är med ännu. Befolkningens stöd för Nato sjunker, och vi får se hur det blir om Trump blir USA:s president igen. Då sjunker stödet kanske ännu mer i Sverige.

Med det sagt, säger Kerstin Bergeå, bör Sverige som Natomedlem fortsätta stå upp för frågor som nedrustning, fredsförebyggande och fredlig konflikthantering. 

– På de sätt det går. Successivt behöver vi en avspänning och nedrustning i världen. Det tror jag alla håller med om. Och då måste någon våga prata om nedrustningsfrågor, och våga ta de första stegen. En gemensam nedrustning kan kännas långt borta, inte minst på grund av Rysslands angreppskrig, och den otroliga brist på tillit till varandra som finns. Men så har folk känt tidigare också. I samband med kalla kriget klarade världen ändå av att samlas och rusta ner. Det är fullt möjligt att göra igen, säger Kerstin Bergeå. 

Hindrar fri diskussion

Josefin Lind är generalsekreterare för nedrustningsorganisationen Läkare mot kärnvapen, som i över fyrtio år har arbetat för att kärnvapen ska avskaffas. Hon har även arbetat med den gemensamma rapporten.

Vilka är era största frågetecken när det gäller kärnvapen och Sveriges kommande medlemskap i NATO?

– Det allra viktigaste tycker vi är om kärnvapen kommer att användas med Sveriges goda minne. Kommer man kunna använda kärnvapen från Sveriges territorium? Och i vilket sammanhang tycker man då att massmord av civila med massförstörelsevapen är en legitim anledning? Kommer svenska soldater släppa kärnvapen från flygplan och riskera att åtalas för krigsbrott? Hur motiverar man att massförstörelsevapen helt plötsligt är okej att ställa sig bakom? Det tycker vi är det allra viktigaste. 

Debatten hamnar lätt i kärnvapen på svenskt territorium, och det är egentligen en bifråga, säger Josefin Lind. Men medlemskapet i Nato riskerar att bli ett hinder för fri diskussion:

– Det är en bifråga, för det är inte aktuellt nu. Men vi vill säkerställa att det också gäller över tid. I andra Natoländer förekommer ingen diskussion, ingen debatt, ingen transparens. Parlamenten får inte ens veta när kärnvapen placerats i de andra Natoländerna. Det är därför vi lyfter det här nu, så att debatten sker nu och lagstiftning och policy kan skrivas nu, medan vi är eniga.

”Regeringen duckar”

Läkare mot kärnvapen är besvikna på regeringens hantering av kärnvapenfrågan inom ramen för Natosamarbetet, och menar att det ser ut som ren ovilja och ett ointresse.

– Jag menar att regeringen duckar diskussionen helt. De vill inte diskutera detaljer utan hela tiden säga att vi kan prata om det senare. Vi tar det sen. Nu måste vi gå med och allt det andra får vi ta sen. Men jag är rädd för att sen aldrig kommer. Och att man då redan har gått för långt eller kommit in i alla rutiner på ett sätt som begränsar utrymmet att skriva policy och lagstiftning om det här.

Vad säger ni till de som ser frågan om kärnvapen i Sverige som en perifer fråga, något osannolikt och hysteriskt?

– På ett sätt kan jag hålla med. Det här är inte den absolut viktigaste frågan. Men svenska folket vill ha skriftliga garantier om att kärnvapen inte ska finnas på svensk mark, och det måste säkras på sikt.  Ingen vet hur världen ser ut om 20 år, vilket säkerhetsklimat som råder då, vilka allierade vi har och hur situationen i våra grannländer kommer att se ut. Därför är det viktigt att få ner skriftliga garantier nu, säger Josefin Lind.