Sedan debutboken, ”Flickan och skulden” (2002), har Katarina Wennstam i över dussinet böcker varit trogen sitt tema: Mäns våld mot kvinnor.
Efter sina första två facklitterära böcker om samhällets syn på våldtäkt och våldtäktsmän har hon behandlat såväl sexköp och sexuella trakasserier som män som mördar kvinnor i romanform. Hennes sommarprogram, ett av de mest omdiskuterade i sociala medier, är inget undantag.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Längtar du aldrig efter att skriva om något annat?
– Snarare än att det skulle vara dags att göra något annat börjar jag känna, efter så många år, att trägen vinner.
– När jag jobbade med min andra bok, pratade jag med en åklagare, en äldre man som sa: ”Om jag får ge dig ett litet råd, kanske du inte ska skriva en bok till om våldtäkt, det blir liksom som att det är det enda du kan”. Då kände jag att om han tror att det räcker med en bok så är vi klara sedan, så måste jag fortsätta. Nu sådär femton år senare så kan jag känna att det inte var meningen att jag skulle släppa taget om det här.
– Idag har folk slutat att säga så där. De förstår att jag har ett långt projekt. Det finns en övergripande båge som handlar om att det är det här jag vill förändra. Det kanske kommer ta skitlång tid, jag måste kanske hålla på med det här hela livet.
”Det kommer inte från ingenstans”
Under 2018 släpper Katarina Wennstam totalt tre böcker. Den första, en kortroman med titeln ”Shirins första fall”, har endast släppts som ljudbok/e-bok och kom ut i januari, den andra kom i våras, en ungdomsroman med titeln ”Pojken under bron” och i höst kommer en krönikesamling, med namnet ”Har du ingen humor”, utifrån Katarina Wennstams Instagraminlägg.
Du är aktuell med tre böcker i år, förra året släppte du två. Har du höjt tempot?
– Jag tycker att jag inte får någonting gjort. Det här året har bara varit metoo, intervjuer, sommarprat, intervjuer. Det jag skriver på just nu ligger jag efter med, men visst, nog håller jag ett högt tempo.
För alla som är engagerade i frågor om sexuellt våld har det varit ett speciellt år, i och med att metoo brakade lös. Såg du det komma?
– Metoo kom inte som en blixt från klar himmel, även om det blev enormt stort med hashtaggen och Harvey Weinstein. Jag ser det i sammanhanget att ett halvår tidigare hade Donald Trump tagit plats i vita huset. Womens march efter hans tillträde, var en av de största manifestationerna någonsin på amerikansk mark. Vi hade också tidigare avslöjanden med Bill Cosby. Om man tänker sig ett jordskred, så faller ju några stenar först, sedan kommer hela skredet. Det kommer inte från ingenstans. Och det är fullt naturligt, som ett svar på den backlash som jag tror att många människor, kvinnor framför allt, över hela världen upplever att Trump är. Det finns ett före och efter metoo, men vi har ett före och efter 9/11 2016 också. När den största sexisten av dem alla tog sig ända in i Vita huset. Det blev ett sådant uppvaknande om att de vinner ju faktiskt. Det ledde till metoo, tror jag.
Vilka effekter hoppas du på?
– En av de vanligaste saker som tjejer som blivit utsatta för övergrepp, som jag träffar säger, det är att det är så svårt att bli trodd. Det handlar inte om att han ska hamna bakom lås och bom, eller den juridiska upprättelsen, det handlar om att bli trodd. Det här har hänt mig. Och att då slippa höra, ”ville du inte, som följde med honom hem”, allt skuldbeläggande, alla insinuationer, ifrågasättandet. Det är redan nu den absolut största effekten av metoo, att i och med att det var så många, i Sverige och hela världen, den enskilda kvinnans vittnesmål får bärighet och trovärdighet av alla systrar bakom som också har sagt metoo.
Diskussionen efteråt har handlat mycket om namnpubliceringar och medias roll. Vad tänker du om det?
– Det är tråkigt att det blir en sammanblandning när man frågar sig ”har metoo gått för långt”. Frågan är felställd, man kan däremot fråga sig om metoo-journalistiken gick för långt. Det publicerades saker som inte borde ha publicerats, löpsedlar som aldrig borde ha lämnats till tryckeriet. Men det olyckligt om vi gör det till att metoo är journalistisken kring det. De allra flesta uppropen handlade ju om personer som är helt okända, oavsett om det handlade om politiken, kyrkan, arbetsplatser. De allra flesta män som kvinnor vittnat om, inom ramen för #metoo, är ju personer som varken du eller jag har någon aning om vilka de är. Och där pågår ju arbetet fortfarande, för metoo skakade ju om hela företagsstrukturen i Sverige. Det pågår i detta nu, i styrelserum, personalpolitiken och i synen på alkohol och alkoholkultur. Det är olyckligt om vi tror att metoo är över. Det pågår hela tiden.
– Jag återkommer många gånger till tystnad tagning som satte igång det i Sverige. Som var en spegling av Hollywood. En av deras slogans var också ”Vi vet vilka ni är”. Men där fanns inga namnpubliceringar. Där hade det kunnat bli världsrubriker kring vissa av dem det handlade om, men man bestämde sig för att det räcker med att säga att vi vet vilka ni är. För de själva vet ju, cheferna vet. Men nu har vi slutat att hålla de här alfahannarna om ryggen, nu kan de inte bete sig hur som helst, den tiden är förbi. Det uppnådde man utan namnpubliceringar.
En annan kritikpunkt som dök upp i kölvattnet av metoo, var att äpplen och päron blandades, att sexistiska kommentarer fick samma vikt som våldtäkter.
– Jag upplevde aldrig att kvinnorna som var en del av metoo och vittnesmålen, att de blandade ihop våldtäkt och andra trakasserier. Vi vet väldigt tydligt skillnaden i allvarlighetsgrad. Det kanske snarare visar på en rädsla hos många män då. Om man ser det som en pyramid, med sexistiska skämt, kommentarer och tafsningar i botten och sedan våldtäkt och övergrepp i toppen, kanske många känner att de har varit delaktiga i det som finns längst ner i pyramidens bas. De allra flesta killar kan nog känna att där har man rört sig någon gång. Då är det klart att man slåss för att det inte ska klumpas ihop med våldtäkter. Men man måste se att det ligger på olika delar av samma skala.
Lyfter fram lust
Katarina Wennstam menar att det är beklagligt att frågor om sexuellt våld på senare år kidnappats av högerextrema.
– Det har skapat en beröringsskräck. Så man backar från frågor som är jätteviktiga, som handlar om hederskultur, som handlar om att vi får aldrig någonsin tumma på vilka lagar som gäller i Sverige. Hit har vi nått. Punkt. Det finns inget diskussionsutrymme kring barnäktenskap. Samma rättigheter som kvinna och flicka oavsett var du kommer ifrån. Det är ingen sverigedemokratisk åsikt.
– De högerextremas engagemang i den här frågan är ett sånt jäkla hyckleri. Tar vi den här Eskilstuna-mannen till exempel som dömts för övergrepp via nätet. Med 60 målsäganden, en enorm dom. En av de värsta serieförbrytarna i Sverige på senare år. Varför bryr de sig inte om det? Vad har skapat den mannen? Vilken kultur har gjort att han tycker att det är okej att hota flickor mellan nio och 14 år gamla, att begå övergrepp på sig själva framför en webbkamera. När han har ett svenskt efternamn kommer de ingen vart med kulturen, för då måste man rikta strålkastarljuset inåt och fråga, vad finns det i vår kultur som har gjort att han har kunnat bli som han är?
Vad är det i vår kultur som kan skapa någon som honom, enligt dig?
– Det har att göra med de ursäkter och förmildrande omständigheter som finns i synen på manlig sexualitet, i synen på tjejers skuld. Många gånger när det handlar om övergrepp som begås på nätet fastnar många i att varför skickade hon en bild till honom? Så stannar de där, helt fast i hennes beteende. När det inte är hennes fel, det var han som publicerade den, eller använde den som utpressning. Det ständiga skuldbeläggandet gör att han kan känna att hon har ju skickat den första bilden. Då får hon skylla sig själv.
– Det vi också har i den västerländska kulturen, som vi måste se, som gärningsmän har som inspirationskälla, det är porren. Det är en av de saker som vi äntligen har börjat prata om, de framflyttade positionerna. Om du är storkonsument av porr så kommer kickarna utebli efter ett tag. Precis som det gäller alla former av beroende, det måste bli värre, det måste bli mer. Det man tydligt ser det som händer med storkonsumenter av porr, när de vill få mer kickar, är att det blir yngre, det blir mer våld och det blir djur. För att det ska kännas mer. Det finns ju bara förlorare på det. Vi vuxna är lite naiva kring hur positionerna har flyttats fram om man ser till det som var grovporr när jag var 16 år och det som är grovporr idag. Det har skett en enorm förändring, inte bara när det gäller tillgänglighet, vilket är en stor del av det, att den finns där överallt. Vi gör ganska mycket för att se till att barn inte kör bil, röker eller dricker när de inte har åldern inne, men vi gör ganska lite för att se till att de inte har tillgång till grovporr innan de är mogna för det.
Det ämne du har arbetat med de senaste 20 åren är väldigt tungt, blir du personligen påverkad av det?
– Det beror på hur jag mår i övrigt i livet. Jag har mina barn som håller mig på jorden och påminner om annat i livet. Men det är klart att det ger en slags klangbotten, men jag går inte omkring och är arg hela tiden.
– Nu på morgonen har jag gjort research kring ett mordfall inför nästa bok. Det är fruktansvärt att titta på bilder, jag tittar inte för mycket av respekt, men jag tittade på bilden av hur förövaren såg ut i ansiktet. Han hade klösmärken. Det var nästan jobbigare. Det är spåren av hennes dödskamp i hans ansikte. Det är klart att det är jättetungt. Anledningen till att jag inte tyngs ned av det här fullständigt, tror jag är att mitt jobb känns meningsfullt. Jag har som journalist och författare fått uppleva att det jag gör, gör skillnad. Det går att påverka, förändra strukturer, skriva texter som kan vara ett stöd för andra.
Innan vi skiljs åt slår Katarina Wennstam ett slag för vikten att också prata om lust.
– Så det inte bara blir den här eviga rädslan, skräcken, tjejen ska passa sig. ”Sex är jätteläskigt det kan gå åt helvete.” Det handlar inte bara om rätten att inte bli utsatt för övergrepp. Det handlar också om rätten till sin egen lust, att få ha precis lika stark och rolig sexualitet som killar. Det är en stor del vi inte får glömma. Mot övergrepp, för sexuell lust.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
