– Fantasin är viktigare än man kanske först tror i allt journalistiskt arbete – en granskande eller grävande journalist måste ju kunna föreställa sig sanningar bortom de kända. Så den sidan bejakade jag hos mig själv. Och min fantasi fick fart med hjälp av en del brev jag läste där dialoger finns refererade, och av målningar från den tiden föreställande porträtt av de personer Mary möter. Det gjorde att scener började spelas upp inom mig med en kraft jag inte riktigt var beredd på – och då tog jag mig friheten att skriva dem. 

Mest uppmärksammad är Mary Wollstonecraft för boken ”Till försvar för kvinnans rättig­heter”. Med utgångspunkt i Aristoteles tes att demokrati ska byggas på förnuft slår hon fast att den som vill utesluta kvinnan från att medverka till demokratiska beslut först måste visa att kvinnan är oförnuftig.

Hon var mycket tidig med att kritisera industrialiseringens förstörelse av naturen

Mary Wollstonecrafts gärning fick med tiden en enorm påverkan på feminismens utveckling.

– När Mary Wollstonecraft dog, två år efter den skandinaviska resan, så skrev den man hon då var gift med – författaren William Godwin – en bok om henne. Det är en underbart fint skriven minibiografi där han mycket frispråkigt lyfter fram inte bara Marys intellekt utan också hennes kärleksliv, och där framgår att hon inte var gift med sin första dotters far. Och då blev det faktiskt skandal. Hon och hennes hela författarskap blev kölhalade i den brittiska pressen. Och upprättelse fick hon, om jag har förstått det rätt, inte förrän över hundra år senare när Virginia Woolf hyllade henne och hennes idéer i en text. Då blev Mary Wollstonecraft läst igen, och sedan på nytt under 60- och 70-talens feministiska våg. 

Hur relevant är Mary Wollstonecraft idag?

– Hon är aktuell på många plan. Till exempel när hon skriver att kvinnorna inte ska ha herravälde över männen utan över sig själva – det är aktuellt i många delar av världen och kan vara värt att påpeka även här, i tider när män kan känna sig hotade av till exempel kvinnors framgångar inom studier och yrkesliv. 

– Men hon är dessutom aktuell i det vi idag kallar miljödebatten – hon presenterade ett sätt att se på sin omgivning med en liksom avskalande blick som plockar bort allt som är skapat av människan så att landskapet återställs till sin ursprungliga form. En lek jag leker rätt ofta. Och hon var mycket tidig med att kritisera industrialiseringens förstörelse av naturen. Många upplysningstänkare såg ju mest framsteg där. 

Mary Wollstonecraft har för sin tid också en ovanligt framsynt syn på brott och straff. Hon skriver att samhället bär ansvar för att se till att människors initiativkraft används konstruktivt. När människor istället använder sin energi till förbrytelser så menar hon att det är samhället som har fallerat. 

En diskussion som är högst aktuell idag. 

Har hon rätt – eller är det mer komplicerat än så?

– I princip har hon rätt och där tillhör hennes tankar upplysningens allra mest framsynta. Sedan är det förstås mer komplicerat i många enskilda fall – i debatten idag lyfts det ju fram exempel på unga män som har fått extra stödinsatser från alla samhällets institutioner sedan de var småpojkar och som lik förbannat blir kriminella. Typ: Är det tacken? Men vad Mary menar, och vad hon har rätt i, är att samhället i stort måste organiseras på ett fundamentalt rättvist sätt, så att alla får samma chanser, oavsett i vilket sammanhang man föds. Här är skolan förstås en nyckel – vilket hon också vet och skriver, hon är ju en progressiv pedagog, säger Katarina Bjärvall och fortsätter:

– Hon är även fantastiskt framsynt i sin syn på straffrätt, där hon menar att fångar som hon möter i ett fängelse i Oslo, då Kristiania, troligen är mindre brottsliga än stadens societet, som berikar sig helt samvetslöst på det storkrig som pågår i Europa. Och det gäller inte bara den norska överklassen utan de besuttna klasserna i hela Skandinavien – de gör sig stora pengar på smuggling av gods till och från Frankrike. 

Om man talar om den erotiska, romantiska kärleken – eros, i antika termer – så menar jag att det i definitionen måste ingå en komponent av omdömeslöshet och galenskap

Mary Wollstonecraft menar att en kvinna som ”stärker sin kropp och utvecklar sitt förnuft” kommer att bli sin makes vän istället för en underdånig varelse – och då kommer hon ”inte längre att anse sig behöva dölja sin kärlek eller spela sval för att väcka hans åtrå”. Samtidigt brottades hon med kärleken. Katarina Bjärvall skriver i sin bok: ”Kärlekens väsen är att den sveper alla teorier över bord.” Det kan nog de flesta av oss relatera till i någon mån – men säger den meningen mer om tiden än om Mary Wollstonecraft?

– Jag tror väl att detta säger mycket, såväl om Mary och om hennes tid som om vår tid. Det är kort sagt tidlöst. Om man talar om den erotiska, romantiska kärleken – eros, i antika termer – så menar jag att det i definitionen måste ingå en komponent av omdömeslöshet och galenskap. Hela Marys relation med sin första dotters far, Gilbert Imlay, illustrerar detta och det är också den känsla som präglar hennes resa. 

– Samtidigt är hennes idéer om att kvinnor ska stärka sig intellektuellt och fysiskt för att bli mannens jämlike tänkvärda. Idag får man nog säga att de flesta kvinnor åtminstone intellektuellt är männens jämlikar – och ofta överlägsna – men har det gett det Mary hoppades på? Kan kvinnor avstå från att spela svala? Tyvärr inte, tyvärr lever de där könsrollerna kvar där en kvinnans passion kan avskräcka en man. Och där starka kvinnor fortfarande möter motstånd. Men desto större skäl att lyssna på Mary och sträva vidare mot de visioner hon hade.

Hon ser de förmögna som slavar under sin sysslolösa rikedom

Mary Wollstonecraft reflekterar ständigt över klasskillnader, och konstaterar att när vissa blir rika stiger levnadskostnaderna och andra får det därmed svårare. Vilka tankar väcker det i dig om dagens klassamhälle?

– Detta är en av hennes många skarpsynta observationer. På hennes tid fanns ingen välfärdsstat, inte ens någon idé om en välfärdsstat. Det närmaste man hade kommit var kanske kameralismen, som var en idé praktiserad av svenska och danska kungahus, där hovet i sin nåd investerade i strukturer som kom de fattiga till del – exempelvis ett sjukhus i Köpenhamn som hon skriver om. Syftet var förstås bland annat att köpa undersåtarnas lojalitet. 

Men Mary Wollstonecraft var skeptisk till detta. 

– Redan 1795 insåg hon att det som 200 år senare skulle kallas trickle-down-effekten eller nedsippringsteorin på svenska, är en chimär. Det är märkligt att samhället idag är på väg att tippa tillbaka till ideal som hon genomskådade. Kan man tänka sig att det säger en hel del om pengars kraft? Vi som samhälle har en stor tilltro till att rikedom ska ha kraft att spränga barriärer och sporra fattiga människor till närmast övernaturliga storverk à la den amerikanska drömmen, men i verkligheten blir de rikare bara rikare och de fattiga relativt sett fattigare. Så kapitalets lyskraft är bländande, men dess verkliga välgörande effekter är obefintliga.

Jag har gjort liknande omdömeslösa grejer för kärlekens skull, men att Mary gör det bevisar för mig att även kloka människor kan agera utanför alla ramar ibland 

Katarina Bjärvall möter under sin resa många som inte hört talas om Mary Wollstonecraft. Det är något hon hoppas att den bok hon nu skrivit om författaren, ”Lutad mot ett spjut”, kan bidra till att förändra. Inte minst för att hon menar att Mary Wollstonecraft, trots de många hundra år som gått sedan hon levde och verkade, har något att säga oss i vår tid.

– En viktig sak som har blivit tragiskt aktuell, är hennes fokus på krig. 1795 var det storkrig i Europa i efterdyningarna av franska revolutionen. Marys uppdrag i Skandinavien är sprunget ur kriget, eftersom hon letar efter en silverlast, ett krigsbyte som kommit på villovägar. Och överallt – i Göteborg, i Oslo/Kristiania och i Hamburg – ser hon hur giriga köpman drar nytta av den misär och den kris som uppstått i krigets skugga. De spekulerar i varor som det råder brist på. Där finns tydliga paralleller till idag, när man ser hur till exempel Saab-aktien rusar i höjden nu. 

– Och samma sak när hon ser ett kompani unga tyska soldater: hon tycker synd om dem eftersom de är så unga och har skickats ut på ett uppdrag som kommer att leda till att de antingen slaktar eller slaktas. Där kan jag inte låta bli att tänka på Ukraina. 

– Jag tänker också på detta att hon ser de förmögna som slavar under sin sysslolösa rikedom, precis som hon ser män som fångar i patriarkatet och tyranner som fjättrade vid sina envälden. System som bygger på över- och underordning gör på sikt alla till förlorare, ingen är fri förrän alla är fria. Där är det lätt att höra hennes röst genljuda genom århundradena. Köpmannakretsarna blev handeln som blev affärsvärlden som blev näringslivet som blev finansekonomin som blev den digitala stormaktstiden. Och då är det samhällets uppdrag att omfördela egendom och rättigheter. Där har vi ju jobb kvar att göra. 

För dig personligen, varför är Mary Wollstonecraft viktig?

– Hon är viktig för mig på ett personligt plan för att jag känner igen mig i henne. Kanske framför allt i hennes förmåga till besatthet. Dels hennes besatthet i skrivandet, men också att hon reser till Skandinavien, ensam med sin ettåring – och i och för sig en barnjungfru – i en osannolik förhoppning att få tillbaka sitt livs stora kärlek genom att hitta den skeppslast med silver som han har förlorat. Det är ju, ärligt talat, inte så klokt. Jag har gjort liknande omdömeslösa grejer för kärlekens skull, men att Mary gör det bevisar för mig att även kloka människor kan agera utanför alla ramar ibland. Det är en sorts bekräftelse.