Sverige ska få nya kärnkraftsreaktorer. Så lyder ett av Tidöpartiernas viktigaste löften till väljarna. Men hur kalaset ska betalas har varit ett frågetecken och därför tillsatte regeringen i vintras en utredning som ska ge svar på det. Nu har den landat på den moderate finansmarknadsministern Niklas Wykmans skrivbord.

Den modell som utredaren Mats Dillén nu förespråkar innebär bland annat förmånliga lån under byggtiden och ett garanterat pris för elen när reaktorerna är klara.

Sammanlagt 300 miljarder ska staten låna ut till dem som ska bygga, vilket ska räcka till fyra reaktorer, enligt förslaget. När reaktorerna tas i drift höjs räntan successivt. Utredaren tänker sig att detta ska göra att de statliga lånen så småningom ersätts med privata. Men om bolagen är illa ute, enligt de oberoende värderingar som ska göras två år efter driftstart,  kan räntehöjningarna bromsas. Omvänt kan räntan höjas i snabbare takt om bolagen går bättre än förväntat.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman som nu skickar ut förslagen på remiss pekar på den stora osäkerhet som den långa byggtiden innebär för elbolagen. Det gör att det krävs ett statligt engagemang, enligt Niklas Wykman.

– Tiden motiverar att staten ska ha en roll, säger han på en pressträff.

Staten kan låna pengar billigare än privata bolag, konstaterar han.

– Det blir billigare att bygga när vi gör det gemensamt.

Prisgaranti för företagen

De prissäkringsavtal staten ska teckna med bolagen innebär att de garanteras 80 öre per kilowattimme för elen från de nya reaktorerna. Om marknadspriset blir lägre skjuter staten till pengar och om marknadspriset kommer över miniminivån ska bolagen istället betala pengar. Ifall staten kommer att behöva skjuta till pengar ska detta finansieras genom en ny elskatt, enligt utredaren.

I januari publicerade SVT beräkningar från den statliga elproducenten Vattenfall som gav kärnkraftsmotståndare bränsle i debatten. Enligt dessa skulle ny kärnkraft kosta minst 90 öre per kilowattimme – närmare dubbelt så dyrt jämfört med vad regeringen räknat med. Samtidigt räknade Vattenfall med att marknadspriset för el landar på 50-60 öre 2045. Kort sagt: Om inte staten subventionerar lönar det sig inte att bygga.

Utredaren – som räknat med ett marknadspris på 67 öre per kilowattimme – räknar med att modellen skulle innebära att statsskulden ökar med 300 miljarder, men att det i bästa fall skulle kunna bli en plusaffär för staten i slutändan. Detta om projekten blir så lyckosamma – och elpriserna tillräckligt höga – för att staten successivt ska kunna höja räntorna på lånen.

Niklas Wykman pekar på det stora behov av el som den gröna omställningen väntas leda till och att alternativen till kärnkraftsutbyggnad – som batterilagring – också kan bli mycket kostsamma.

– Det är inte lätt, det är inte okomplicerat. Men det är viktigt att poängtera att om ny kärnkraft inte byggs måste något helt annat göras.

Tummen ner från MP

Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén tror inte på utredarens beräkningar.

– Vi vet att de kärnkraftsprojekt som bedrivits i Europa har blivit tre till fem gånger dyrare än vad man räknat med, säger han.

Daniel Helldén är övertygad om att modellen med garanterat pris kommer att bli kostsamt för konsumenterna. 

– Hushållen kommer att behöva betala en Ebba Busch-skatt under decennier framåt. Beräkningarna av elpriset är glädjekalkyler.

Daniel Helldén anser att ny kärnkraft helt enkelt inte behövs för att fördubbla elproduktionen om man satsar på den teknik som finns för att lagra energi.

– Det ligger drösvis med ansökningar om havsbaserad vindkraft som tillsammans med de lösningar för att balansera systemet som finns idag täcker behovet.

S håller dörren på glänt

Socialdemokraternas energipolitiska talesperson Fredrik Olovsson menar att regeringen tappat kontrollen över energipolitiken – och att bilden av att bygga kärnkraft på plats snabbt och hålla elpriserna låga har krackelerat. Men han utesluter inte att förslag av det slag som nu presenterats skulle kunna ingå i den blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken hans parti så gärna vill se.

– Man måste kunna prata om allt om man ska komma överens brett. Men ny kärnkraft är bara en del av energipolitiken, vill man få billig el på plats snabbt är det andra saker som behövs, säger Fredrik Olovsson.

Han anser att regeringen har ett ensidigt fokus på kärnkraft som är olyckligt.

– Det man borde göra allra först är att säga ja till alla de havsbaserade vindkraftsparker som ligger på regeringens bord och se till att kommunerna kan få ersättning för att säga ja till landbaserad vindkraft.

Att erbjuda förmånliga lån för investeringar är en sak – men att erbjuda elbolagen ett garanterat pris med hushållens pengar är en annan, enligt Socialdemokraterna. Om elbolagen ska garanteras ett pris måste det i så fall vara den industri som skriker efter ny el som står för notan.

– För att kunna få ny kärnkraft på plats måste industrin kliva fram och säga att de är beredda att teckna avtal. Det är ingenting man kan slänga i knäet på hushållen.