Kampanjen lanserades för en dryg vecka sedan med tre filmer som visar klassrum där elever stirrar på sina telefoner, stökar omkring på golvet och spelar dataspel. Lösningen finns på Jensens grundskolor där eleverna är välklädda och skriver prydlig skrivstil.
Men delar av Jensens kampanj har varit stökig. På X har de ett verifierat konto som delar debattartiklar och inlägg. Kontot sköts av en medarbetare från Jensen, men några av kontots inlägg har varit så märkliga att flera skoldebattörer misstänkt att det rör sig om ett trollkonto.
”Det är riktigt dåligt! ”
Filippa Mannerheim blir riktigt förvånad när hon får reda på att det rör sig om ett äkta konto från Jensen.
– Nej, herregud! Jag tänkte att det här är ett fejkkonto för det beter sig som ett fejkkonto.
Hon tycker hela kampanjen är ”tramsig”.
– Det blåser starka traditionella vindar inom skoldebatten nu och det plockar en friskola upp omedelbart. Och gör det så cyniskt och tramsigt. Det är riktigt dåligt! De har suttit i säljmöten och bestämt sig för att kränga svensk skola. Skolan är för viktig för att hålla på och leka affär. Hela det här spelet är groteskt och ovärdigt.
”Håll tyst och sitt ner!”
På kampanjens hemsida skriver Jensen att ”Vi står upp för disciplin, bildning och lärares auktoritet”. Det står att de läser klassiker, övar skrivstil och att läraren ”med auktoritet får äga klassrummet”.
Det gör Filippa Mannerheim upprörd.
– Jag blir förbannad för de kommer och vevar med snygga fasader och ”vi har alltid gillat handskrift”. Håll tyst och sitt ner! Det är dumheter de sitter och prånglar ur sig, rena lögner. Är det något som friskolorna gjort är det ju att jobba oerhört progressivt och digitalt för att det är billigt.
Samtidigt har Jensens konto flera gånger delat Filippa Mannerheims inlägg och krönikor från Vi Lärare.
– De använder lärare och forskare, som kämpar för att skolan ska bli bättre, i sin egen marknadsföring. Det är oerhört cyniskt och kalkylerande, säger hon.
I lördags gav sig kontot ut på X sent på kvällen för att debattera skola. De skriver att Filippa Mannerheims ”intresse är lika med noll” att besöka dem och att hon därmed ”inte är intresserad av att se verkligheten”, och att skoldebattören Marcus Larsson är ”en lobbyist som inte är intresserad av verkligheten”.
Kopplat till nyetableringar?
Marcus Larsson, från tankesmedjan Balans, är förvånad över skolans agerande via kontot som han också trodde var ett fejkkonto.
– Kontot är ett fullständigt skämt! Det är inte så många formella skolkonton som sitter klockan 22.40 på en lördagkväll och diskuterar skolfrågor på X, säger han.
– De har sett hela Liberalernas stab göra precis som lärarna på X och tänkt att där måste vi vara. Men de har inte förstått kritiken mot marknadsskolan och Jensens existens.
Marcus Larsson tycker att materialet Jensen delar nu har samma stuk som vanligt, en överklasstil med perfekta barn och lite Jehovas vittnen.
– Ta en Jehovas vittnesbild och sätt på dem slips, då får man Jensens kommunikation.
Vi kommer få se fler kampanjer från skolkoncernerna inom den närmsta tiden, tror Marcus Larsson. Elevunderlaget går ner och friskolorna måste profilera sig hårdare.
– Jensen har hållit en väldigt låg profil i debatten och ägarna har knappt yttrat ett ord utåt. De känner nog att den pedagogiska diskussionen nu går åt rätt håll för dem med deras överklasskolestil. De har en del känsliga nyetableringar på gång i Örebro och Göteborg där politikerna sagt att det inte finns något behov. Då behöver de ha ett bra svar till varför de ska etablera sig ändå: Titta, alla föräldrar vill ha den här klassiska skolan!
Sorterat bort stökiga elever
Marcus Larsson berättar att Jensen kan ha ordning på sina skolor för att de riktar sin marknadsföring bort från resurskrävande elever.
– I Upplands Bro, som jag har granskat, har de tagit de duktiga barnen och lämnat kvar de som inte är så duktiga i den kommunala skolan som nu har ekonomiska problem.
Jensen ser till att ha ett lätt elevunderlag och säger sedan att framgången beror på deras koncept.
– De tar hand om elever som vem som helst skulle kunna undervisa. Men elever som skulle behöva en traditionell skola behöver också mycket hjälp och hög lärartäthet – och det är inte aktuellt för Jensen. En traditionell skola har hög lärartäthet och ger hjälp till de som behöver. Är det verkligen situationen på Jensen? Senaste gången jag kollade lärartätheten så var den usel på Jensen. Är det så klassiskt svenskt? undrar Marcus Larsson.
Jensen: Svarar på hårda angrepp
Jensens affärsområdeschef Mats Rosén vill inte ställa upp på en intervju med Dagens ETC men svarar via mejl. Han skriver att det är en medarbetare som arbetat flera år på Jensen som sköter kontot på X.
Kontot har varit ganska hård i tonen mot skoldebattörer. Varför?
”Skoldebattörer som Marcus Larsson skriver att han 'äcklas av tanken att vi finns' och att vi är en 'smutsfläck'. Filippa Mannerheim skriver att vi är 'vidriga', 'monster' och 'skojare'. Vår medarbetare svarar på de hårda angrepp som riktas mot Jensen. Skoldebattörerna har ett grovt och nedsättande språkbruk som inte är acceptabelt för oss. Det paradoxala är att de verkar provoceras av att vi försöker göra svensk skola bättre. De är uppenbarligen inte alls intresserade av att förbättra svensk skola.”
I kampanjen ger ni en mörk bild av svensk skola samtidigt som ni framställer er själva som lösningen. Kritiker hävdar att ni plockar ”lätta” elever från studievana hem och gör situationen i den svenska skolan värre. Vad anser ni om det?
”Vi plockar inte lätta elever, alla är välkomna till oss. Vi har en blandad elevgrupp – beroende på var våra skolor är belägna och vilka som bor där. Det kommer rapporter och undersökningar regelbundet som visar på svensk skolas utmaningar. Vi vill visa på hur det fungerar på Jensen – en klassisk svensk skola som fungerar på traditionellt vis.”
Ni har skoluniformsliknande kläder. Är det klassisk svensk skola?
”Vi har inte skoluniform på våra skolor – vissa elevråd har köpt in skolkavajer och vi använder skolkavaj vid särskilda speciella tillfällen på några skolor.”
