– Det här är prioriterat för man får så mycket inblick i hur det står till med den svenska skolan, säger hon.
Schemat är pressat. Först på vägen tillbaka till departementet hinner hon berätta om sig själv.
27 år fyllda blev Aida Hadžialić Sveriges genom tiderna yngsta minister när hon klev på posten i början av mandatperioden. Vid det laget var hon van vid att ett och annat ögonbryn höjdes när hennes ålder kom på tal. Redan som 23-åring utsågs hon till kommunalråd i hemorten Halmstad.
– Då var det många som sa att ”Hon är så ung, hur ska det här gå?” Jag jobbade på, gjorde mitt och tog det ansvaret. Jag lade en stor förväntan på mig själv att jag skulle leverera och visa att jag kan ta ansvar för en kommun på nästan 100 000 invånare.
Aida Hadžialić berättar att hennes inställning var densamma efter Stefan Löfvens telefonsamtal om ministerposten.
– Jag kommer att leverera och har redan levererat tunga reformer under det här året som gått.
”Här kan jag andas ut”
Allt började i Foča, där Aida Hadžialić växte upp med sin mormor och två hårt arbetande, om än något frånvarande, föräldrar med toppjobb. Men staden är också känd för de scener som utspelades där under Bosnienkriget.
– Jag kommer ihåg när en militär knackade på hemma hos oss i vår lägenhet. Han hade vapen över hela kroppen och hotade oss och sa att ”ni har en halvtimma på er att packa och lämna”. Jag minns paniken som mina föräldrar upplevde.
Det hade hunnit mörkna när familjen nådde sin slutdestination efter flykten från Foča. Flera tält var uppställda och hon kröp in i ett av dem. Främmande ord hördes utanför tältduken, senare fick hon veta att det var svenska med skånsk dialekt. Därute smattrade regnet, men det är en trygg plats. Aida Hadžialić lyckas äntligen somna.
– Det är det Sverige symboliserar för mig. Här kan jag andas ut.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Efter ett tag slog familjen sig ner i Halmstad.
– Jag antar att mina föräldrar tänkte att någon gång kommer vi att kunna åka tillbaka, men sedan blev det svårare ju mer jag blev en del av Sverige.
De bestämde sig för att stanna. I gymnasiet läste Aida Hadžialić International Baccalaureat-programmet och gick ut med toppbetyg.
– Jag visste att om jag klarade skolan väl så kommer jag att få en bättre framtid. Jag hade enormt bra och engagerade lärare.
Göran Persson är en förebild
Aida Hadžialić reflekterade mycket över vilka förutsättningar hon hade, trots sin bakgrund och att föräldrarnas högavlönade jobb tillhörde det förflutna. Ett spirande politiskt intresse tog fart och när förebilden Anna Lind mördades beslutade hon sig för att gå med i SSU. Aida Hadžialić grät när hon hörde om attacken mot den dåvarande utrikesministern.
– När Anna Lind rycktes bort var det som att ett hopp ryktes bort.
Göran Persson är en annan förebild. Hon menar att han gjorde ett ”vidunderligt bra arbete” under 90-talet med att bygga Sverige samtidigt som man tog emot flyktingar från forna Jugoslaven.
Men Aida Hadžialić stödjer också den nuvarande regeringens flyktingpolitik.
– Å ena sidan känner jag väldigt mycket för dem som flyr nu. Jag kan relatera till det.
Hon fortsätter:
– Mitt ansvar å andra sidan är att se till Sveriges bästa och jag är statsråd i den svenska regeringen. Jag är satt för att se till att den svenska välfärden fungerar.
Hon berättar att det finns en förväntan på att hon ska avvika från regeringens ställningstaganden i flyktingfrågan. Det var en av orsakerna till att hon uttalade sig kritiskt om identitetspolitiken inom vänstern i en uppmärksammad intervju i Aftonbladet, men tillägger att det främst handlade om en vilja att förflytta diskussionens fokus till att handla om klassfrågan.
– Man pratar om väldigt elitistiska, akademiska begrepp som rasifiering, vithetsnorm … Att man kategoriserar människor utefter det. Jag tycker inte att den sortens begrepp och begreppsbildning är ett sätt att bemöta människor på.
Du har mötts av en del kritik, bland annat att du inte ser maktstrukturer.
– Jag tycker att de hamnar snett i den kritiken i det avseendet att det naturligtvis är så att jag vet att det finns diskriminering och det finns strukturer, rasistiska i vissa avseenden, som man måste hantera. Men däremot behöver vi skifta fokus för debatten. Vad är det debatten handlar om i huvudsak? Där vill jag prata om att människor oavsett klassbakgrund ska ges möjlighet att förverkliga sina drömmar. Att det handlar om att de unga människorna i förorten precis som unga på landsbygden kan ha en framtidstro oavsett var i landet de bor och vilka förutsättningar de har. Jag vill inte värdera förtryck beroende på vilken färg du har.
Tillbaka till bilen ut till studiebesöket i Tumba. Aida Hadžialić ser flera reformer framför sig. Mer tid för undervisning för lärarna, högskolebehörighet för alla gymnasieprogrammen, mer likvärdiga och centraliserade nationella prov, ett mer ämnesinriktat betygssystem. Förhoppningen är att allt ska genomföras under mandatperioden. Aida Hadžialić berättar att betygen är ett vanligt samtalsämne under studiebesöken på landets skolor.
– Många elever upplever att det nuvarande betygssystemet är bestraffande snarare än belönande, säger hon.
Aida Hadžialić blev heller inte förvånad när några elever vid en skola i Sollentuna kunde visa på att de bedömdes olika trots att de genomfört en uppgift på samma sätt. Hon berättar att rättsosäkra betyg också går att koppla till skolans utveckling i stort.
– Dessvärre har vi fått en marknadsskola som jag tycker är bedrövlig rent ut sagt. Skolan har avreglerats och vi har fått en vinstjakt i skolan där glädjebetyg har blivit ett konkurrensmedel.
Aida Hadžialić vill se ett stopp för vinstjakten samtidigt som hon tycker att det ska gå att välja skola.
– Den här marknadsliberala logiken att det är bra ifall en skola går i konkurs för då fungerar systemet, enligt deras devis, det är upp åt väggarna fel.
En av Aida Hadžialićs stora hjärtefrågor är yrkesprogrammen. Hon har varit med och utsett 2016 till Yrkesutbildningarnas år, med syfte att höja dess status. Enligt Aida Hadžialić valde ungefär hälften av eleverna yrkesprogram innan Alliansens gymnasiereform år 2011, jämfört med nuvarande 36 procent. Hon kallar Jan Björklunds (L) initiativ att ta bort den obligatoriska högskolebehörigheten för ogenomtänkt och är kritisk till hans senaste förslag om ytterligare förenklingar.
– När han stigmatiserar de här eleverna och programmen som något för de studiesvaga är det självklart att folk väljer bort det.
Ojämlikheten inom den svenska skolan
En annan återkommandefråga är ojämlikheten inom den svenska skolan. Uppgifter från Skolverket visar på att aspekter som kön, härkomst och föräldrarnas utbildningsnivå påverkar elevernas betyg och Aida Hadžialić menar att det senaste fått en allt mer avgörande roll.
– En växande klassklyfta speglas också i form av en kunskapsklyfta. Man reproducerar det sociala arvet, vilket är ytterst allvarligt och det måste vi sätta stopp för.
Bilen kör in på skolans parkering. Första stopp för dagen är byggprogrammet, där ett team guidar runt bland friggebodar och kakelväggar. Flera elever från kommer fram och hälsar och Aida Hadžialić får snart på sig en röd hjälm inför en symbolisk montering av ett fönster med några av ungdomarna. ”Tur att den inte var blå”, skämtar någon. Kamerorna smattrar.
Efter att eleverna ställt upp sig för en gruppbild berättar Aida Hadžialić att arbetsmarknaden skriker efter elever med yrkeskompetens.
– Jag vill att ni ska känna det, inombords på riktigt att ni är högprioriterade. Det är egentligen min enkla ansats med att jag är här. Och ni vet ju vår statsminister, Stefan Löfven, han är en yrkesarbetare själv. Han är svetsare i grunden och nu är han Sveriges statsminister. Det är en resa som möjliggörs i ett land som Sverige. Man ska kunna förverkliga sina drömmar oavsett klassbakgrund.
”Det lät som ett väldigt bra första majtal”, skämtar en av lärarna.
”Man hälsar på alla”
Fikapaus. Eleverna Bashar Maiki och Mohammed Hussein är påtagligt stolta över att få visa upp sin skola för en minister.
– Den här skolan är redan bäst, den kan inte bli bättre, säger Bashar Maiki innan han går in i matsalen.
Rektorn Alf Solander slår sig ner på en bänk. Högskolebehörigheten och vikten av en lugn arbetsmiljö finns med hans mentala lista över saker att ta upp med representanterna från utbildningsdepartementet. Han vill också få till ett samtal om styrordningen.
– Jag hoppas att de förstår att skolorna måste få ha mycket självstyre och bygga sina organisationer utifrån lokala förutsättningar.
Gruppen går vidare till ett av byggelevernas klassrum och sätter sig i två soffor. Aida Hadžialić vill veta vad som får eleverna att trivas.
– Man går och hälsar på alla, det spelar ingen roll vem det är utan man hälsar på alla och kollar att de mår bra. Det är väldigt viktigt, säger en elev.
– Jag märkte det, jag blev väldigt glatt överraskad när ni kom fram, svarar Aida Hadžialić.
Det har bara gått någon vecka sedan Aida Hadžialić förkunnade Yasri Khans (MP) vägran att ta i hand som oacceptabel i Aftonbladet. Hon förklarar sitt ställningstagande:
– Det är en del av de svenska värderingarna, en av våra principer att man behandlar män och kvinnor på samma sätt. Vi grundar det här samhället på jämlikhet, jämställdhet, respekten för alla människors lika värde. Då är det viktigt att markera att vi har det så nu och ska ha det så även framöver.
Manuella Haddo och Rebecca Hellman sitter med varsin energidryck framför sig på bordet. Aida Hadžialić undrar hur det är att gå på fordonsprogrammet, där de som tjejer är i minoritet.
– De tar väldigt mycket plats, säger Rebecca Hellman.
– Men vi sätter ner foten, fortsätter Manuella Haddo.
Tillsammans med de andra eleverna och personalteamet fortsätter samtalet om digitalisering, styrkedjan och lärarbristen.
– Inom socialdemokratin har man ofta inte velat betala priset det kostar att professionalisera en organisation, kommenterar rektor Alf Solander.
Aida Hadžialić kontrar med att de nu avsätter tre miljarder årligen för höjda lärarlöner.
I korridoren på väg till nästa programpunkt passerar följet några elever. Aida Hadžialić blir presenterad.
– Lycka till nu! Plugga på, uppmanar hon innan det är dags att skynda vidare.
Diskussion om vad demokrati innebär
Efter det sista stoppet med lunch på restaurangprogrammet är det dags att åka tillbaka. Aida Hadžialić berättar att integrationsarbetet är starkt sammankopplad med skolfrågan. Hon vill se ett ökat fokus på att vuxna asylsökandes kunskaper och kompetenser ska valideras, samt bättre möjlighet till bristjobbsutbildningar.
– Där spelar yrkesprogrammen också en viktig roll.
Två andra aktuella frågor för Aida Hadžialić är att få fler elever att fullfölja gymnasiet och att problemstämplade skolor behöver utökade resurser för att kunna erbjuda en jämlik utbildning.
– Vi måste både rekrytera fler lärare och skolor måste ha bättre möjligheter att anställa vuxna i skolan. Du hörde ju Alf, rektorn, som pratade så mycket om att det är pedagogen som är viktigast. Att den enskilda läraren får vara proffs och att lärare måste få ett tydligt mandat att äga undervisningen och kunskapsutvecklingen.
Hur ser budgetförutsättningarna ut?
– De ser väldigt bra ut skulle jag vilja säga, även om utgångsläget är svårt efter åtta år av Björklunds politik. Vi investerar tre miljarder mer i skolan än de borgerliga.
Aida Hadžialić hämtar en kaffe innan hon sätter sig i departementets lokaler i centrala Stockholm. Hon berättar att många unga från forna Jugoslavien är stolta över att någon med deras bakgrund blivit minister och att det bidragit till en diskussion om vad demokrati innebär. Aida Hadžialić är bekymrad över nationalismen i hemlandet och den ökade polariseringen och segregationen i flera delar av världen.
– Det här är oroväckande och det är därför det blir så extremt viktigt att vi markerar kring vilka värderingar vi vill samlas kring i Sverige.
Glad över det oväntade stödet
Aida Hadžialić befann sig nyligen på en rundresa i Bosnien och Kroatien för att bland annat prata om ”de svenska värderingarna”. Göteborgs-Posten avslöjade att hon fastnat på bild med en ungdomspolitiker som hamnat i blåsvädret för sina homofobiska åsikter. Nyheten spreds i några andra tidningar, men Aida Hadžialić tog det hela med ro.
– Jag tyckte inte att jag gjorde något fel där. Jag var på ett universitet och pratade med över 200 elever och omkring 30 stycken av dem ville ta en selfie med mig. Efteråt får jag reda på att den här killen tycker på det här viset, vilket jag tar ett kraftigt avstånd ifrån såklart. Jag var där med det motsatta syftet.
Det är snart dags för Aida Hadžialić att åka vidare till nästa studiebesök. Mitt i det fullpackade schemat försöker hon hinna med sitt egna liv med bland annat teaterbesök, konserter, resor med pojkvännen och träning.
– Schemat lite för tight för annat, så när jag lyckas hålla mig till de bitarna så är jag väldigt nöjd.
Flera skolpolitiska frågor hinner komma upp på dagordningen kort efter att vi avslutat intervjun. Moderaterna gör en helomvändning och vill återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Aida Hadžialić mejlar att hon är glad över det oväntade stödet.
– Dagens trevligaste nyhet är att M byter fot om högskolebehörigheten gällande yrkesprogram. Hoppas även Liberalerna vaknar upp snart.
Samtidigt rullar en debatt igång om Skolverkets besked att lärare kan vara generösare med B- och D-betyg. Just ordet ”kan” utmålas som för luddigt av kritikerna. Enligt Aida Hadžialić ska regeringen arbeta vidare med Skolverkets förslag.
– Det behövs ett betygssystem som ställer höga krav och kräver ansträngning samt ger elever betyg som speglar deras kunskaper.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
