Elin Starck: ”Jag är kanske den miljövänligaste tomatodlaren i Sverige”
Bild: Linnéa Tammerås
ETC nyhetsmagasin
Att odla själv är inte bara roligt, det är också en insats för klimatet. Det förklarar trädgårdsmästaren, tomatodlaren och ”örtnörden” Elin Starck, som menar att jorden är det viktigaste vi kan odla.
Vilka tomatsorter du som hobbyodlare ska välja, beror helt på vad du är ute efter och vilka förutsättningar du har, säger hon.
Som ung blev hon så intresserad av örter att hon köpte varenda bok hon kom över.
– Det gjorde mig väldigt fascinerad att det finns örter där ute som kan hjälpa mig. Du kan kalla mig nörd, det är okej, säger Elin Starck och skrattar.
Intresset har följt henne genom livet, fortfarande är hennes skafferi fyllt av burkar med torkade örter, tinkturer (koncentrerat extrakt av en växt) och örtsirap, och hon använder sitt skafferi bland annat till att göra olika sorters te för att främja hälsan.
I dag är Elin Starck trädgårdsmästare, hon har en lång utbildning och stor erfarenhet i ryggen. Läkeörterna är ett av många fritidsintressen, men på jobbet odlar hon framför allt tomater. När ETC möter henne på arbetsplatsen i Katrineholm lyser solen in genom glasfönstren i växthuset. Det snöar utanför. Ändå är det tid att odla.
De tidiga sådderna med bland annat purjolök, kronärtskocka, chili och paprika spirar redan i sina brätten, och årets tomater ska precis sås.
Den som har ett växthus kan börja tidigare, men odlar du på friland tycker Elin Starck att det räcker gott att sätta sina tomatfröer i april.
– En bra tumregel är att man ska räkna 6–8 veckor bakåt från den tidpunkt när man ska plantera ut sina tomater. De sista frostnätterna brukar vara under första veckan i juni, så ska man ha dem på friland så vänta med att så till april, förklarar hon.
Tomatodlingen ärspännandeoch givande. Men det var med örterna allting började.
– Kryddväxter och läkeväxter var min första odling. Är man nybörjare på odling är det lätt att man stukas av växter som kräver mycket skötsel, så örter är bra att börja med. Det blir faktiskt bättre ju ”sämre” de har det!
Hon stannade inte heller vid den egna lilla odlingen, utan gav sig ut i naturen.
– Hittade jag någon ört jag inte kände igen slog jag upp den. Till slut kunde jag alla. Jag började hamstra, till slut var skafferiet fullt av burkar.
Elin Starck komponerade olika teer, som kvällste och förkylningste. Hon grävde upp de saponinrika rötterna av såpnejlika.
– De löddrar så pass att det går att tvätta håret, det var en wow-effekt! Men egentligen är det ju lite märkligt att en tonåring, som jag var då, ägnar sig så frenetiskt åt läkeväxter. Jag hade inte direkt några krämpor, inget som behövde botas.
Hon ler. Idag håller hon kurser i att ”odla ditt husapotek” och hon blir provocerad av att vissa kallar läkeörter för humbug.
– Våra läkemedel härstammar från naturen, jag tycker att det är dumt att göra det svart eller vitt. Läkemedel är koncentrerade, testade för biverkningar och man kan dosera dem exakt. Det har räddat många liv, men vi behöver inte ställa det mot varandra. Örter är mildare, men det är tillräckligt potenta för att man ska göra ett uppehåll mellan varven om man gör en kur, säger hon.
Hippokrates lär ha uttalat ”Låt maten vara din medicin och din medicin din mat”.
– Se på oss idag. Vi äter för lite grönsaker, för mycket socker. Hans citat håller än idag!
Alla örter smakar inte gott i te, Elin Starck tar brännässla som ett exempel.
– Nässla är en känd läkeväxt och helt fantastisk! Den är fullproppad med vitaminer och mineraler, lite av en multivitamin. Vi får till exempel i oss hela 218 procent av dagsbehovet av C-vitamin från bara ett hundra gram nässla. En tesked täcker alltså dagsbehovet. Man blir nästan lite religiös när man tänker på det, att naturen har försett oss med detta! Nackdelen är ju att nässelte inte är jättegott.
Pulver är mer användbart i vardagen. Elin kör sina torkade nässlor i en mixer och använder pulvret till exempel i en smoothie eller i brödbak. Helst plockar hon späda skott på våren, eftersom de har högre näringsvärde.
Örter har olika egenskaper. Hon berättar att de beska örterna är fantastiska för magen.
– Cikoria, eskarolesallat, maskros… När man äter besk mat signalerar smaksensorerna i munnen att det är mat på gång, vilket är särskilt bra innan du äter tung mat. Julmat är ju ett sådant exempel, så kom de beska dropparna till, kan jag tänka mig.
Därför är det bra för hälsan att en förrätt gärna får innehålla beska smaker – om de ska ge positiv effekt för matsmältningen bör det beska tas 20 minuter innan huvudmåltiden.
– Rosésallad, tycker jag till exempel passar bra i en förrätt och självklart ruccola.
Läkeörterna har följt Elin genom åren, men som professionell trädgårdsmästare har hon de senaste åren specialiserat sig på tomater – i år odlar hon inte mindre än 50 tomatsorter.
En av de viktigaste förutsättningarna för tomatodlingen menar Elin Starck är att odla jorden, som har en fantastisk kapacitet att binda kol, vilket i förlängningen är klimatsmart. Att odla jordens ekosystem handlar bland annat om att ge förutsättningar för ett rikt mikroliv och när du uppnår det minskar behovet av tillförd näring och vatten. Hon förklarar:
– I mina odlingar tillför jag organiskt material som håller fukten bra och gynnar mikrolivet, jag blandar in ungefär 20 procent biokol som ger bra struktur åt jorden och håller både näring och fukt och jag tillsätter en produkt som kallas Jordkraft, som består av effektiva mikroorganismer.
Ett rikt mikroliv nyttjar näringen i jorden mer effektivt vilket gör att man kan minska näringstillförsel till jorden.
Hon inte bara älskar att prova nya tomatsorter, äta dem och tillaga dem. Elin Starck vill dessutom gärna slå ett slag för att så många som möjligt odlar sina egna tomater, eftersom de som drivs upp i uppvärmda växthus är verkliga energibovar.
– Jag såg ett nyhetsinslag om en större tomatodlare, hans elräkning brukade ligga på en miljon i månaden, för att förra vintern höjas till två, och nu i vinter steg priset ytterligare. Det säger något om hur mycket energi som går åt för att odla i uppvärmda växthus.
Det växthus Elin Starck odlar i drivs helt av solpaneler plus spillvärme från en biokolsugn.
– Jag är kanske den miljövänligaste tomatodlaren i Sverige, jag har inget näringsläckage, då jag tillför mycket låga doser näring, men desto mer mikroliv.
Vilka tomatsorter du som hobbyodlare ska välja, beror helt på vad du är ute efter och vilka förutsättningar du har, säger hon.
– Har du varken trädgård eller balkong så kan du faktiskt odla tomater i fönstret. Håll då utkik efter sorter som kallas ”microdwarfs”, dessa är mycket lågväxta, 15–40 centimeter och ger små men söta frukter. Sorter som har god smak är ”Vilma” och ”Delice de neuilly”.
Men man kan också välja tomatsort för smaken. Vissa kallar Elin Starck för ”godissorter”.
– Finns det något godare än solvarma körsbärstomater? En stor favorit är ”Mei wei”, tätt följd av ”Naranja” och ”Black sweet cherry”.
Dessutom vill Elin Starck slå ett slag för att vi måste börja våga att odla tomater på friland.
– Oftast går det alldeles utmärkt så länge sorten har en tidig mognad.
Hennes favoriter på friland är ”Zloty ozarowski”; en orange stor frukt som är mycket saftig och god. Hon odlar också gärna bifftomaten ”Copia”, en ”vrålsnygg tomat” som är gulorange med röda strimmor och är dessutom mycket god aromatisk smak.
– Jag måste också nämna sorten ”Koralik” som är en riktigt frisk tomat som nästan beter sig som en marktäckare, ger mängder av röda små frukter som man kan slösa med.
Orden forsar ur Elin Starck, du kan fråga om tips på tomater som passar till pastasås, de som håller för vinterförvaring och de som fungerar bäst där säsongen är kortare, som Norrland. Svaret kommer direkt. Hon kan tomater på sina fem fingrar. •
Vill du fortsätta läsa?
Bli prenumerant på ETC nyhetsmagasin!
Om du redan är det
loggar du in här
.
Få ETC nyhetsmagasin i brevlådan ändra fram till sommaren och Liv Strömquists senaste bok Pythian Pratar på köpet! Ingen bindningstid - avsluta när du vill. Beställ före 15 dec.