Efter Trumps seger säger det största Tidöpartiet Sverigedemokraterna att det inte räcker på långa vägar. Till Sveriges Radio sa den försvarspolitiska talespersonen Lars Wistedt i torsdags att det kan krävas fyra procent av BNP, vilket skulle innebära ett tillskott på över hundra miljarder årligen. Liberalerna vill inte sätta någon siffra, men understryker att det man hittills kommit överens om är ”ett golv, inte ett tak”. Centerpartiet å sin sida vill upp till tre procent av BNP, flera tiotals miljarder mer än idag.

De nya kraven välkomnas av krigsvetaren och Rysslandsexperten Oscar Jonsson.

– Man behöver se att världen håller på att bli mycket mer osäker, säger han.

Och bråttom är det, enligt Jonsson. I dagsläget är Ryssland fullt upptaget i Ukraina och utgör inte något omedelbart militärt hot mot Natoländer. När kriget tar slut kommer stormakten behöva tid för återhämtning. Men Oscar Jonsson hänvisar till tyska varningar om att Nato måste vara redo för ett krig mot Ryssland redan inom fem år. Och att öka sin försvarsförmåga tar tid. Ledtiderna är långa både när det gäller att utbilda personal och att köpa in vapensystem.

– Tumregeln har varit att det tar tio år att få stora system på plats. Om det kan vara krig om fem år, då har vi ett problem.

”Tystnar aldrig”

I debatten om ett svenskt Natointräde hävdade förespråkare att ett medlemskap skulle vara det billiga alternativet, påminner Gabriella Irsten, sakkunnig på Svenska freds.

– Om vi inte gick med skulle vi behöva lägga ännu mer på försvaret, sa man. Men rösterna som vill ha mer resurser till försvaret tystnar aldrig.

Bakgrunden till de nya kraven på upprustning är en oro för att Donald Trump ska lämna Ukraina liksom Europa som helhet i sticket. Den tillträdande presidenten har sagt att han ska fixa fred i Ukraina på 24 timmar. Den fredsplan som hans blivande vicepresident JD Vance pratat om, betraktar Oscar Jonsson i praktiken som ett krav på ukrainsk kapitulation. 

I ett kampanjtal i vintras sa Trump att han skulle låta Ryssland göra vad det vill med Natoallierade som inte betalar ordentligt för sitt försvar, har tolkats som ett underminerade av artikel fem i Natostadgan där medlemsländerna lovar varandra stöd vid ett angrepp.

Men den som tror att massiv upprustning gör oss säkrare gör det lätt för sig, anser Gabriella Irsten. Efter Natointrädet är avskräckning ordet på svenska militärers läppar. Det svenska försvaret ska inte bara stå vid gränsen och vara redo om det värsta inträffar. Man ska aktivt visa upp sin förmåga, exempelvis genom övningar och på så sätt avskräcka Ryssland från ett angrepp.

– Risken blir större för misstag eller att man misstolkar varandra på ett sätt som leder till konflikt och krig.

Om avskräckning överhuvudtaget fungerar eller bara driver på en upprustningsspiral som ökar osäkerheten kan man inte veta, enligt Gabriella Irsten. Hon önskar att man från svensk sida ansträngde sig för att stödja demokratiska krafter i Ryssland. Istället riskerar man att ge Putin argument för att rusta upp ännu mer, anser hon. 

– Det kan bidra till att Putin får det han vill genom att säga ”kolla, de är ett hot”.

Med den oberäkneliga Donald Trump som amerikansk överbefälhavare blir Natomedlemskapet ännu mer problematiskt i Svenska freds ögon. Gabriella Irsten påpekar att om Natomedlemskapet ska vara något värt måste övriga Natoländer vara beredda att komma till undsättning vid ett angrepp. Hon menar att Sverige sedan Natointrädet tassat extra mycket på tå för att inte stöta sig med USA.

La ner röst om kärnvapen

Så sent som i förra veckan la Sverige ner sin röst när FN:s generalförsamling med förkrossande majoritet – inklusive flera Natoländer – röstade för att tillsätta en kommitté som ska belysa vilka konsekvenser ett kärnvapenkrig skulle få för människor och samhällen. Bland de som inte stödde resolutionen fanns USA och övriga kärnvapenstater.

– Sverige anpassar sig redan nu efter USA i utrikespolitiken, säger hon.

Sverige har varit beroende av USA för sin säkerhet under hela efterkrigstiden, invänder Oscar Jonsson. Och flera gånger tidigare har landet haft presidenter med en utrikespolitik som svenskarna inte gillat.

– Det ser inte jag som ett argument mot Nato. Snarare att det blir viktigare att vara med i en försvarsallians med de trettio andra medlemsstaterna, utöver USA, som åtagit sig att försvara Sverige.

Vad Trump kommer att göra går inte att veta, understryker Oscar Jonsson. Retoriken signalerar ett svagt intresse för Nato, men på vilket sätt den blir till handling är en öppen fråga. Under sin förra period i Vita huset verkställdes inte hoten om Natoutträde.

– Han använde snarare Nato för att få Europa att spendera mer på försvaret och stärka amerikanskt inflytande. Hade han dragit sig ur hade han inte haft så mycket inflytande på européerna.

Lån istället för gåvor

Inte heller hur Trump kommer agera gentemot Ryssland och Ukraina går att vara säker på. En möjlig utväg är att stödet till Ukraina kommer i form av lån istället för gåvor, enligt Oscar Jonsson. Trumps tidigare sändebud i Ukraina, Kurt Volker, tror att Trump kommer utlova utökat stöd till Ukraina, men i form av just lån. På så sätt ska Putin pressas till eftergifter, resonerar den tidigare Trumpmedarbetaren i en intervju med Kyiv independent.

– Då kan USA fortsätta stödja Ukraina, men Trump kan sälja det som affärer som gynnar försvarsindustrin, säger Oscar Jonsson.

Från europeiskt håll bör man göra vad man kan för att förmå USA att hålla i stödet till Ukraina, anser Oscar Jonsson. Att understryka de ryska svagheterna är ett sätt att göra det. De förluster stormakten lidit är enorma, räknat i såväl människoliv som materiel.

– Ryssland har runt 30 000 stupade och skadade soldater i månaden. Andelen gammalt sovjetiskt materiel som de använder ökar hela tiden. Med ett långsiktigt och förutsägbart stöd till Ukraina är det långt ifrån hopplöst.