Journalisten Glenn Greenwald höll på att missa århundradets scoop. 2012 verkade den då 45-årige amerikanen stå på toppen av sin karriär. Han hade skrivit flera bästsäljande reportageböcker och var profilerad kolumnist på ansedda, brittiska The Guardian. I december började han få anonyma mejl från någon som påstod sig vilja läcka extremt känsliga dokument. Greenwald var skeptisk. Personen verkade närmast paranoid och ville inte skicka något utan avancerad e-postkryptering med så kallad PGP-nyckel.

– Jag visste inte riktigt vad PGP var och hade ingen aning om hur jag skulle installera eller använda det, berättade Greenwald i en intervju med Rolling Stone 2013.

Han tyckte det verkade alltför komplicerat och mystiskt. Den anonyme mejlaren gav inga ledtrådar om exakt vad han ville läcka. Dessutom var Greenwald strängt upptagen med att skriva en ny bok. Han ignorerade den efterhängsne mejlaren som gav upp efter en månad.

I mars 2013 fick han ett telefonsamtal från journalisten och dokumentärfilmaren Laura Poitras. Hon hade också hört av mejlaren och övertygade Greenwald om att ta saken på allvar. Fortfarande skeptisk installerade han krypteringsprogrammet och de första dokumenten damp ner i hans mejlbox. De innehöll information om hur amerikanska säkerhetstjänsten NSA bedrev global elektronisk övervakning genom det hemliga Prism-programmet.

Som ur en roman

Det som sedan hände kunde varit hämtat ur en spionroman. I en lång artikel, publicerad förra sommaren, beskrev The Guardian Greenwalds och Poitras resa till Hong Kong där de mötte mejlaren för första gången. Ingen av dem visste hur han såg ut eller hur gammal han var. När de landat instruerades de att besöka ett hotell och högljutt be om vägbeskrivningen till en restaurang. Då skulle mejlaren ge sig till känna och de skulle veta att det var han genom att han bar på en rubiks kub.

När Greenwald och Poitras mötte den då 29-årige Edward Snowden för första gången blev båda väldigt förvånade.

– Jag hade förväntat mig en 60 år gammal ärrad krigsveteran, någon på högsta nivå inom underrättelsetjänsten. Jag tänkte att det skulle bli en bortkastad resa, sa Greenwald i The Guardian 2013.

Inför rullande kamera

Trion gick till Snowdens hotellrum. Där pratade de i en timme och Greenwald fick se drösvis med hemliga dokument. Då ändrade han sig fullständigt. Han insåg att han hade sitt livs viktigaste journalistiska uppgift framför sig. Snowden bestämde från början att han inte ville vara anonym och lät sig intervjuas helt öppet framför Poitras rullande kamera. Det beslutet ledde till att han blev världens mest jagade man, och har förbryllat många. Enligt The Guardian berodde det på att han inte ville att de tidigare kollegorna på NSA skulle misstänkliggöras. Snowden hade själv upplevt hur de utsatts för omfattande förhör och utredningar efter tidigare läckor. I juni publicerade The Guardian och Washington Post (som Poitras tidigare samarbetat med) de första artiklarna om den spionskandal som skakat om hela världen. Tidningarna berättade bland annat att NSA i hemlighet samlat in telefonloggar från över 120 miljoner privatpersoner i USA och att utländska medborgare övervakades digitalt genom Prism-programmet.

– Det allvarligaste läckaget av hemligstämplad information i den amerikanska underrättelsetjänstens historia, kallade CIA:s förra vice generaldirektör Michael Morell publiceringarna.

Snowden gick under jorden, men fortsatte att läcka information och under 2013 och 2014 avlöste avslöjandena varandra i världsmedierna. Snowdens dokument visade bland annat att NSA avlyssnat politiska ledare som Angela Merkel och haft intima samarbeten med en rad underrättelsetjänster i väst, däribland svenska FRA. Tack vare avancerad mjukvara kan NSA spana i datorer och smarta telefoner.

Övervakning av hela befolkningar

Idag står det klart att i princip alla som använder digital kommunikation kan finnas i olika underrättelsetjänsters register. Snowden befinner sig på okänd ort i Ryssland men intervjuades i The Guardian så sent som i början av maj. Han sa då att hela befolkningar utsätts för övervakning.

– Det handlar inte längre om traditionell, riktad avlyssning av enskilda på grund av misstanke om något brott. Det handlar om telefonsamtal, mejl, sms, sökhistorik, vad du köper, vilka dina vänner är, vart du går, vem du älskar.