BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Det var precis ett år på dagen, det kändes så härligt. Ja! Äntligen! Det kändes som en seger, berättar hon. 

– Naturligtvis är det verkligen inte bara jag som har arbetat för detta. Men en informerad allmänhet som vet vad det handlar om kan ändå inte alltid nå fram riktigt till politikerna. Därför har jag kanske som jurist varit en dörröppnare. Jag har kunnat säga att det går visst. Så här gör man. Men så kan man ju säga att jag har varit ganska envis också. Jag har tyckt att det har varit så otroligt viktigt.

– Det har varit en del förändringar av sexualbrottslagen de senaste 20 åren, men det här är annorlunda och ett mycket viktigare steg. Det här är ett stort steg, det tidigare har varit mer kosmetiskt, man har ändrat något uttryck, från hjälplöst tillstånd, till särskilt utsatt situation. Det här är att äntligen ta steget fullt ut och säga att varje vuxen människa ansvarar för vad han eller hon gör i samband med sex.

"Men det är ju bara män"

Vi ses för att prata om den långa vägen till en samtyckeslag. Hon ger ett piggt intryck och av hennes aktivitet och synlighet i media det senaste året är det svårt att tro att hon samtidigt varit sjuk. De senaste två åren har hon synts mycket tillsammans med Fatta-kampanjen, bland annat i små informationsfilmer kallade "Månadens Madeleine" och på manifestationer. 

I dag är hon pensionerad från sin professur i straffrätt på Stockholms universitet. Madeleine Leijonhufvud började läsa juridik som 18-åring, 1960.

– Jag var mycket ung och vi var inte många kvinnor, kanske tio procent. Jag kom så småningom att ägna mig åt straffrätt och skrev en avhandling. Jag var den första kvinnan på det området i Sverige, det hade funnits en i Finland, men annars ingen i hela Norden. Jag kom in i en helt manlig värld. 

– Det tog ett tag, men jag vet precis när jag började reagera på detta. Att det här var ett område, straff och straffskydd bland annat för kvinnor och barn, som var utformat enbart av hälften av mänskligheten och deras erfarenheter och syn på livet. Kvinnorna fattades helt. 

Det var när en kollega berättade att han hade blivit expert i en utredning om "sedlighetsbrotten" som sexualbrott kallades på den tiden insikten slog till. 

– Jag frågade vilka mer som skulle vara med, och han räknade upp dem. Men det är ju bara män, utbrast jag. Än sen då, svarade han. Den utredningen blev en katastrof och skickades i papperskorgen. Det här var under 70-talet när det också var den sexuella frigörelsen, äntligen fick vi p-piller det var väldigt välkommet. Sex blev något annat än det varit tidigare, men det slog liksom över.

1976 års sexualbrottsutredning väckte massiv kritik från kvinnorörelsen, då den bland annat ville avkriminalisera incest, sexuellt ofredande skulle bara finnas kvar som brott om det riktade sig mot barn under tio år och sexualbrottsoffers beteende innan övergreppet skulle tillmätas stor vikt. 

Sedan Madeleine Leijonhufvud och många med henne började driva frågan om en samtyckeslag har sexualbrottslagen utretts flera gånger, men varje gång har krav och förslag på samtyckesreglering stoppats. 2003 kom en dom i Europadomstolen som innebar att EU-länder i princip måste ha en samtyckeslag. Sedan dess har sexualbrottslagen förändrats två gånger, 2005 och 2013, utan att detta har införts.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Att vi inte gjorde det då, utbrister Madeleine Leijonhufvud.

– Jag har ju sysslat med andra delar av straffrätten, men ingen annanstans har jag mött den här typen av osakliga motargument. När jag pekar på att så här står det i domen: Europarådets länder måste för att leva upp till Europakonventionen för mänskliga fri- och rättigheter "criminalize any non-consensual, sexual act". Ja, det är ju det vi i grunden avser, låter det då. Fast det stämmer ju inte på långa vägar, så som lagen ser ut och tillämpas! 

– När jag har funderat mycket kring de här frågorna nu, ser jag det så att det här är ett område där det sitter så djupa fördomar och uppfattningar, både hos män och kvinnor, om hur män och kvinnor ska bete sig i samband med sex. Det är så svårt att rubba dem. Det är vi kvinnor som har ansvaret och ska ta det. Männen kan man inte begära det av. Får de möjlighet så är det inte deras fel om de gör det. Jag kan inte låta bli att tycka att män borde skämmas över den här bilden och säga att så dumma är vi inte. Men man kan ju också säga att det är ett stort manligt privilegium. 

"Vi var näst sist i Europa"

Mycket av Madeleine Leijonhufvuds forskning har berört ekonomisk brottslighet, men hon kom så småningom att ägna sig åt frågor som rörde skydd för kvinnor och barn.

– Det är frågor som ofta har varit väldigt motiga att driva. Innehav av barnpornografi var en sådan fråga. Vi var näst sist i Europa att förbjuda innehav av barnpornografi, det var ett våldsamt motstånd här i Sverige. Jag blev kallad en samhällsfara av den dåvarande justitieministern. 

Vad var argumentet från motståndarna?

– Det var att den svenska tryck- och yttrandefriheten skulle hotas. Det var början på "det sluttande planet". Om vi förbjuder det här så kommer det att bli alla möjliga inskränkningar resonerade de. Man ansåg att tryck- och yttrandefriheten grundlagsskyddade rätten att inneha vad man ville inneha av tryckta skrifter och etermedia. Men den är ju till för att människor ska få uttrycka åsikter av alla de slag och informera, att sprida bilder på övergrepp på barn har ingenting med det att göra. Nu är det ingen som ifrågasätter den lagen, men det är ganska tuffa strider som har krävts. Där fick man hela medievärlden emot sig faktiskt. Företrädare för medierna skyddar ju tryckfriheten, det förstår jag, men här blev det befängt.

Madeleine Leijonhufvud satt också med i Kvinnovåldskommissionen där hon lade grunden för dagens kvinnofridslagstiftning.

– Där krävdes det också kamp. Det var en väldigt oförstående inställning. Varför lämnar hon honom inte då, resonerade man. Det är ju bara det att det är då hon ofta blir ihjälslagen. Jag var med i Kvinnovåldskommissionen som skulle arbeta fram ett förslag som såg det här i ett kvinnoperspektiv. Då föreslog jag att vi skulle utforma ett brott som svarade mot kvinnornas upplevelse. Att ideligen bli slagen, hotad, kontrollerad. Det gick inte att använda vanliga bestämmelser om misshandel, ofta gick det inte att säga vilken dag hon blivit slagen, vilket krävdes för det brottet. För att fånga in det här som pågår under lång tid med många inslag så förde vi fram kvinnofridskränkning och nu har vi det brottet och det fungerar väldigt bra. 

Med sexualbrottslagen har det gått ganska långsamt framåt, med små förändringar. Har det varit många bakslag tycker du?

– Jag vill verkligen kalla det som är på väg att hända nu för ett stort, stort kliv framåt. Men varje gång som det inte har gått har ju känts som ett bakslag. Redan 1999 när det stod i direktivet till kommittén att de skulle överväga en samtyckeslag, wow tänkte jag, ska vi också få det. Och efter Europadomstolens dom, wow, nu måste vi. Och sedan alliansens utredning som också kom med ett samtyckesförslag, så blev det inget 2013. Så visst har det varit bakslag. Verkligen stora bakslag. Därför är det så otroligt fint att det här har kommit nu. Man kan tycka att sådant här måste få ta tid, men inte så här lång tid. Det är riktigt skämmigt. Vi som tycker att vi är så jämställda.

När sexualbrottslagen ändrades 2005, två år efter Europadomstolens dom, blev det istället en lag med formuleringen "hjälplöst tillstånd". 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Precis när lagen hade trätt i kraft kom ett fall som blev väldigt uppmärksammat, Jordbrofallet. Det var en flicka som hade rymt från ett behandlingshem och som inte sovit på några dagar. Hon plockades upp på centralen i Stockholm av några män som förde henne till en lägenhet i Jordbro där de använde henne hela natten. Det finns filmer där man ser att de bär omkring henne och hon är som en zombie. Den här flickan hade sedan spridda minnesbilder. Hon sa att hon inte blivit slagen. Männen frikändes. Både tingsrätt och hovrätt skrev att hade vi haft en samtyckeslag så hade vi dömt. Det här var bara några veckor efter att den nya lagen hade kommit.

Debatten tog fart igen. Madeleine Leijonhufvud gjorde 2007 på uppdrag av Miljöpartiet en skuggutredning, där hon föreslog en samtyckeslagstiftning. 

Strax efter denna tillsatte alliansregeringen en utredning som ledde fram till 2013 års lagändring, där formuleringen "hjälplöst tillstånd" ändrades till "särskilt utsatt situation". Men även alliansregeringens utredning föreslog faktiskt en samtyckesreglering. Flertalet remissinstanser tillstyrkte samtyckesförslaget, men ett par tunga remissinstanser, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten och Advokatsamfundet, motsatte sig, och samtyckesbestämmelsen ströks.

"Jag känner igen det här från USA"

Åren 2013–2014 uppmärksammades åter ett antal sexualbrottsdomar som upprörde allmänheten. Bland annat det så kallade Umeå-fallet, där en ung man friats från våldtäkt efter att han fört in en flaska i en femtonårings underliv. Att hennes ben var tvungna att bändas isär för att lyckas med detta förklarades med att hon kanske var blyg. 

– Det har varit en del formuleringar och domar som med rätta väckt upprörda känslor, för att det har låtit så befängt. Det kan ju bero på att de skriver illa, det är väldigt viktigt hur man formulerar en dom. Om du minns fallet med "tur och ordning"? Där två män våldtog en kvinna, men det bedömdes inte som grov våldtäkt, vilket det ska bli om det är flera gärningsmän, eftersom rätten menade att de inte gjort det tillsammans utan i "tur och ordning". Det rättades till i Högsta domstolen sedan, så de blev fällda för grov våldtäkt. Man förstår att människor blir upprörda. 

– Under de senaste tio åren har vi sett domar som jag skulle säga att vi inte såg tidigare.

Hur då?

– De som försvarar kanske säger att sexlivet har ändrats, till exempel det här med våldsinslag. Därför blir de som ska döma osäkra. Som i det här Lundafallet där kvinnan skrikit nej, men att mannen sa att jag trodde det betydde att hon ville, att det var en del i spelet. Men de yngre jag samarbetar med har förklarat för mig att det finns väldigt tydliga regler i den världen.

Inom BDSM?

– Ja, precis, att samtycket där är jätteviktigt. Men de som ska döma blir osäkra och tänker att det kanske är så här det går till.

– Jag ser också en förändring i försvararrollen i Sverige mot ett mer amerikanskt sätt. Försvararsidan tar fram alternativa händelseförlopp och säger att det kan ha gått till så här istället. Och det kan vara vilka befängda förklaringar som helst. Som den här Umeå-killen, där försvararen tar upp att han hade läst på nätet att kvinnor tycker om att få flaskor uppkörda. Eller som en invändning som den mannen som påstod att han hade tränat för sina erektionsproblem och den unga flickan hade stulit hans sperma från papper i badrummet och att det på det sättet hamnat i hennes underliv. 

– För tio-femton år sedan hade rätten sagt att vi lämnar den invändningen utan avseende. Åtalet ska vara styrkt bortom rimlig tvivel, men orimlig tvivel det kan man strunta i, och det där är ett orimligt tvivel. Det finns inslag i dag där man har accepterat vad jag menar är orimligt tvivel. Jag känner igen det här från USA.

Är sömngångarursäkterna en sådan?

– Ja, det har ju kommit nu. I 17 domar har den ursäkten framförts och i flera falla accepterats. Och detta på ett sätt som de som verkligen har studerat företeelse, främst i USA för det finns ingen i Sverige som har forskat på det, säger att så här går det inte till. Det är inte så att man plötsligt från ingenstans börjar med övergrepp i sömnen, man har haft alla möjliga tecken på orolig sömn sedan tidigare. 

Som ett svar på Umeå-fallet bildades Fatta-rörelsen som arbetar för samtycke och som Madeleine Leijonhufvud började samarbeta med.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– De har ju jobbat på ett helt annat sätt. De har samlat in så många berättelser, ett sådant faktaunderlag, men så ville de ha hjälp med det juridiska. De får ju ofta höra att det inte går. Det har varit väldigt roligt att få jobba med dem. Jag hade ju varit inbjuden tidigare av partiernas kvinnoförbund och ungdomsförbund att debattera och sådär. Men här blev det så att vi bearbetade parti efter parti.

Vad har du fått för reaktioner på att du har gått in i aktivistrollen?

– I min värld, den akademiska juristvärlden, så är det inte vanligt att man är ute på det viset. Jag är lite speciell i detta. Jag är gift med en journalist, jag är inte rädd för medierna, jag tycker att det är viktigt att man via medierna kan föra ut och förklara saker och förklara vad som inte är bra med viss lagstiftning. Men det finns en väldigt stor försiktighet som jag tror beror på rädsla. Man får ju mycket skit också. 

Utredningen föreslår att begreppet "våldtäkt" slopas i lagtexten till förmån för sexuellt övergrepp. Vad tycker du om det? Finns det inte en risk för att det låter som ett mindre allvarligt brott? 

– Det är ju en sak som man har diskuterat mycket och kommer att diskutera i remissvaren. Det är ett väldigt kraftfullt ord, på gått och ont. Våld hade en vidare betydelse förr i svenskan, det betydde makt också, men nu betyder det våld och eftersom brottet inte kräver våld så blir det missvisande. Det är ett väldigt gammeldags ord. Täkt kommer ju ifrån om du tänker dig grustäkter, att man tar någonting, och förr handlade det ju om att man tog en annan mans egendom, kvinnan var inte sin egen. Jag tycker att det är bra att man tar bort det. Synnerligen grovs sexuellt övergrepp blir den allvarligaste formen nu. 

Vad tänker du om senaste årets sexualbrottsdebatt där gärningsmäns ursprung hamnat i fokus?

– Det senaste året har människor som aldrig har brytt sig om den här frågan börjat bry sig och det är ju för att de har fokuserat på invandrare. Det har lett till att Tyskland har infört en förstärkt lag efter händelserna i Köln. Det är genant att när det gällde de egna gubbarna i Sverige eller Tyskland så har man inte brytt sig, men när det är några som kommer någon annanstans ifrån och tafsar på "våra" kvinnor, då bryr man sig. Självklart ska det vara straffbart, men det var obehagligt att det var detta som fick många att ändra åsikt. Tänk på Hagamannen eller Göran Lindberg, det fanns ingen som kunde se på dem vad de var för några.

– Sen handlar det ju om manlighetsnormer, att våga stå emot, grupptryck som det ofta är. I övergrepp där det är flera killar är det ofta några som annars inte skulle göra det. Som kanske aldrig ens haft sex.

Ja, det var väl ett fall där en av pojkarna uppgett att han bara låtsades delta i gruppvåldtäkten?

– Rissne. ja.

Det var alltså mindre skämmigt att delta i en gruppvåldtäkt än att inte göra det?

– Ja, det säger någonting. Det är därför det är så vansinnigt viktigt och fint det här arbetet som Fatta Man gör, som är ute i skolorna och talar med unga killar. Det är män som behöver engagera sig i det här. Det är män som måste leda unga killar rätt. Jag är väldigt imponerad av det arbetet.

Det är svårt att tro att du också kämpat mot cancer det här året, när du synts så mycket.

– Kämpat och kämpat, jag har cancer och det är jobbigt. 

Hur orkar du vara så aktiv i debatten?

– Det har varit väldigt mycket, men jag gör det här med glädje. Det är väldigt stimulerande och fantastiskt kul att få vara med om detta. Sedan kommer de här fallen vara fortsatt svåra, men vi kommer att veta vad som gäller i alla fall och det måste få betydelse. 

– Lagförslaget som ligger nu kommer att betyda mycket, men det kommer att krävas väldigt mycket information kring det hela också, att man följer upp med utbildning inom hela rättskedjan. Tyvärr är det ju så att det är frivilligt om man vill delta i de här kurserna som finns, då blir det ofta de som redan är intresserade. Men jag kan också säga att de okunniga är ju lite av ett utdöende släkte. Jag ser en väldig skillnad i synen mellan unga och äldre här. Att jag får möta yngre människor som jobbar med detta och som ser det här på ett sätt som jag tycker är helt rimligt, det har varit fantastiskt efter alla år av motstånd. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.