Rätt till kortare heltid – en kvinnofråga

Vad är de mest relevanta feministiska aspekterna på arbetstidsförkortning i dag? Både krav på arbetstidsförkortning och krav på heltid – alltså möjligheten till arbetstidsförlängning – har hörts i den svenska politiska debatten under decennier. Kan feminister vilja båda delarna? Ja, det kan de, skriver ekonomihistorikern Ann Ighe.

Kriser banar väg för extremism

Forskning visar tydligt samband mellan ekonomisk nedgång och politisk extremism.

Arbeta mindre– för klimatet

En arbetstidsförkortning skulle nästan säkert leda till minskad miljöpåverkan, men klimatnyttan kan bli ganska liten. Det är tillsammans med andra klimatreformer som en arbetstidsförkortning verkligen kan bli betydelsefull.

Flyktinginvandringen ger 100 000-tals nya jobb

Det går bra för svensk ekonomi. Den stora flyktinginvandringen har ökat sysselsättningen i landet med 2 procent, enligt den norska forskningsstiftelsen Fafo. Desto sämre går det för Norge, som nu uppmanar arbetslösa att istället söka jobb i Sverige.

Lönesänkningar är lika förlegat som ångsågar och fogsvansar

På senare år har idén om sänkta lägstalöner återvänt från det förflutna.

Istället för revolution, fritid

En segdragen kamp mellan arbetarnas och arbetsgivarnas intressen, med staten som medlare. Så kan den svenska striden för mer fritid och mindre arbete beskrivas. Linn Spross reder ut hur åttatimmarsdagen kunde vara på tapeten redan 1890 och ändå vara standard än i dag.

Dold statistik visar ett annat USA

Arbetslösheten i USA är 4,7 procent enligt de officiella siffrorna. Enligt det justerade sättet att räkna. Men med det gamla sättet att räkna är arbetslösheten 22,9 procent, skriver Stefan Koch.

Mer fritid kostar – men vi har råd!

Under de decennier då arbetstiden minskade som mest i Sverige växte BNP så det knakade. De senaste 30 åren har arbetstiden ökat något, samtidigt har inkomster och produktion också ökat. Räknat på detta sätt finns det gott om resurser för mer ledighet, skriver ekonomen Erik Hegelund.

Facket: ”Ericsson måste våga satsa framåt”

Efter bonusskandaler, sparpaket och sjunkande vinster kom beskedet i måndags – Ericssons vd sedan sju år tillbaka, Hans Vestberg, får gå från företaget. Nu hoppas facket att företaget satsar framåt.

Bolag med högavlönad VD går sämre

Företag som betalar ut höga ersättningar till verkställande direktörer går sämre än bolag som har låga ersättningar. Det visar en rapport från analysföretaget MSCI, som jämfört vd-lönerna med börsutvecklingen för 429 amerikanska bolag de senaste 10 åren.

A-kassan räcker inte - fyra av tio måste låna

Allt färre klarar sig på sin ersättning, trots att regeringen har höjt taket till 25 000 kronor. Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) menar att fler åtgärder behövs.

Så betalar du smart på semestern

Välj rätt kort – låt inte onödiga avgifter tära på semesterkassan.

Skolkrisen handlar om pengar

Om utbildningsområdet haft lika stora ökningar i budgeten som exempelvis statlig förvaltning sedan 2001 skulle skolan haft 64 miljarder kronor mer att röra sig med 2013, skriver Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren.

Elpriset rusade med 586 procent

Den senaste veckan har priserna på elbörsen skjutit i höjden, vissa dagar med rusningar på nästan 600 procent under bara några timmar. Bakom prischockerna ligger driftproblem på flera svenska kärnkraftverk.

Vinstjakten på skolmarknaden undergräver mångfalden

En falsk mångfald. En illusorisk valfrihet. En valfrihetsillusion.