Inför kommande säsong har företaget räknat ut att en sportlovsvecka för en familj med två barn i Åre ligger på drygt 46 500 kronor med boende, skidskola, liftkort, mat och skiduthyrning inräknat. En ökning med 5 000 kronor från förra året och att jämföra med 2018 då samma resa kostade 28 000 kronor. 

Moderna liftar och barnkoncept

I Sverige finns ungefär 200 skidanläggningar och jätten i gänget är Skistar som bland annat har anläggningar på Sveriges tre största fjälldestinationer: Åre, Sälen och Vemdalen. För dem handlar prisökningen om att matcha ökade kostnader i samband med inflationen, men också om att möta förväntningar från besökarna. 

– Till alla som väljer att besöka oss på sin semester har vi ett stort löfte att uppfylla i form av minnesvärda fjällupplevelser. Vilket inkluderar allt från bra boenden, välpistade backar, moderna liftar, barnkoncept och mycket annat som vi löpande investerar stora summor i, säger Mathias Lindström, kommersiell direktör på Skistar.

Skulle du säga att ni höjt priserna mer än vad ni behövt göra? 

– Nej, vi har tagit hänsyn till ett antal faktorer vid prissättning. Som inflation, ökade personalkostnader och valutaeffekter, eftersom vi gör stora delar av våra inköp i euro. Men också stora investeringar i produkt och koncept för att kunna uppfylla vårt löfte om minnesvärda fjällupplevelser. Sedan tittar vi också på yttre faktorer som trender, konkurrens, utbud och efterfrågan. Detta blir till en helhet och ligger till grund för vår prissättning.

Liftkort upp med 50 procent

Det verkar som att även andra skidanläggningar går i Skistars fotspår. I Järvsöbacken kan besökarna vänta sig en prisökning på två till fyra procent kommande säsong. De senaste fem åren har de i snitt höjt priserna med tre procent per år, enligt Peter Augustsson, vd för Järvsöbacken AB.  

Mikael Elford Ivert på Branäsgruppen AB säger att ett liftkort för vuxna en dag i Branäs, har gått från 370 kronor 2014 till 435 kronor 2019 och 545 kronor 2024. För barn kostade det 290 kronor år 2014, 335 kronor år 2019 och 420 kronor förra året. 

Vi använder mycket energi när den är som dyrast.

Även Mikael Elford Ivert anger inflationen som en orsak till kostnadsökningarna. 

– Vi använder mycket energi när den är som dyrast vilket såklart påverkar våra totala kostnader. För några år sedan gick vi exempelvis över till fossilfri HVO, en energiform som rusat i pris, säger Mikael Elford Ivert och tillägger att de agerar i en investeringstung bransch där gästerna förväntar sig fler och bättre attraktioner och servicefunktioner för varje säsong. 

– De som inte investerar tappar gäster. Till exempel en ny sittlift kostar från 85 miljoner kronor och uppåt. 

Kan det inte finnas familjer som nöjer sig med enklare standard om de får åka på en skidresa? 

– Så kan det säkert vara. Och det finns säkert någon anläggning som valt detta som strategi. Vi har dock valt att utvecklas och expandera.

Besöks av miljoner svenskar

Men trots att en vintersportsresa kostar mer har det aldrig varit så populärt att resa till den svenska fjällen, enligt Magnus Noppa, vd på Svenska skidanläggningars organisation, en bransch- och intresseorganisation för skidanläggningarna i Sverige. Han säger att lågkonjunkturen kan ha gynnat skidanläggningarna. 

– Vi ser att svenska familjer hellre semestrar i Sverige för att få mer för pengarna och vi har även sett fler utländska gäster eftersom kronan är svag. 

Under pandemin var det dessutom en topp, trots att många anläggningar stängde ner för att klara restriktionerna. Efter ett tag hittade skidanläggningarna tillsammans med Folkhälsomyndigheten sätt att hålla restriktionerna om avstånd och det gjorde att fler fick upp ett intresse för skidåkning i fjällen. 

Besöksmässigt har de tre senaste åren varit toppåren för svenska skidanläggningar, enligt Magnus Noppa. Säsongen 2023-2024 syntes en ökning av skidåkardagar med fyra procent. Och vintern 2022-2023 åkte omkring två miljoner gäster i svenska skidanläggningar, vilket innebar den näst bästa vintern någonsin besöksmässigt. 

Vant sig vid liftnära boenden

Magnus Noppa håller med skidanläggningarna om att gäster vant sig vid hög standard när de ska åka på skidresa, vilket kräver att skidorterna investerar mer i sina anläggningar.  

– Det räcker att titta tillbaka på 80 eller 90-talet då det sällan fanns liftnära boenden. Nu vill många besökare ha möjligheten att dra på sig pjäxorna i stugan, hoppa i skidorna och kunna glida direkt till liften. 

Trots dyrare priser är det fler som åker på skidresor än någonsin tidigare, hur går det ihop? Ulrika Holmberg är konsumtionsforskare vid Göteborgs universitet och säger att det finns en norm i samhället och i vår kultur att man ska byta miljö på semestern och aktivera sig. 

– Det har blivit vanligare att vi reser även inom Sverige men just känslan att byta miljö är väldigt kopplat till den svenska kulturen. Det kan också handla om ett uppdämt behov att resa efter pandemin och att en del kunnat spara pengar då. 

Man kanske avstår guldkanten som dyra köttbitar.

Vissa hushåll prioriterar också resor högt, när de sker en kostnadsökning väljer många att prioritera bort annat, tror Ulrika Holmberg. 

– Man kanske avstår guldkanten som dyra köttbitar, skjuter på vissa inköp och kanske står ut med sin gamla soffa ett tag till. 

Men samtidigt har många det tufft ekonomiskt nu och Ulrika Holmberg tror att många belånar sig för att kunna åka på resor. 

– För många är det också förknippat med skam att inte få ekonomin att gå ihop så att man kan åka på en resa. 

För Magnus Noppa finns ett enkelt svar på varför suget efter skidsemestrar är så stort:

– Att åka på skidsemester ligger i folksjälen. Det är ett unikt sätt att umgås, man aktiveras och gör saker tillsammans, det är många som värderar det högt.

Enkät: Har du märkt av att skidresor blivit dyrare?

Gustav Sundholm, Vasastan 33: 

– Det är dyrt men rent krasst så får det kosta när jag väl åker eftersom det är något jag tycker är roligt. Jag prioriterar hellre bort att köpa prylar, för mig är det värt med resor eftersom det ger mig större mervärde.

Susanna och Roland Strandberg, Forshaga, 63 och 70: 

– Vi har märkt att det blivit mycket dyrare, särskilt med liftkort. Vi bor i Värmland och där har de lokala skidanläggningarna inte höjt priset men det gör de på andra ställen vilket är märkligt. Men vi har åkt skidor tillsammans ända sedan vi träffades när jag var i tonåren så det är tradition och något vi prioriterar, säger Susanna Strandberg. 

– Och nu när barnen är utflugna betalar vi bara för oss själva. Jag förstår om det blivit stora ökande energikostnader men jag tror även att nu när det blivit så mycket snack i media om alla dyra kostnader, så höjer företagen mer än vad de behöver bara för att de kan, säger Roland Strandberg. 

Dino Simitko, 50, Södermalm: 

– Jag har inte kunnat åka på sju år för att det har varit så dyrt, inte ens i Hammarbybacken. Men i år tänkte jag faktiskt försöka komma iväg och jag har sparat pengar för att kunna göra det. Jag har en vän som är kock på ett hotell i Åre så jag hoppas att jag kan komma undan lite billigare genom honom.

Angelica Rosenlund, 34, Kungsholmen: 

– Jag har åkt sedan jag var liten men märker att det blivit mycket dyrare med liftkort. Det känns tråkigt att det blir en klassfråga vilka som kan åka på skidresor och att färre får chans att lära sig att åka. Vi är ändå ett land där det visas mycket skidor på tv och där det finns i vår kultur. Det är kanske inget man behöver i livet men det känns ändå tråkigt att vissa tvingas välja bort det.

Pernilla och Norah Endre, Lysekil, 10 och 53: 

– Vi kommer åka tolv personer till Sälen nu över jul. Det är bonusbarn och egna barn och partners till barn som hänger med. Vi har delat upp det så att de som arbetar får betala mer för resan. Vi har märkt att det kostar mer men vi lagar mat hemma och har delat upp veckan med både utförs- och längdåkning så att det blir billigare. Men vi gillar aktiva resor och bor på Västkusten där det inte finns så mycket snö så det är ändå något som vi prioriterar.