Debatt: Ny kärnkraft försenar klimatomställningen

Förra veckan presenterades en utredning om hur ny kärnkraft i Sverige kan finansieras.  Utredningen föreslår att bolag som vill bygga nya reaktorer ska få låna upp till 600 miljarder kronor från staten och garanteras ett skyhögt elpris – i fyrtio år. Skillnaden mellan marknadspriset och det utlovade garantipriset ska hushållen stå för genom en skatt varje månad ovanpå elräkningen, en “Ebba Busch-skatt”. Alla är överens om att notan blir extremt hög, exakt hur hög vet ingen då osäkerheterna är många.

Debatten som följt har dominerats av frågor om hur mycket ny kärnkraft skulle kosta för staten och elkunderna – två högst legitima frågor. Samtidigt finns hos många en bild av att ny kärnkraft skulle vara nödvändig för klimatomställningen. Om så verkligen vore fallet blir frågor om kostnad mindre relevanta. Så är dock inte fallet.

Fler och fler ifrågasätter det av Tidöpartierna strategiskt inbankade påståendet att ny kärnkraft behövs för omställningen. Det är bra att fler synar bluffen. Alternativet till ny kärnkraft är den gröna baskraften. En kraftfull utbyggnad av förnybar elproduktion har synergieffekter med den vätgasproduktion som industrin behöver för att fasa ut det fossila. I kombination med energilagring och flexibilitetstjänster – grön baskraft – finns idag goda förutsättningar att möta de ökade elbehoven med förnybar energi. Och det är inte bara det att ny kärnkraft inte behövs. Faktum är att regeringens kärnkraftspolitik och kärnkraftsretorik försenar omställningen och leder till högre utsläpp av växthusgaser över tid, på tre sätt:

• Lång byggtid försenar elektrifieringen. Regeringen pratar om att fossila bränslen ska ersättas med el från nya kärnkraftverk. Eftersom nya reaktorer i Europa visat sig ta runt 20 år att få på plats betyder regeringens förslag att Sverige ska fortsätta att förbränna fossila bränslen i 20 år till. Rent teoretiskt vore det möjligt att bygga ut det förnybara parallellt, men i praktiken sker inte det. Tvärtom har regeringen bromsat förnybar produktion. Med den nya utredningens förslag om gigantiska subventioner till ny kärnkraft blir det dessutom svårare för förnybart att konkurrera. Flera forskare har konstaterat att regeringens satsning på nya reaktorer riskerar att senarelägga elektrifieringen och tränga undan investeringar i förnybar elproduktion, som går snabbare att bygga. Industriföreträdare konstaterar att regeringens fokus på 2045 och industrins behov av el till 2030 inte går ihop.

• Dyrare el gynnar fossila bränslen. Studier och experter från Chalmers, Internationella energiorganet, Blekinge Tekniska Högskola och Näringslivets forskningsinstitut visar att ett energisystem med förnybar elproduktion i kombination med grön baskraft, som lagring och flexibilitet, blir betydligt billigare än ett system med ny kärnkraft. Höga elkostnader bromsar elektrifieringen. Budskapet från de som står inför en investering är samstämmigt, elkostnaderna behöver vara låga för att investeringarna bort från fossilt ska bli av. Alla som står inför att göra en investering bort från fossilt, oavsett om det gäller en elbil eller ett fossilfritt stålverk, räknar på elpriset för att se om investeringen kommer löna sig. Eftersom regeringens kärnkraftsplaner leder till högre elkostnader riskerar klimatsmarta investeringar att utebli eller senareläggas.

• En dimridå. Tidöregeringen har gjort fossila bränslen billigare, elbilar dyrare och ökat andelen fossilt i svenska drivmedel till den grad att det nu förbränns fyra miljoner liter fossila bränslen mer i trafiken – varje dag. Regeringen har skurit ner på budgeten till kolsänkor som våtmarker och skyddad natur, minskat satsningar på järnväg och kollektivtrafik och är på god väg att sänka flygskatten. Sverige bedöms nu missa alla klimatmål. Både EU:s och de nationella. Såväl de långsiktiga som de kortsiktiga. Regeringen har gjort allt detta, med budskapet att de istället ska lösa klimatproblemen med ny kärnkraft. Kärnkraftsdebatten används av regeringen som dimridå för att dölja bristen på effektiv klimatpolitik.

Miljöpartiet har länge verkat för ett förändrat finanspolitiskt ramverk och en lånefinansierad investeringsbudget för klimatomställningen. Det krävs för investeringar i järnvägen, kollektivtrafiken, för att ställa om transporterna och industrin och för att klimatanpassa våra samhällen.

För att klara den historiska strukturomvandling som klimatomställningen innebär måste staten ta ett aktivt ledarskap och investera i omställningen. Men våra gemensamma resurser ska då användas effektivt, hejda klimatförändringarna och bidra till ett starkt Sverige både idag och i framtiden. 

Utredningens förslag skulle bli ett slukhål för våra gemensamma resurser i decennier framöver.

Utredningens förslag skulle bli ett slukhål för våra gemensamma resurser i decennier framöver. Ett slukhål som dessutom försenar klimatomställningen och leder till högre utsläpp av växthusgaser över tid jämfört med att snabbt och billigt bygga ut den förnybara elproduktionen.