Debatt: Ge barnen den kultur de har rätt till

Sveriges kulturpolitiker: när vi ­talar med vår unga publik, kommunicerar vi med en generation som växer upp i de parallella ­krisernas tid. Miljökrisen har de fått ärva med bröstmjölken, liggandes som en ständigt blöt filt över framtidsutsikterna. Coronakrisen har för många unga inneburit förluster av anhöriga, men också stängda skolor, en ovälkommen isolering inom den närmsta familjen och en ofrivillig avsaknad av meningsfull fritids­sysselsättning. Nu frågar sig barnen, precis som vi vuxna, hur det kunde bli krig i Europa.

Konstupplevelser hindrar inte kriget, avstannar inte miljökatastrofen och vaccinerar oss inte mot pandemin, men jag är säker på att du som kulturpolitiker tror på konstens kraft. Konst­upplevelser har förmågan att beröra de djupaste strängarna i vårt väsen. De möter oss med sin skönhet, och sitt mod att våga röra vid existensens innersta frågor om mening, ensamhet och gemenskap. Det är dags att återförtrolla den levande konstens roll i våra liv! 

Som kulturpolitiker i val­rörelsen 2022 har du möjlighet att vidga vyerna för Sveriges barn. Här följer 10 regiförslag för en huvudroll i svensk politik:

1. Frigör barndom från samhällsnyttan

Ditt ansvarsområde – kulturpolitiken – är definierande för hur vi som samhälle ser på oss själva och vår framtid, men också för vår samhälles syn på barn. Den bygger på en omodern idé om barnets funktion i relation till samhällsnyttan, där barndomen endast ses som en lång förberedelse för tillblivelsen av den yrkesverksamma vuxna. Kulturpolitiken kan här bidra till att frigöra barndomen från begreppet ”samhällsnytta” och istället fokusera på en progressiv barnrättspolitik som sätter barnets rättigheter till bildning, friheter och delaktighet inom konsten i centrum. 

2. Motverka barnets ­marknadsvärde 

Barn ska ha ett rättighetsstadgat människovärde, inte ett marknadsmässigt varuvärde. Förändra därför själva fundamentet på kravet om självfinansiering: vi tjänar inte pengar på publiken, vi tjänar publiken med vår konst. 

3. Ge Sveriges unga en ­framtidsutsikt

Progressiv kulturpolitik för unga handlar om att ge barn möjlighet att ta del av professionell konst av högsta kvalité, skapad av konstnärer fria från vuxenvärldens censur och verkande utifrån yttrande- och konstnärlig frihet. Samtidigt behöver barn resurser, plattformar och pedagogers vägledning för att få förutsättningar för det egna skapandet. Gå därför in i valrörelsen med vallöftet att ge Sveriges unga en framtidsutsikt! Dubblera kulturanslaget, och bryt därmed trenden av anslagsurgröpningar som inleddes på 90-talet och som bantat oss till trygghetssökande försiktighetsprojekt snarare än risktagande institutioner fyllda av konstnärer.

4. Kompensera barnen med en verklig fördelning

Majoriteten av de politiska ­partierna i Sveriges riksdag påstår att de vill prioritera barn och unga, men i praktiken verkställer ni inte den uttalade ambitionen. Den enda målgruppen som ­prioriteras av såväl stat som region är vuxna. På statlig nivå ser det riktigt bekymmersamt ut, endast 24 procent av anslagen går till barn och unga. Genomför därför en verklig fördelning, där politiken framhåller att barn har minst makt och tillgång till kulturlivet och att det offentliga därför behöver kompensera ­denna ojämlikhet.

5. Bryt de ökande kulturella klasskillnaderna

Kulturen är ett välfärdsområde vi inte har råd att vara utan. Det viktigaste verktyget för att jämna ut de kulturella klasskillnaderna är den kommunala kulturskolan. Oavsett var barnet bor eller vilka föräldrarna är ska kulturskolan ge möjligheter att bli kulturutövare. Med inspiration av bibliotekslagen, bör du som kulturpolitiker därför ta initiativ till en lagstiftning som garanterar en avgiftsfri kulturskola i varje kommun. Sverige har råd med att barn är kulturutövare.

6. Säkerställ den kulturella allemansrätten

Sverige har också råd att barn är publik. Lika viktigt som det är att låta alla barn få vara kulturutövare, är det att alla barn får ta del av professionell kultur. Komplettera därför Skapande skola, som endast når de skolhuvudmän som redan är invaggade i kulturella vanor, med en mätbar kommunal kulturgaranti där kommunerna garanterar sina yngre medborgare årliga konstupplevelser i konstens alla genrer.

7. Gör det estetiska ämnet till det fjärde grundämnet

435 bibliotek har lagts ned sedan 1998 och mindre än hälften av alla elever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Lagstifta därför om bemannade skolbibliotek. Konstundervisningen måste också återinträda i läroplanen; som kultur­politiker bör du kroka arm med skolpolitikern och införa det estetiska ämnet som det fjärde grundläggande skolämnet, jämte svenska, engelska och matte.

8. Skapa platser för kultur

Vad behöver en ung människa för att skapa? Självklart detsamma som en äldre människa: lokal, resurser, tid och vägledning. Samlingslokaler som är öppna för såväl föreningsliv som civilsamhället behöver bli betydligt fler än vad de är idag. Ingen ung person ska få höra att hens idé inte går att verkställa därför att det saknas lokaler! Inför därför en statlig stimulans som morot för kommunerna att bygga ut möjligheterna för föreningssverige. Varje kommun bör också ha en fritidsgård per 1 000 barn, bemannad med konstpedagoger. Som kulturpolitiker visar du det självklara: vi har råd med barn och vi har råd med deras barndom.

9. Stimulera konstlivet ­utanför storstäderna

Hade du en teater, ett konserthus och en konsthall i din barndomsstad? Grattis – för så ser det inte ut på de flesta orterna i Sverige. Det fria kulturlivet är idag helt avgörande för att vi ska kunna nå ut med högkvalitativ konst till barn oavsett var i landet de bor, samtidigt är det fria kultur­livet ekonomiskt eftersatt och verkar utifrån usla villkor. Vi behöver en vision om att kulturpolitikens framgång definieras inte enbart av högklassigt kammarspel för vuxna i huvudstaden, utan snarare av nyskriven opera för förskolebarn i glesbygden.

10. Säkerställ kulturell ­mångfald

Det kulturella landskapet i Sverige, inte minst bland unga, är mångfacetterat; konstnärliga uttryck sker i en mängd genrer och subkulturer och på många olika språk. Skapa en infrastruktur av mötesplatser där unga med idéer kan utbilda sig och skapa tillsammans. Erfarenheter visar vilken oerhörd betydelse det kan ha att höra sitt språk talas på en scen. Säkerställ därför att levande scenkonst finns att tillgå på många språk! 

Ditt politikområde som ­kulturpolitiker har något som dina övriga politikerkollegor ­saknar: existentiella utgångspunkter om mänskligheten. Till riksdags­valet i september är förstagångs­väljarna rekordmånga: runt 430 000 individer. 

För dem är de frågorna akuta.