Hoppa till innehållet

Nato

Debatt: Fördelen med Nato är att vi kan avrusta helt

Natofartyg i Stockholm.

Natofartyg i Stockholm.

Bild: Anders Wiklund/TT

Dagens ETC

Vi kan som medlemmar i Nato göra något för klimatet och världsfreden. Detta förutsätter att vi reser oss upp efter den tankevurpa den allmänna debatten gjort i frågan. För vänsterns del gäller det att ta sig ut ur krishanteringens första fas: förnekelse. Vi är med i Nato, vi har krupit in under USA:s kärnvapenparaply.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Den fördel som medlemskapet medför är att vi nu genom att avrusta kan förbättra oddsen för världsfreden och samtidigt vidta verksamma åtgärder mot klimathotet. Paradoxalt? Nej, inte om man rätt förstått poängen med Natomedlemskapet. Det har inte vår ÖB gjort. Han skrev just en hel debattartikel utan att använda ordet ”kärnvapen”. Han vill ha ett riktigt krig, och då står kärnvapnen i vägen, är en rimlig tolkning av hans glömska.

Då vi gick med i Nato innebar det emellertid att vi valde att förlita oss på USA:s kärnvapenavskräckning. Riskabelt, tyckte jag. Ju fler som trängs under det där paraplyet, desto större risk för kärnvapenkrig genom olyckshändelser, felberäkningar eller misstag. Nu är vi ändå där. Då får vi följa logiken. Och logiken stavas avskräckning.

Meningen med kärnvapnen är att de ska avskräcka från krig. Det ska vara kristallklart att ett väpnat angrepp mot ett Natoland från ett land med kärnvapen (Ryssland) kommer att vedergällas med kärnvapen. USA med sin gigantiska kärnvapenarsenal är garanten för detta. 

För att avskräckningen ska fungera måste den potentielle angriparen ta vedergällningshotet på allvar. 

Varför fungerar i så fall avskräckningen? Då vedergällning med kärnvapen mot en makt som själv innehar kärnvapen leder till totalt kärnvapenkrig och slutet för den mänskliga civilisationen, kan ingen klok person dra igång ett krig mot ett Natoland. 

I det långa loppet kan vi vara näst intill säkra på att det totala kärnvapenkriget kommer, om inte annat så på grund av misstag eller någon felbedömning. Det går inte heller att utesluta att någon politisk ledare vill ta det suicidala steget, utlösa kärnvapenkriget och ta mänskligheten med sig — något som i så fall kan ses som ett utvidgat självmord. I väntan på att något sådant ska hände får vi emellertid som medlemmar hålla andan och göra det bästa av situationen. 

Hur gör man det bästa av en sådan situation? Man avrustar! På så vis klargör man att man inte fantiserar om att delta i någon konventionell kraftmätning mellan Nato och Ryssland där den ena parten till sist kapitulerar. Detta kommer inte att hända. En sådan konfrontation kommer obönhörligen att sluta i ragnarök, i ett totalt kärnvapenkrig. Det är ju själva meningen med avskräckningstanken.

Avrustar vi visar vi att vi litar helt på kärnvapnens avskräckande verkan mot länder med kärnvapen (Ryssland). Vi klargör också att vi inte vill delta i några konventionella militära äventyr med krig mot länder utan kärnvapen. Vi säger bestämt nej till nykoloniala krig under Natos ledning.

Men Nato kräver ju av oss att vi upprustar? Visst, det är ett (sanslöst) önskemål från alliansen. Men vi ingår i alliansen som en självständig nation och kan göra våra egna prioriteringar. Om vi avrustar klargör vi att vi inte har några offensiva avsikter mot några icke Natoländer. Samtidigt försäkrar vi att vi beträffande hot från länder med kärnvapen verkligen litar på dessa vapens avskräckande potential.

Är detta illojalt mot andra i Nato? Tvärtom!

Är detta illojalt mot andra i Nato? Tvärtom! Deras upprustning skadar dem själva, världsfreden och klimatet. Vi erbjuder dem i själva verket ett gott exempel som de kan följa.

Vi befrämjar alltså världsfreden genom att i skydd av USA:s kärnvapen avrusta. Samtidigt öppnar detta möjligheten för åtgärder mot ett annat veritabelt globalt existentiellt hot: den globala upphettningen. 

Vår nuvarande upprustning bidrar till att skärpa klimatkrisen. En intressant ny studie klargör detta. Doktor Ho-Chih Lin med flera skriver i ”Climate crossfiere: How Natos’s 2% military spending targets contribute to climate breakdown” om hur ödesdigert beslut om två procent i konventionella rustningar är.

Sverige som nybliven medlem av Nato tycks vilja leva upp till tvåprocentmålet (med råge). Det är ren galenskap. Detta hotar inte bara klimatet utan också världsfreden. Det är som om vi glömt bort vad medlemskapet i Nato handlade om: att söka skydd under USA:s kärnvapenparaply, inte att utkämpa konventionella krig. Då vi rustar för ett konventionellt krig, som kärnvapnen är avsedda att avskräcka ifrån, underminerar vi tilltron till kärnvapenavskräckningen.

För fredens och klimatets skull bör vi vända medlemskapet från hot till möjlighet. Vänstern bör ta ledningen. Vi bör för fredens och klimatets skull avrusta nu.