Debatt: Är kärnkraften värd risken?

• Kärnkraftverk är uttalade mål för sabotage, terrorism och attacker från främmande makt. Vad görs för att skydda samhället och de hundratusentals människor som bor runt våra kärnkraftverk, och som kan bli direkt drabbade av en incident?

• Ägarna till kärnkraftverk kommer att behöva investera miljardbelopp i säkerhetshöjande åtgärder. Kan branschen, som redan nu kämpar med svag lönsamhet, överleva dessa krav – eller står vi inför en nedläggning?

I Säpos årsbok för 2023–2024 beskrivs det allvarliga säkerhetsläget och energiinfrastruktur pekas ut som ett utsatt mål och här är kärnkraftverk speciellt känsliga. 

Kärnkraftverk har tidigare varit fredade under krig men detta respekteras inte i dag. Rysk militär har intagit kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina. Internationella atomenergiorganet, IAEA, följer utvecklingen och uttrycker sin oro men kan i övrigt inte göra något för att förhindra en allvarlig olycka. 

Sabotage, terroristattacker och attacker från främmande makt är i dag en realitet och det finns flera rapporter om incidenter vid Svenska kärnkraftverk. Fortum har blivit utsatt för sabotageförsök både i Finland och i Sverige.  

Vad skulle hända om en attack inträffade vid ett svenskt kärnkraftverk? Erfarenheter från tidigare olyckor som Tjernobyl och Fukushima visar att följderna blir katastrofala. Vid dessa olyckor förolyckades och skadades många. Hundratusentals människor tvingades att evakuera och stora områden blev obeboeliga. De samhällsekonomiska kostnaderna är enorma.

Vad gör regeringen, andra myndigheter och vad gör kommunerna i kärnkraftverkens närområde?

Vi blir dagligen upplysta om det försämrade säkerhetsläget och vi blir uppmanade att förbereda oss för kris och krig, men vad gör MSB för att förebygga och informera oss om hur vi ska agera vid en kärnkraftsolycka? Vad gör regeringen, andra myndigheter och vad gör kommunerna i kärnkraftverkens närområde?

När säkerhetsläget försämrats behöver enligt IAEA kärnkraftsägarna genomföra nya risk- och konsekvensanalyser och i nästa steg säkerhetshöjande åtgärdsprogram. Vid våra kärnkraftverk förstärks skyddet och det byggs bland annat stridsvagnshinder. Kostnaderna för åtgärder som behöver genomföras är svåra att bedöma. Om alla åtgärder som IAEA förordar genomförs, handlar det om många hundra miljoner och troligen miljardbelopp om åtgärderna ska inkludera skydd mot moderna drönare.

Kärnkraften är på stark nedgång i världen och det är fler kärnkraftverk som ställs av än nya som startas enligt IAEA. Inom exempelvis EU så har tre reaktorer byggts under de senaste 20 åren och 37 reaktorer lagts ner. Orsaken till kärnkraftens tillbakagång är dålig lönsamhet beroende ökade kostnader över tid och låga elpriser. En viktig orsak är att efter incidenter och olyckor som skett, så har det visat sig att riskerna och konsekvenserna har varit större än som tidigare varit känt. Detta har resulterat i att kärnkraftsägarna har varit tvungna att genomföra kostsamma åtgärder alternativt så har kärnkraftverk ställts av.

Efter olyckan i Fukushima 2011 ökade säkerhetskraven och kärnkraftverk i Sverige var tvungna att utrustas med oberoende kylsystem. På grund av låg lönsamhet och krav på kostsam modernisering beslutade ägarna 2015 att Oskarshamn 1 skulle tas ur drift och Oskarshamn 2 som varit avställd sedan 2013, inte skulle återstartas. Av samma skäl, låg lönsamhet togs Ringhals 1 och 2 ur drift.

Vi vet att kärnkraftens lönsamhet är låg beroende på låga elpriser och om nu kostsamma åtgärder behöver genomföras så kanske lönsamheten försvinner helt och att kärnkraftsägarna då väljer att ställa av kärnkraftverk. Frågan är då vad detta får för konsekvenser för elpriset, industrins gröna omställning och våra möjligheter att nå våra klimatmål och inte minst vad får det för konsekvenser för regeringens stora framtida satsning på kärnkraft?