”Reaktionen på explosiva samhällsfrågor pendlar allt oftare och allt snabbare från naiv förståelse över till fördömande moralism.”

”Förslaget innebär att lite av det doktrinära nittiotalskristänkandet, som S så länge suttit fast i, faktiskt överges”

”Svenskt skogsbruk har länge gått ut på att enbart gynna de (kortsiktigt) lönsamma arterna. I takt med att den globala upphettningen tilltar är det en katastrofal strategi.”

Jag hoppas det känns riktigt obekvämt för Stefan Löfven.

När jag hörde om hans död var det i första hand inte sorg jag kände. Det var ett hämndbegär.

Det är nationalismen jag ogillar, inte nationalstaten Sverige eller ens själva idén om nationalstater.

Medierna är i mycket hög grad  styrda av medelklassens syn på saker och ting.

Vi hyser en kärlek till det levande omkring oss.

Om det skulle kosta 20 eller 30 miljarder att bli av med denna böldpest, då menar jag att det är värt det.

Jag kan inte längre hålla isär de fruktansvärda bränder som rasat över länder och kontinenter.

I realiteten är SD ingenting annat än överklassens och de ekonomiska eliternas hantlangare.

Det var grön kolonialism när den förre näringsministern Karl-Petter Thorvaldsson sa ja till en gruva i Gallok.

Svenska bruksorter har alltid haft ett rätt dåligt rykte i finare kretsar, ända sedan 1800-talet.

Högern växer därför att den livnär sig på annan höger. Samtidigt klarar vänstern ibland inte av att exploatera missnöjet.

Jag är genuint oroad för vad hänsynslös kapitalistisk konkurrens kan släppa loss för totalt omvälvande teknologi.

Politikerna kommer inte att gå före om de inte pressas på underifrån och inifrån.

Det märkliga är att denna geopolitiska jordbävning lämnat så pass få spår i västvärldens självreflektion.

Den sittande regeringen lyser ofta av inkompetens.

Elisabeth Svantesson såg ut att kvävas bara av tanken på något sådant som ett pristak.

Se honom för vad han de facto är – en man som krymper demokratin i Sverige.