Riktiga lösningar på våra globala matkriser är vare sig vackra eller tröstande.

Detta är åtminstone en tydlig gräns i en värld där allt är suddigt.

Varför är det så svårt för rika och mäktiga nationer när ett litet och mycket fattigare land lyckas?

Storbritanniens ”gröna dag” blev bonanza för fossila bränslen

Den brittiske komikern är tyvärr ett exempel på hur fruktansvärt fel det kan gå.

Inte förrän vi börjar värdera liv högre än pengar kan vi förhindra framtidens pandemier.

Den brittiska regeringen vet att den lever på lånad tid. Det är därför den raserar medborgerliga friheter. Snart kan den som ägnar sig åt ”störande” eller ”långtsamt tågande” demonstrationer buntas ihop av polis.

Några timmar på akuten bekräftade allt. ”Man måste se det för att tro det”

Här är vi nu, efter senaste toppmötet och efter 50 år av misslyckanden. Inte en enda klimat­åtgärd rullar enligt plan för att uppnå de mål som regeringarna kommit överens om.

Förstärks vår välfärd av att vi ökar mängden avfall i våra floder och på våra stränder? Nej.

Premiärminister Truss står i skuld till en grupp höger­lobbyister, själva skuldsatta till oligarker och storbolag. Nej, hon företräder inte folket.

Den farliga hettan kommer att bli det normala. Det enda som kan stoppa det är om ett helt system förändras. Inte försiktigt, inte steg för steg. Omedelbart. Så vad kan åstadkomma det?

Den senaste vågen av klimatförnekare hävdar att gröna projekt är ”för dyra”. Framgångshistorier från olika håll i Europa visar att det helt enkelt inte är sant.

Protester som lastbilsblockaden i Ottawa sveper genom rika länder. De är missnöjda. De har oklar och såväl futtig som grandios agenda. Och de är lurade med sin teori om en ”suverän medborgare”. Rörelserna bygger nämligen på kapitalistiska villfarelser.

Fossilbranschen har hittat ett nytt sätt låtsas vara ”koldioxidneutrala” med hjälp av ”naturbaserade lösningar.” Men det är en falsk försäkran.

”Den föreslagna polislagen i Storbritannien slår mycket medvetet mot romer och resande. De rika kontrollerar de fattiga.”

Jag har också brutit ihop i direktsändning när jag försökt förklara klimatkrisens allvar för de som har makt men inte gör någonting.

Storbritannien håller på att bli en polisstat – snart vågar ingen demonstrera längre.

George Monbiot: Det är det enda sättet att undvika klimatkollaps